
Möte på parkbänken. Foto: Göran Nilsson.
Ut med kontoret i parken?
I vår digitaliserade värld får man vara beredd på att gamla sanningar och företeelser blir ifrågasatta. Vi som kan definieras som ”kontorsråttor” har kunnat följa en utveckling som handlar om att vi inte längre ska sitta i egna rum, ej heller i bullriga kontorslandskap, utan nu är det aktivitetsbaserade, papperslösa miljöer i form av ”flexkontor” som är det senaste. Här kan medarbetarna i princip röra sig över hela kontoret och hitta en ledig plats, med datorn som det primära arbetsredskapet. Alla har något som kan kallas för ”hemmazon” med plats för sin förvaring av personliga grejer och sådant som tillhör det team man jobbar i.
Men nu kan utvecklingen av våra kontorsmiljöer komma att ta ytterligare ett steg – jakten på en ledig skrivbordsplats är över! I Sveriges Radios program Vetenskapsradion den 22 november intervjuas Susanna Toivanen, docent i sociologi vid CHESS, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, vid Stockholms universitet. Susanna, med kollegor i forskargrupp, menar att det finns skäl att fundera över om inte kontoret kan flyttas ut i det fria för att motverka buller och stillasittande. ”Ska vi vara så rörliga och förflytta oss mellan olika delar på kontoret kan vi lika gärna flytta ut”, säger Susanna Toivanen och påpekar att vi vet genom forskning att naturen har gynnsam effekt på hälsan.
Visst låter ett utomhuskontor beläget i vacker parkmiljö lockande! I radioinslaget berättas att det på flera håll i Sverige och i andra länder pågår projekt för att underlätta etablering av friluftskontor. Man studerar ergonomiska lösningar och det kan handla om att ”kontorsråttorna” får tillgång till särskilda kläder som gör att man kan jobba ute under en längre tid utan att frysa.
Mötesmodellen Walk & Talk är väl numera etablerad i många sammanhang, istället för att stillasittande ha möten i kvava konferensrum tar deltagarna en promenad i en utemiljö som stimulerar kreativitet och idéformulering.
Och nu då kanske en ny trend – ta med datorn och gå ut och jobba i parken! Det verkar som att vi kanske hittat ytterligare ett argument i lobbying gentemot politiker och stadsplanerare i vår strävan att urbana miljöer ska vara väl försedda med tilltalande och inspirerande gröna utemiljöer.
GÖRAN NILSSON
Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. Hur låter vi dessa trender influera vårt samhällsbyggande?
Framtidens kyrkogårdsbransch
Movium Partnerskaps nätverk Kyrkogårds ledord är samverkan. Vi arbetar i ett forum där branschens gemensamma frågor lyfts för att ta del av – och påverka – aktuell forskning och utveckling.
Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, menar att ökad lokal produktion av mat och bränsle är nödvändig i en framtid anpassad efter ökade priser på den ändliga resursen fossilt bränsle. Hur anpassar vi våra städer efter detta kommande behov?
Tänk om man förbjöd landskapsarkitekter att använda gräs!
Ja, det skulle ju vara ett ordentligt paradigmskifte i både utformning och förvaltning av urbana grönytor.
Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Under våren var Tharirtorget i Kairo scenplats för en revolution, samtidigt som den sociala ordningen upprätthölls av revolutionärerna själva.
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Lägg till ny kommentar