
Millennium Park, Chicago. Foto: Lars Johansson

Millennium Park, Chicago. Foto: Lars Johansson
Vem bygger nästa stora park?
Vad vore Stockholm utan Nationalstadsparken med sin storlek på 2700 hektar? Vad vore New York utan Central Park med sina 340 hektar? När de offentliga parkytorna i våra städer konkurrerar med behovet och viljan av att bygga bostäder är det ibland svårt att hävda parkernas behov av storlek. Men det finns också tecken på att stora parker är på frammarsch i världen. Att förtäta med nya stora parker i städer motiveras idag som en satsning på framtiden, en katalysator för stadsutveckling. Argument som används är att skapa plats för människors möten, en hälsosammare stad, hantera klimatförändringarna samt att ta tillvara ekosystemtjänster.
Vad är då en stor park? En genomgång av svenska parkstrategiska dokument från våra tre största städer visar att man har olika bild av hur stora parker ska vara. I Stockholms parkprogram från 2006 slås det fast att stadsdelsparker är 5–50 hektar och ses som större parker i staden, som ofta är mångfunktionella, det vill säga innehåller många olika värden. I ”Den gröna promenadstaden”, ett tillägg till Stockholms översiktsplan från 2013, står att i ytterstaden ska nya stadsparker av hög kvalitet skapas. Vidare står det att ”en storlek på minst tre hektar är önskvärd, så att en stor mångfald av upplevelser, aktiviteter och evenemang kan rymmas”.
I Göteborgs ”Grönstrategi för en tät och grön stad” från 2014 står det att en stadsdelspark ska vara minst två hektar och att en stadspark ska vara ”tillräckligt stor och attraktiv för att rymma och locka många människor och tåla användning”. Tolv stadsparker pekas ut varav Slottsskogen (137 hektar) är en. I Malmös grönplan från 2003 slås fast att en stadsdelspark ska vara 5–10 hektar och en stadspark större än 10 hektar.
Hur ser det ut i vår omvärld? I Kairo, en av de städer i världen som har minst grönyta per invånare invigdes 2005 en ny park, Al-Azhar Park på 30 hektar i centrala Kairo. Parken beskrevs vid invigningen som en katalysator för social, ekonomisk och kulturell förnyelse och utveckling samt som en viktig grön lunga för Kairo och dess 17 miljoner invånare. Ett andra afrikanskt exempel är Agodi Park and Gardens på 62 hektar i Ibadan i Nigeria som fortfarande är under utveckling, den första delen invigdes 2014.
Ett amerikanskt exempel är Freshkills Park i New York. En 890 hektar stor park på en gammal soptipp på Staten Island. Parken började anläggas 2008 och planen är att den ska utvecklas under minst 30 år. I centrala Chicago invigdes 2004 Millennium Park med sina 10 hektar på mark som tidigare var parkeringsplatser och järnvägsspår. Parken har 4 miljoner besökare per år och räknas som ett av stadens viktigaste stadsutvecklingsprojekt. I Asien är ett av de mest kända exemplen Cheonggyecheon i Sydkorea som invigdes 2005. En motorväg över en igenlagd flod i centrala Seoul har omvandlats till ett knappt sex kilometer långt parkstråk längs vatten.
Ett europeiskt exempel är Queen Elizabeth Olympic Park i London. Parken är 226 hektar och byggdes till sommar-OS 2012 och är nu en ny stadspark för turister och boende i stadsutvecklingsområdet nordost om centrala London.
Vi återvänder till Sverige. Ett exempel på en riktigt stor relativt nyanlagd park i Sverige är Bulltoftaparken. Den anlades på före detta Bulltofta flygplats under 1980-talet och har en storlek på 75 hektar. En av inspirationskällorna till Bulltoftaparken är Amsterdamse Bos. En parkskog (900 hektar) anlagd på 1930-talet strax utanför Amsterdam. En kommun i Sverige som i närtid satsat på stor park är Kumla kommun. 2010 invigde man den första delen av den helt nya parken Kumla Sjöpark. En park på 15 hektar med drygt 3 hektar vattenyta. En imponerande satsning i en kommun med drygt 20 000 invånare. Vi bör som i Kumla se den stora parken som en investering för framtiden och jag utmanar alla svenska kommuner att starta planeringen av nästa stora park nu!
Lars Johansson, Prefekt vid Institutionen för stad och land, SLU, samt ledamot av Moviums ledningsråd
LARS JOHANSSON
Viktigare än någonsin med demokratiarbete bland unga
Hösten 2014 är det viktigare än någonsin att försvara demokratin – inte minst bland våra yngsta medborgare, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Skolgården är ett offentligt rum och därför den givna arenan, anser hon.
Strategisk parkpolitik skapar tryggare miljöer i Chicago
Parkförvaltningen i Chicago har en genomarbetat strategi som heter ”Children first!” Med hjälp av bemanning och organiserade aktiviteter har 35 otrygga platser förvandlats till 35 livfulla parkrum i stadens mest utsatta områden.
Tillit utvecklas i dans- och arkitekturprojekt bland hemlösa barn
Arkitektur- och designmuseum och Lava Dansproduktion bedriver just nu ett flerårigt projekt kring begreppet ”hem” tillsammans med barn på barnhem och i flyktingläger. Det, om något, handlar om social hållbarhet, tycker Titti Olsson.
Driv runt och få nya perspektiv!
När gick du senast runt i din stad utan ett tydligt mål? Karin Andersson uppmanar till att bryta vanans makt och planlöst vandra runt för att upptäcka nya platser, människor och perspektiv. >>
Kvinnorna tar täten
Idag är kvinnorna i majoritet bland parkföreträdarna. På Nordisk Parkkongress i Malmö gjorde den amerikanska parkchefen Gia Biagi störst intryck på Göran Nilsson.
Bostadsbrist, feminism och rasism flätas samman i Almedalen
I Almedalen pratas det i år om bostadsbrist, feminism och rasism. Karin Andersson menar att dessa frågor hänger ihop och kräver ett integrerat arbete. Det är hög tid att ta ojämlikhet och ojämställdhet på allvar. >>
Stadsskog i stället för stadsträd?
Göran Nilsson har besökt konferensen Urban Tree Diversity. Här listar han de mest framträdande trenderna inom stadsträd. >>
Prata med människor, inte om dem
Karin Andersson har varit på konferens om miljonprogram i förvandling. Hon inser ännu en gång hur homogen planerarkåren är, och blir än mer övertygad om vikten av dialog för ett rättvist stadsbyggande. >>
Är skolgården ett offentligt rum?
Sverige har arbetat med gröna skolgårdar i decennier, men ännu finns inga kartor som lyfter fram barns miljöer i staden. Är skolgården ointressant som stadsrum, undrar Titti Olsson. >>
RUINER MINNER OM FRAMTIDEN
Beige likartad arkitektur men inga träd. Karin Andersson reser till Wien och finner i den homogena stadsbilden en portal till framtiden. >>
Skolgårdens återkomst
Är skolgårdens renässans nära förestående? Petter Åkerblom har fått nytt hopp tack vare Boverkets och Moviums arbete med en vägledning för barns och ungas utemiljö. >>
Skyskrapor morgondagens dinosaurier
Titti Olsson firar Jobba-hemma-dagen och funderar på vad det betyder för städer att fler har arbeten som inte binder oss till en specifik plats. Vad ska hända med kontorsbyggnaderna när färre människor behöver dem för att arbeta? >>