
Möte på parkbänken. Foto: Göran Nilsson.
Ut med kontoret i parken?
I vår digitaliserade värld får man vara beredd på att gamla sanningar och företeelser blir ifrågasatta. Vi som kan definieras som ”kontorsråttor” har kunnat följa en utveckling som handlar om att vi inte längre ska sitta i egna rum, ej heller i bullriga kontorslandskap, utan nu är det aktivitetsbaserade, papperslösa miljöer i form av ”flexkontor” som är det senaste. Här kan medarbetarna i princip röra sig över hela kontoret och hitta en ledig plats, med datorn som det primära arbetsredskapet. Alla har något som kan kallas för ”hemmazon” med plats för sin förvaring av personliga grejer och sådant som tillhör det team man jobbar i.
Men nu kan utvecklingen av våra kontorsmiljöer komma att ta ytterligare ett steg – jakten på en ledig skrivbordsplats är över! I Sveriges Radios program Vetenskapsradion den 22 november intervjuas Susanna Toivanen, docent i sociologi vid CHESS, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, vid Stockholms universitet. Susanna, med kollegor i forskargrupp, menar att det finns skäl att fundera över om inte kontoret kan flyttas ut i det fria för att motverka buller och stillasittande. ”Ska vi vara så rörliga och förflytta oss mellan olika delar på kontoret kan vi lika gärna flytta ut”, säger Susanna Toivanen och påpekar att vi vet genom forskning att naturen har gynnsam effekt på hälsan.
Visst låter ett utomhuskontor beläget i vacker parkmiljö lockande! I radioinslaget berättas att det på flera håll i Sverige och i andra länder pågår projekt för att underlätta etablering av friluftskontor. Man studerar ergonomiska lösningar och det kan handla om att ”kontorsråttorna” får tillgång till särskilda kläder som gör att man kan jobba ute under en längre tid utan att frysa.
Mötesmodellen Walk & Talk är väl numera etablerad i många sammanhang, istället för att stillasittande ha möten i kvava konferensrum tar deltagarna en promenad i en utemiljö som stimulerar kreativitet och idéformulering.
Och nu då kanske en ny trend – ta med datorn och gå ut och jobba i parken! Det verkar som att vi kanske hittat ytterligare ett argument i lobbying gentemot politiker och stadsplanerare i vår strävan att urbana miljöer ska vara väl försedda med tilltalande och inspirerande gröna utemiljöer.
GÖRAN NILSSON
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
Lägg till ny kommentar