
Möte på parkbänken. Foto: Göran Nilsson.
Ut med kontoret i parken?
I vår digitaliserade värld får man vara beredd på att gamla sanningar och företeelser blir ifrågasatta. Vi som kan definieras som ”kontorsråttor” har kunnat följa en utveckling som handlar om att vi inte längre ska sitta i egna rum, ej heller i bullriga kontorslandskap, utan nu är det aktivitetsbaserade, papperslösa miljöer i form av ”flexkontor” som är det senaste. Här kan medarbetarna i princip röra sig över hela kontoret och hitta en ledig plats, med datorn som det primära arbetsredskapet. Alla har något som kan kallas för ”hemmazon” med plats för sin förvaring av personliga grejer och sådant som tillhör det team man jobbar i.
Men nu kan utvecklingen av våra kontorsmiljöer komma att ta ytterligare ett steg – jakten på en ledig skrivbordsplats är över! I Sveriges Radios program Vetenskapsradion den 22 november intervjuas Susanna Toivanen, docent i sociologi vid CHESS, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, vid Stockholms universitet. Susanna, med kollegor i forskargrupp, menar att det finns skäl att fundera över om inte kontoret kan flyttas ut i det fria för att motverka buller och stillasittande. ”Ska vi vara så rörliga och förflytta oss mellan olika delar på kontoret kan vi lika gärna flytta ut”, säger Susanna Toivanen och påpekar att vi vet genom forskning att naturen har gynnsam effekt på hälsan.
Visst låter ett utomhuskontor beläget i vacker parkmiljö lockande! I radioinslaget berättas att det på flera håll i Sverige och i andra länder pågår projekt för att underlätta etablering av friluftskontor. Man studerar ergonomiska lösningar och det kan handla om att ”kontorsråttorna” får tillgång till särskilda kläder som gör att man kan jobba ute under en längre tid utan att frysa.
Mötesmodellen Walk & Talk är väl numera etablerad i många sammanhang, istället för att stillasittande ha möten i kvava konferensrum tar deltagarna en promenad i en utemiljö som stimulerar kreativitet och idéformulering.
Och nu då kanske en ny trend – ta med datorn och gå ut och jobba i parken! Det verkar som att vi kanske hittat ytterligare ett argument i lobbying gentemot politiker och stadsplanerare i vår strävan att urbana miljöer ska vara väl försedda med tilltalande och inspirerande gröna utemiljöer.
GÖRAN NILSSON
Gatukonst ger staden identitet
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv, därför måste moderna stadsplanerare lära sig att se gatukonsten som ett naturligt inslag.
Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Idag vet vi hur viktiga de gröna frågorna är, både för vårt eget och jordens välbefinnande. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Vad är egentligen GRÖNT?
Vad betyder egentligen grönt? Pengar - som amerikanska dollar? Eller en sektor som sysslar med parkverksamhet? Miljövänligt framställd el? Har begreppet börjat bli slitet? Eller står det fortfarande för tillväxt och sundhet?
Lek föder gott ledarskap
Det är skillnad på fri lek och organiserad lek. I den fria leken skapar barn sina egna regler och lär sig konsten att kompromissa. Där läggs grunden för ett gott ledarskap. Men ger vi barn plats och tid att utveckla denna förmåga?
Utan trädgårdsmästaren ingen trädgård
Ulf Nordfjell gör det igen: skapar trädgård på Chelsea Flower Show 2009. Men utan trädgårdsmästaren hade han inte kommit långt. Det är på tiden att vi höjer yrkeskårens status.
Från pråliga monument
till aska i fjällbäcken
Hela kyrkogårdssektorn måste bli bättre på att möta önskemål och krav från kunderna. När individen står i fokus blir behoven fler och mer differentierade än någonsin tidigare.
FÖR VEM skapas lekplatserna?
Avslöjar inte fokuseringen på särskilda platser för barn en syn på barnet som en ofärdig människa? Budskapet blir: Utvecklas först och bli sedan en riktig människa med tillgång till staden!
Vital 28-åring söker kontakt med likasinnad
Det har länge talats om behovet av att samarbeta. Redan när jag började på Movium för sju år sedan talades det om vikten av en grön ombudsman som står upp för våra frågeställningar, eller ett gemensamt kansli som kan samordna de organisationer som arbetar med utemiljön. Vår bransch är för liten för att vi ska hålla på och dra åt olika håll, brukar också sägas.
Stadsparken - ett open space
Open space, eller space left over, myntades som uttryck planeringssammanhang i 1970-talets England. Open space är en plats som blivit över, som man inte vet vad man ska göra med och där därför vad som helst kan hända.
Open space är också en metod för brukarmedverkan. När Lunds kommun nyligen använde den för att få veta vad invånarna önskar av sin stadspark i framtiden stod aktiivteterna i fokus.
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
Lägg till ny kommentar