
Möte på parkbänken. Foto: Göran Nilsson.
Ut med kontoret i parken?
I vår digitaliserade värld får man vara beredd på att gamla sanningar och företeelser blir ifrågasatta. Vi som kan definieras som ”kontorsråttor” har kunnat följa en utveckling som handlar om att vi inte längre ska sitta i egna rum, ej heller i bullriga kontorslandskap, utan nu är det aktivitetsbaserade, papperslösa miljöer i form av ”flexkontor” som är det senaste. Här kan medarbetarna i princip röra sig över hela kontoret och hitta en ledig plats, med datorn som det primära arbetsredskapet. Alla har något som kan kallas för ”hemmazon” med plats för sin förvaring av personliga grejer och sådant som tillhör det team man jobbar i.
Men nu kan utvecklingen av våra kontorsmiljöer komma att ta ytterligare ett steg – jakten på en ledig skrivbordsplats är över! I Sveriges Radios program Vetenskapsradion den 22 november intervjuas Susanna Toivanen, docent i sociologi vid CHESS, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, vid Stockholms universitet. Susanna, med kollegor i forskargrupp, menar att det finns skäl att fundera över om inte kontoret kan flyttas ut i det fria för att motverka buller och stillasittande. ”Ska vi vara så rörliga och förflytta oss mellan olika delar på kontoret kan vi lika gärna flytta ut”, säger Susanna Toivanen och påpekar att vi vet genom forskning att naturen har gynnsam effekt på hälsan.
Visst låter ett utomhuskontor beläget i vacker parkmiljö lockande! I radioinslaget berättas att det på flera håll i Sverige och i andra länder pågår projekt för att underlätta etablering av friluftskontor. Man studerar ergonomiska lösningar och det kan handla om att ”kontorsråttorna” får tillgång till särskilda kläder som gör att man kan jobba ute under en längre tid utan att frysa.
Mötesmodellen Walk & Talk är väl numera etablerad i många sammanhang, istället för att stillasittande ha möten i kvava konferensrum tar deltagarna en promenad i en utemiljö som stimulerar kreativitet och idéformulering.
Och nu då kanske en ny trend – ta med datorn och gå ut och jobba i parken! Det verkar som att vi kanske hittat ytterligare ett argument i lobbying gentemot politiker och stadsplanerare i vår strävan att urbana miljöer ska vara väl försedda med tilltalande och inspirerande gröna utemiljöer.
GÖRAN NILSSON
Naturskildringar – möt naturens ljud inomhus
Hur skiljer sig naturljud från visuella upplevelser av naturen, så som vinden, vattnet eller skogen? Går det att skildra naturen i ljud? Och kan ljudet av natur hjälpa oss återknyta till vår omgivande miljö?
En väg till hållbarhet
Under våren och sommaren lyfter Movium särskilt fram ett av tankesmedjans fyra temaområden: det som handlar om att gestalta staden ur barns och ungas perspektiv.
Att sätta ord på förändring
Går det att finna ett språk som gör att vi förstår hur vi själva och naturen, landskapet och den byggda miljön, faktiskt hänger samman?
En lekfull stad
Vad är en lekfull stad – finns den ännu? Vad betyder det för planeringen, stadsbyggandet och landskapsarkitekturen, frågar sig Fredrik Jergmo, som har siktet inställt mot en spännande och lekfull vår för Tankesmedjan Movium.
URBAN NATUR OCH HUMAN STAD!
Tack för 2021 – mer kunskap, sammanhang och inspiration 2022!
Plats för vadå?
Ger vi kommande generationer möjlighet att hitta lösningar på de utmaningar de kommer att ställas inför? Anders Rasmusson reflekterar kring resilienta städer och vad som kommer att behövas.
Mer makt åt barnen!
Fem femteklasser i Ängelholm har diskuterat makt, demokratin och stadsbyggnad i det Formasstödda forskningsprojektet ”Lek för demokrati”.
Landskapsarkitekturens Ingmar Bergman
Harald Klein har under 2021 fördjupat sig i Sigurd Lewerentz verk. Lewerentz sätt att dramatisera landskapet får honom att tänka på Ingmar Bergman.
Tillsammans!
Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl kom nyligen hem från Arkitekturbiennalen i Venedig och reflekterar över om miljöarbete verkligen gör skillnad?
Värdet av estetik
Medvetenheten om att vi måste tänka holistiskt finns nog, åtminstone som en teoretisk kunskap, hos dem som planerar och formger våra urbana miljöer idag. Men när sjunker den intellektuella medvetenheten in och söker sig vidare till hjärtat och blir en integrerad insikt? I sin krönika reflekterar Titti Olsson över sinnesförnimmelser, respekt för naturen och framtidens urbana livsrum.
Lägg till ny kommentar