movium.slu.se

I bron vid Malmö Live finns en inbyggd ljudinstallation. Foto: Maria Eklind

Krönika

Vad är det som låter i staden?

Publicerad 10 december 2015

Plötsligt är ljudet i fokus. Det ordnas välbesökta konferenser om ljud, och Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskningsprojekt om stadens ljudrum. På senare år har intresset för ljudplanering ökat. Där man tidigare planerade med utgångspunkt i buller och ljudnivåer, betonas nu allt oftare upplevelsen av ljud, och fler vill vara med och undersöka hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning.

 

Nyligen deltog jag i en ljudvandring i centrala Malmö som avslutades med en workshop på Östra kyrkogården. På vandringen medverkade representanter från universitet, myndigheter, branschorganisationer, kommuner, kyrkogårdar och det privata näringslivet. Startpunkten för vandringen var den nya bron vid Malmö Live, döpt till Birgit Nilssons gångbro. En mycket påkostad bro som det dessutom låter om. I bron finns en permanent ljudinstallation, Via, av tonsättaren Kim Hedås som följer dig över bron genom 21 högtalare, dygnet runt. En spännande, suggestiv och lite meditativ upplevelse med tolv timmars musik i olika slingor vars mönster repeteras var åttonde vecka. Ljudet har lyfts upp till konst som ska upplevas, det får ta plats i stadsrummet och det har fått kosta pengar, mycket pengar.

 

Ljudet av bron dröjer sig kvar hos mig när vi går vidare in mot Malmös centrala kärna, men väl inne i Gamla Väster upplever jag det plötsligt som tyst. Biltrafiken dominerar inte längre stadsbilden och jag inser plötsligt vilket ljud som sticker ut i stadsdelen på förmiddagen, ljudet från alla varutransporter med lastbil. Nu är det inte längre en monoton stressande ljudmatta från biltrafiken på Norra Vallgatan, utan ljudtoppar från enstaka lastbilars motorer och bromsar med slamrande handtruckar på lastbryggor. Ljud som får mig att associera till stadsliv och aktiviteter och som inte framkallar varken stress eller olust.

 

Via Stortorget och Lilla torg går vi vidare mot Gustav Adolfs torg. Får verkligen bussar och lastbilar låta så mycket? Inga andra ljud konkurrerar med dessa stora transportmedel i de delar av Malmö som kallas Gamla staden. Dagens personbilar är väldigt tysta och tar egentligen ingen stor plats i ljudbilden förrän de får upp hastigheten och blir många. Det är framför allt däcken mot asfalten som låter och jag förstår plötsligt att elbilens tysta framfart inte blir verklighet utan tysta vägbeläggningar och nya däckkonstruktioner. På sätt och vis en sorglig insikt för mig som sett fram emot de tysta elbilarna.

 

När vi når Gamla kyrkogården vid Gustav Adolfs torg samlar vi våra intryck. Ett bestående minne från min första ljudpromenad är samtidigt en stor förvåning. Jag hörde inte ett enda samtal mellan två promenerande människor på min väg genom staden. Har vi slutat att prata med varandra? Nej, egentligen inte, men de få röster jag hör adresseras någon helt annan, i Malmö eller världen, via mobiltelefoner och hörlurar.

 

I det Vinnovastödda projektet ”Stadens hållbara ljudrum” är målet en medveten ljudgestaltning för att skapa ett hållbart ljudlandskap som främjar hälsa och sociala aspekter genom en kombination av ljuddämpning och ljudalstring i staden. Städerna växer, ljud och buller ökar och efterfrågan på stadsakustik som nytt kompetens- och kunskapsfält växer. På konferensen ”Lyssna” i Lunds stadshall berättar Jonas Christensson från företaget Ecophon att det är konsonanterna som bär informationen, och att klassrummen måste inredas rätt för bra ljudakustik och inlärning. Det hjälper liksom inte att sätta upp gardiner eftersom de dämpar vokaler och konsonanter lika mycket. Utomhus och i naturen har träden samma effekt för god ljudakustik, de förstärker konsonanterna och skapar en god inlärningsmiljö. Plötsligt förstår jag mer om varför utomhuspedagogiken är så viktig och att ”I ur och skur”-skolan fungerar så bra. Det kunnandet behöver vi ta med oss när vi planerar och gestaltar staden.

 

Fredrik Jergmo

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.

Sidor