Vilken roll spelar torg och platser i den samtida staden?

– Arena för demokrati! ropar någon. Mötesplats och en möjlighet att se den ”främmande”, menar någon annan. Ett andningshål – en paus i den allt tätare staden, hävdar en tredje. En produktionsplats för kreativa och kulturella näringar, framför den initierade (entreprenören) övertygat. 

Att rollerna kan vara lika många och skiftande som det finns användare är ett annat svar.

Tidigare torgdagar

För att borra mer i frågan och utforska hur torg och platser utformas för olika anspråk har Movium Partnerskap genom nätverket Park-gata-torg respektive nätverket Stadsutveckling arrangerat tre så kallade Torgdagar under senare år i Stockholm, Malmö och nu senast i Umeå.

Ett genomgående samtalsämne har varit de ambitioner kring sprudlande stadsliv som många delar och förmedlar via visionsbilder och andra media. Om ett framgångsrikt torg är resultatet av en noggrann programmering med många olika funktioner och användningar överlagrade på liten yta, eller om det är det flexibla och det oprogrammerade som inbjuder till vistelse och folkliv, råder det delade meningar om.

Staden är ramen

Alexander Ståhle, en av föredragshållarna i Umeå, använde sig av analogin att torget är tavlan och staden ramen, och menade att ett framgångsrikt torg till största delen är beroende av ramen. Med ett sådant påstående blir det väsentligt att se torget i hela sitt rumsliga sammanhang och kanske också att stimulera förutsättningarna för ett livfullt torg långt utanför det fysiskt avgränsade rum som torget är.

Vad som också är spännande med ett sådant tankesätt är att åtgärderna för ett enskilt torg kan flytta sig mellan olika skalor och till och med mellan organisatoriska tillhörigheter.       

Tillfälliga platser viktiga

Jessica Segerlund och Kristoffer Nilsson, båda föredragshållare i Umeå, flyttade fokus från de etablerade torgen och lyfte istället fram de tillfälliga platserna som katalysatorer i en hållbar och jämlik stadsutveckling. Jessica beskrev det ”jajamensan-konto” som fanns att tillgå i ett stadsutvecklingsprojekt i Helsingborg och som syftade till att bejaka människor att ta plats och testa ett område innan stadsbyggnadsplanerna förverkligades.

Det arbetssättet gav också möjlighet för grupper och människor som inte vanligtvis tar plats i det offentliga samtalet, eller ens rummet, att sätta sina avtryck på platsen.

Fullt införstådda med att de själva inte skulle ha möjlighet att investera i en bostad i området eller ens känna hemhörighet i det ”nya” och ”tillrättalagda” tycktes arbetssättet generera ett, nästan smärtsamt, samtal om rätten till staden och maktstrukturerna i stadsbyggandet.  

Viktiga frågor

Rätten till staden och det offentliga rummet är viktiga frågor för torg och en hållbar stad i stort.

Rätten till medskapande och ”medprocessande” i stadsutvecklingsarbetet och i alla skalor är ännu mer angeläget menar jag, och det måste få ta större plats i samtalet och arbetet.

Goda exempel finns i de städer som vi har besökt och fått berättat för oss om under våra Torgdagar. Vi fortsätter med en ny Torgdag under våren 2014 och välkomnar fler att bidra till samtalet!