Vad är en hållbar parkupplevelse?
Ännu en konferens Publika parker och trädgårdar har lagts till handlingarna, den här gången arrangerad på mysiga Katrinetorps landeri strax söder om Malmö. Det var nu sjätte gången som konferensen anordnades, Movium var en av de ursprungliga initiativtagarna tillsammans med Helsingborgs stad och Malmö stad för att samordna och inspirera till satsningar på svensk park- och trädgårdsturism.
De båda senaste konferenserna har haft ”hållbara upplevelser” som tema. Deltagarna har fått med sig hem massor med tips och idéer om hur parker och trädgårdsanläggningar, öppna för allmänheten, kan locka människor i alla åldrar till besök.
Tummat på begreppet
Ibland känns det som om vi konferensarrangörer tummat lite på vad begreppet ”hållbarhet” egentligen står för – det verkar inte finnas någon hejd på vad uppfinningsrika eventmakare kan hitta på för aktiviteter med den sköna gröna miljön som bas.
Är det hållbart att ordna tävlingar i fyrverkerier i en trädgårdskulturskatt från 1700-talet? Är det hållbart att det flera gånger under ljuva sommarkvällar sprider sig ljudvågor med hög decibel ut över nejden från konserterande rockband från den tillfälliga scenen utplacerad på parkens fingräsmatta?
Är det hållbart att entréavgiften till en anläggning blir så hög, eftersom så många upplevelser byggs in i helhetskonceptet, att en familj med 2-3 barn inte anser sig ha råd att komma dit flera gånger för att känna årstidsväxlingarna i det grönas skönhet – det som väl ändå måste anses vara en grundläggande aspekt i vårt erbjudande om en parkupplevelse?
Riskerar bli ett modeord
Man kan naturligtvis vända och vrida på hållbarhetsbegreppet i det oändliga – och många gör ju det vilket innebär att begreppet utarmas – hållbarhet riskerar att bli ännu ett modeord i raden utan egentlig mening och relevans. ”Miljövänlig”, ”ekologisk”, ”kretslopp”, ”certifierad” är exempel på andra modeord som man kan uppleva ha haft ett bäst före-datum.
Hållbarhet kan ju per definition vara ekologisk, ekonomisk eller social. Kanske är det så att det bästa sättet för att parken eller trädgårdsanläggningen ska bli ekonomisk hållbar, inte minst ur presumtiva finansiärers synpunkt, är att proppa den så full med upplevelser som bara är möjligt? Och innebär den sociala hållbarheten att alla åldrar måste finnas närvarande och känna sig integrerade – det kanske i så fall krävs stoj och stim och spektakulära installationer för att locka barn och ungdomar från datorerna och tv:ns realityserier?
Var finns lugnet?
Och då blir frågan: Kan även de som vill få lugn, ro, kontemplation och naturupplevelse känna sig välkomna till stadens parker framöver? Kan den offentliga utemiljön också vara till för amatörbiologen, trädgårdsnovisen, fågelskådaren?
Många naturparker i USA och Kanada betonar i marknadsföringen friheten från ljusföroreningar och den fascinerande vyn av en skimrande natthimmel.
Kan våra parker få ett mervärde om nattflanörer skulle få möjlighet att uppleva stjärnorna i dess fulla glans – till ackompanjemang av nattaktiva insekter och spännande fågelljud?
Göran Nilsson
Koordinator Park-gata-torg
Prata med människor, inte om dem
Karin Andersson har varit på konferens om miljonprogram i förvandling. Hon inser ännu en gång hur homogen planerarkåren är, och blir än mer övertygad om vikten av dialog för ett rättvist stadsbyggande. >>
Är skolgården ett offentligt rum?
Sverige har arbetat med gröna skolgårdar i decennier, men ännu finns inga kartor som lyfter fram barns miljöer i staden. Är skolgården ointressant som stadsrum, undrar Titti Olsson. >>
RUINER MINNER OM FRAMTIDEN
Beige likartad arkitektur men inga träd. Karin Andersson reser till Wien och finner i den homogena stadsbilden en portal till framtiden. >>
Skolgårdens återkomst
Är skolgårdens renässans nära förestående? Petter Åkerblom har fått nytt hopp tack vare Boverkets och Moviums arbete med en vägledning för barns och ungas utemiljö. >>
Skyskrapor morgondagens dinosaurier
Titti Olsson firar Jobba-hemma-dagen och funderar på vad det betyder för städer att fler har arbeten som inte binder oss till en specifik plats. Vad ska hända med kontorsbyggnaderna när färre människor behöver dem för att arbeta? >>
DEN DEMOKRATISKA PLATSEN ÄR NÖDVÄNDIG
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
PROCESSEN ÄR ALLT
Få ifrågasätter medborgarnas viktiga roll i processer som utvecklar staden. Titti Olsson har läst bostadsminister Stefan Attefalls (KD) förslag som ska förenkla byggandet. Men hon ser inte människor i förslagen. >>
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Lägg till ny kommentar