
Millennium Park, Chicago. Foto: Lars Johansson

Millennium Park, Chicago. Foto: Lars Johansson
Vem bygger nästa stora park?
Vad vore Stockholm utan Nationalstadsparken med sin storlek på 2700 hektar? Vad vore New York utan Central Park med sina 340 hektar? När de offentliga parkytorna i våra städer konkurrerar med behovet och viljan av att bygga bostäder är det ibland svårt att hävda parkernas behov av storlek. Men det finns också tecken på att stora parker är på frammarsch i världen. Att förtäta med nya stora parker i städer motiveras idag som en satsning på framtiden, en katalysator för stadsutveckling. Argument som används är att skapa plats för människors möten, en hälsosammare stad, hantera klimatförändringarna samt att ta tillvara ekosystemtjänster.
Vad är då en stor park? En genomgång av svenska parkstrategiska dokument från våra tre största städer visar att man har olika bild av hur stora parker ska vara. I Stockholms parkprogram från 2006 slås det fast att stadsdelsparker är 5–50 hektar och ses som större parker i staden, som ofta är mångfunktionella, det vill säga innehåller många olika värden. I ”Den gröna promenadstaden”, ett tillägg till Stockholms översiktsplan från 2013, står att i ytterstaden ska nya stadsparker av hög kvalitet skapas. Vidare står det att ”en storlek på minst tre hektar är önskvärd, så att en stor mångfald av upplevelser, aktiviteter och evenemang kan rymmas”.
I Göteborgs ”Grönstrategi för en tät och grön stad” från 2014 står det att en stadsdelspark ska vara minst två hektar och att en stadspark ska vara ”tillräckligt stor och attraktiv för att rymma och locka många människor och tåla användning”. Tolv stadsparker pekas ut varav Slottsskogen (137 hektar) är en. I Malmös grönplan från 2003 slås fast att en stadsdelspark ska vara 5–10 hektar och en stadspark större än 10 hektar.
Hur ser det ut i vår omvärld? I Kairo, en av de städer i världen som har minst grönyta per invånare invigdes 2005 en ny park, Al-Azhar Park på 30 hektar i centrala Kairo. Parken beskrevs vid invigningen som en katalysator för social, ekonomisk och kulturell förnyelse och utveckling samt som en viktig grön lunga för Kairo och dess 17 miljoner invånare. Ett andra afrikanskt exempel är Agodi Park and Gardens på 62 hektar i Ibadan i Nigeria som fortfarande är under utveckling, den första delen invigdes 2014.
Ett amerikanskt exempel är Freshkills Park i New York. En 890 hektar stor park på en gammal soptipp på Staten Island. Parken började anläggas 2008 och planen är att den ska utvecklas under minst 30 år. I centrala Chicago invigdes 2004 Millennium Park med sina 10 hektar på mark som tidigare var parkeringsplatser och järnvägsspår. Parken har 4 miljoner besökare per år och räknas som ett av stadens viktigaste stadsutvecklingsprojekt. I Asien är ett av de mest kända exemplen Cheonggyecheon i Sydkorea som invigdes 2005. En motorväg över en igenlagd flod i centrala Seoul har omvandlats till ett knappt sex kilometer långt parkstråk längs vatten.
Ett europeiskt exempel är Queen Elizabeth Olympic Park i London. Parken är 226 hektar och byggdes till sommar-OS 2012 och är nu en ny stadspark för turister och boende i stadsutvecklingsområdet nordost om centrala London.
Vi återvänder till Sverige. Ett exempel på en riktigt stor relativt nyanlagd park i Sverige är Bulltoftaparken. Den anlades på före detta Bulltofta flygplats under 1980-talet och har en storlek på 75 hektar. En av inspirationskällorna till Bulltoftaparken är Amsterdamse Bos. En parkskog (900 hektar) anlagd på 1930-talet strax utanför Amsterdam. En kommun i Sverige som i närtid satsat på stor park är Kumla kommun. 2010 invigde man den första delen av den helt nya parken Kumla Sjöpark. En park på 15 hektar med drygt 3 hektar vattenyta. En imponerande satsning i en kommun med drygt 20 000 invånare. Vi bör som i Kumla se den stora parken som en investering för framtiden och jag utmanar alla svenska kommuner att starta planeringen av nästa stora park nu!
Lars Johansson, Prefekt vid Institutionen för stad och land, SLU, samt ledamot av Moviums ledningsråd
LARS JOHANSSON
Artificiell intelligens påverkar stadsrummet
Harald Klein spanar efter teknikens möjligheter att skapa attraktiva stadsrum. Arkitekternas visionsbilder med luftballonger och förljuget stadsmingel kommer inte att behövas längre.
Jubileum för barnkonventionen – och jubileer för Chiquitita!
Hur hänger Tankesmedjan Moviums regeringsuppdrag för barn och unga och FN:s barnkonvention, som från och med 1 januari 2020 blir lag i Sverige, ihop med ABBA:s låt Chiquitita?
2019 – Gott nytt landskapsår!
Fredrik Jergmo, tf verksamhetsledare på Tankesmedjan Movium, blickar framåt mot ett händelserikt år!
Bland gatukatter och stjärnarkitekter i Beirut
Caroline Dahl utgår från sin tid i Beirut och reflekterar över hur en stad kan te sig och vilken relation individer har till staden och till varandra.
Barnets rättigheter måste omfatta lek
Lena Jungmark, nationell koordinator för regerningsuppgiften barns och ungas utemiljö på Tankesmedjan Movium, reflekterar över barns rätt till lek.
Meningen med arkitektur
Vad är egentligen arkitektur, och vilken uppgift har den? Titti Olsson reflekterar över frågorna i sin krönika om meningen med arkitekturen.
Inte bara kvarter!
Vad som avgör om en stad är hållbar eller ej handlar snarare om vår egen livsstil än om vilken stadsbyggnadsmodell vi väljer, skriver Caroline Dahl.
Den småskaliga framtiden!
Harald Klein har besökt utställningen DESIRE på Form/Design Center i Malmö för att se vad som är viktigt för framtidens arkitektur och livsmiljöer.
Se omvärlden!
Caroline Dahl har besökt Arkitekturbiennalen i Venedig – fortfarande värt ett besök!
Får vi låna av Palermos palett?
Caroline Axelblom och Sophie Wiström, studenter vid SLU och tidigare praktikanter vid Tankesmedjan Movium, har nyligen kommit hem från Buenos Aires.
Den ljusa framtiden når vi med hjälp av mod!
Harald Klein om EU-kommissionens arbete med förslag för kommande ramprogram för forskning och innovation, FP9 (Framework Program 9), som kommer att efterträda det nuvarande ramprogrammet Horizon 2020 vilket är världens hittills största forsknings- och innovationsprogram. FP9 kommer troligen att bli än större då den budget som diskuteras ligger mellan €120 - €160 miljarder.
Lägg till ny kommentar