Torgproblematik
Malmö stad vill få igång ett samtal med sina medborgare kring ett gammalt traditionellt förortstorg, Segevångs torg, en gång i tiden blomstrande med småbutiker som fiskaffär och fruktförsäljning. Idag liknar torget, som så många andra torg från samma epok, mest en ödslig stäpp. Inget folkvimmel där, precis. Malmö stad sticker ut hakan genom att göra en film som visar ett nytt grepp – att anställa kommunala så kallade torggängare, det vill säga personer i olika åldrar och av olika kön, som helt enkelt ska hänga runt på torget.
Fejkad film
Filmen, betonar Malmö stad nogsamt på sin hemsida, är inte på riktigt. Den är gjord som ett startskott på ett samtal om torget. Staden är beroende av sina medborgare för att det, som man skriver på sin hemsida, ska vara möjligt att skapa nya, hållbara lösningar. Kanske, skriver man också, är en fejkad film inte bästa sättet att göra Segevångs torg mer levande, men här vill staden verkligen våga prova saker som inte gjorts förut.
Gott så. Kanske kan man inte förvänta sig att Malmö stad ska avslöja allt de tänker i en fejkad film, men jag blir ändå beklämd när jag ser den. Varför? För att den inte sätter fingret på det väsentliga, det samtalet borde handla om. Den intervjuade så kallade projektledaren, säger i filmen att syftet med filmens torggängare är att ”fylla upp torget – kommer en kommer flera”. Och bakomfilmen, där man hoppas att man får se och lyssna på hur Malmö stads folk själva sitter och diskuterat vad problemet med torget kan vara och vad man önskar få ut av medborgardialogen, visar bara hur de själva sitter vid sina datorer och fnissar och är ute på torget och filmar.
Missbrukad föreställning
Förutom att filmen är rätt töntig, är det inte just denna föreställning – att folk dras till folk – som man ideligen missbrukar och missförstår i dagens planering, där mötesplatser är ett heligt ord och tycks vara lösningen på allt? På arkitektskisser och visionsbilder av nya områden är människor utplacerade i överflöd. Men vad gör de där egentligen? Planlöst irrar de omkring, eller sitter likt personer i en Edward Hopper-målning och sysslar var och en med sitt, utan kontakt med varandra – eller ens med platsen i sig. Ständigt saknas begripliga sammanhang.
Aldrig får jag den givna frågan besvarad, det svar som skulle vara lösningen på alla ödsligt tomma torg: Vad är det som har fått den allra första människan att söka sig dit över huvud taget?
Titti Olsson
Gravöl i Göteborg
Det var en fin tid, åren 2004 till 2008, då jag var stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Utvecklande och inspirerande, skriver Lars Johansson. Sen hände det något annat. I några kommuner har stadsträdgårdsmästaren försvunnit, kan vi hoppas att stadsträdgårdsmästarens roll återigen faktiskt stärks?
Gestaltad livsmiljö – når vi ut?
Lars Johansson frågar sig om alla vällovliga konferenser på temat Gestaltad livsmiljö verkligen når dem som inte redan är frälsta. Hur kan det annars bli så fel i gestaltningen av offentliga rum?
Stadsskog – en gåva till framtiden
Hur vill vi att omgivningarna ska vara där människor bor om hundra år? Landskapsarkitekt Kerstin Lindström, landskapsarkitekt, reflekterar över träd, skogar, visioner och strategier.
Förmågan att skapa tid
Tid och rum hör ihop. Men hur? Caroline Dahl reflekterar över vad som gör att vi vill slå oss ner och stanna kvar på vissa platser i det publika rummet.
Med fönstret öppet mot en bättre framtid
Caroline Dahl önskar alla en skön sommar och reflekterar över vilka frågor som präglar vår tid – och framtid. Tankesmedjan fokuserar i höst på temaområdet ”Kampen om staden” med flera satsningar.
AI och hållbarhet
Harald Klein reflekterar kring cirkulära system, regenerativ utveckling och naturbaserade lösningar.
Sinnrik gestaltning av lekfullhet
Att leken och dess villkor stod i fokus under konferensen ”Den lekfulla staden” på stadsexpot H22 är ju självklart. Men lekfull, vad betyder egentligen det?
Naturskildringar – möt naturens ljud inomhus
Hur skiljer sig naturljud från visuella upplevelser av naturen, så som vinden, vattnet eller skogen? Går det att skildra naturen i ljud? Och kan ljudet av natur hjälpa oss återknyta till vår omgivande miljö?
En väg till hållbarhet
Under våren och sommaren lyfter Movium särskilt fram ett av tankesmedjans fyra temaområden: det som handlar om att gestalta staden ur barns och ungas perspektiv.
Att sätta ord på förändring
Går det att finna ett språk som gör att vi förstår hur vi själva och naturen, landskapet och den byggda miljön, faktiskt hänger samman?