Torgproblematik
Malmö stad vill få igång ett samtal med sina medborgare kring ett gammalt traditionellt förortstorg, Segevångs torg, en gång i tiden blomstrande med småbutiker som fiskaffär och fruktförsäljning. Idag liknar torget, som så många andra torg från samma epok, mest en ödslig stäpp. Inget folkvimmel där, precis. Malmö stad sticker ut hakan genom att göra en film som visar ett nytt grepp – att anställa kommunala så kallade torggängare, det vill säga personer i olika åldrar och av olika kön, som helt enkelt ska hänga runt på torget.
Fejkad film
Filmen, betonar Malmö stad nogsamt på sin hemsida, är inte på riktigt. Den är gjord som ett startskott på ett samtal om torget. Staden är beroende av sina medborgare för att det, som man skriver på sin hemsida, ska vara möjligt att skapa nya, hållbara lösningar. Kanske, skriver man också, är en fejkad film inte bästa sättet att göra Segevångs torg mer levande, men här vill staden verkligen våga prova saker som inte gjorts förut.
Gott så. Kanske kan man inte förvänta sig att Malmö stad ska avslöja allt de tänker i en fejkad film, men jag blir ändå beklämd när jag ser den. Varför? För att den inte sätter fingret på det väsentliga, det samtalet borde handla om. Den intervjuade så kallade projektledaren, säger i filmen att syftet med filmens torggängare är att ”fylla upp torget – kommer en kommer flera”. Och bakomfilmen, där man hoppas att man får se och lyssna på hur Malmö stads folk själva sitter och diskuterat vad problemet med torget kan vara och vad man önskar få ut av medborgardialogen, visar bara hur de själva sitter vid sina datorer och fnissar och är ute på torget och filmar.
Missbrukad föreställning
Förutom att filmen är rätt töntig, är det inte just denna föreställning – att folk dras till folk – som man ideligen missbrukar och missförstår i dagens planering, där mötesplatser är ett heligt ord och tycks vara lösningen på allt? På arkitektskisser och visionsbilder av nya områden är människor utplacerade i överflöd. Men vad gör de där egentligen? Planlöst irrar de omkring, eller sitter likt personer i en Edward Hopper-målning och sysslar var och en med sitt, utan kontakt med varandra – eller ens med platsen i sig. Ständigt saknas begripliga sammanhang.
Aldrig får jag den givna frågan besvarad, det svar som skulle vara lösningen på alla ödsligt tomma torg: Vad är det som har fått den allra första människan att söka sig dit över huvud taget?
Titti Olsson
Barns rättigheter – våra skyldigheter
Anders Rasmusson lyfter fram forskning som visar på vikten av en god utemiljö för barns utveckling. Kunskap finns alltså men fortfarande saknas vuxnas engagemang.
Människan uppstår i leken
Titti Olsson gläds åt utbildningsminister Jan Björklunds uttalande om lagstiftning om obligatorisk skolgård, eftersom skolgården är en förutsättning för den livsviktiga leken som lär oss att vara kreativa.
Begravningsplatsens tågvagnar
Helene Båtshake funderar kring levande begravningsplatser och ser användbara kvaliteter hos ett tåg: Alla vagnar har samma syfte men kan ändå uppfylla olika önskemål.
Den tillfälliga platsens rika kvaliteter
Titti Olsson besökte en förskolegård helt utan prefabricerade lekredskap och såg kvaliteter som ofta saknas på platser för lek.
Kul kultur på torg
Det är schlageryra i Malmö. Göran Nilsson riktar blicken mot stadens torg och publika platser och tänker på en annan stad som nästa år kommer att vara i europeiskt fokus – Umeå är då Europas Kulturhuvudstad.
Att värdera träd
Rapporten Ekonomisk värdering av urbana träd – Alnarpsmodellen har kommit ut. Göran Nilsson gläds över modellen som kommer att fungera både vid byggprocesser och i juridiska konflikter.
Skolgården ska utvecklas, inte avvecklas
Petter Åkerblom ser hur barnens skolgårdar flyttas upp på taken och undrar hur det stämmer överrens med läroplanen som slår fast att barn ska ha nära kontakt med det omgivande samhället.
Lek för alla?
Caroline Dahl besöker en tillgänglighetsanpassad lekplats men undrar ändå hur städer – på riktigt – kan bli till för alla.
Mångfald ger trygga stadsrum
Karin Andersson menar att möten mellan människor ger tryggare stadsinvånare.
Vad är en hållbar parkupplevelse?
Göran Nilsson undrar om lugnet i parker är hotat när de alltmer blir platser för events och happenings?
Lägg till ny kommentar