Vad är en hållbar parkupplevelse?
Ännu en konferens Publika parker och trädgårdar har lagts till handlingarna, den här gången arrangerad på mysiga Katrinetorps landeri strax söder om Malmö. Det var nu sjätte gången som konferensen anordnades, Movium var en av de ursprungliga initiativtagarna tillsammans med Helsingborgs stad och Malmö stad för att samordna och inspirera till satsningar på svensk park- och trädgårdsturism.
De båda senaste konferenserna har haft ”hållbara upplevelser” som tema. Deltagarna har fått med sig hem massor med tips och idéer om hur parker och trädgårdsanläggningar, öppna för allmänheten, kan locka människor i alla åldrar till besök.
Tummat på begreppet
Ibland känns det som om vi konferensarrangörer tummat lite på vad begreppet ”hållbarhet” egentligen står för – det verkar inte finnas någon hejd på vad uppfinningsrika eventmakare kan hitta på för aktiviteter med den sköna gröna miljön som bas.
Är det hållbart att ordna tävlingar i fyrverkerier i en trädgårdskulturskatt från 1700-talet? Är det hållbart att det flera gånger under ljuva sommarkvällar sprider sig ljudvågor med hög decibel ut över nejden från konserterande rockband från den tillfälliga scenen utplacerad på parkens fingräsmatta?
Är det hållbart att entréavgiften till en anläggning blir så hög, eftersom så många upplevelser byggs in i helhetskonceptet, att en familj med 2-3 barn inte anser sig ha råd att komma dit flera gånger för att känna årstidsväxlingarna i det grönas skönhet – det som väl ändå måste anses vara en grundläggande aspekt i vårt erbjudande om en parkupplevelse?
Riskerar bli ett modeord
Man kan naturligtvis vända och vrida på hållbarhetsbegreppet i det oändliga – och många gör ju det vilket innebär att begreppet utarmas – hållbarhet riskerar att bli ännu ett modeord i raden utan egentlig mening och relevans. ”Miljövänlig”, ”ekologisk”, ”kretslopp”, ”certifierad” är exempel på andra modeord som man kan uppleva ha haft ett bäst före-datum.
Hållbarhet kan ju per definition vara ekologisk, ekonomisk eller social. Kanske är det så att det bästa sättet för att parken eller trädgårdsanläggningen ska bli ekonomisk hållbar, inte minst ur presumtiva finansiärers synpunkt, är att proppa den så full med upplevelser som bara är möjligt? Och innebär den sociala hållbarheten att alla åldrar måste finnas närvarande och känna sig integrerade – det kanske i så fall krävs stoj och stim och spektakulära installationer för att locka barn och ungdomar från datorerna och tv:ns realityserier?
Var finns lugnet?
Och då blir frågan: Kan även de som vill få lugn, ro, kontemplation och naturupplevelse känna sig välkomna till stadens parker framöver? Kan den offentliga utemiljön också vara till för amatörbiologen, trädgårdsnovisen, fågelskådaren?
Många naturparker i USA och Kanada betonar i marknadsföringen friheten från ljusföroreningar och den fascinerande vyn av en skimrande natthimmel.
Kan våra parker få ett mervärde om nattflanörer skulle få möjlighet att uppleva stjärnorna i dess fulla glans – till ackompanjemang av nattaktiva insekter och spännande fågelljud?
Göran Nilsson
Koordinator Park-gata-torg
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.