movium.slu.se

Tunnel under centralstationen. Foto: Nina Brunndahl Warnolf.

movium.slu.se

Typiskt umeåträd: Björk. Foto: Nina Brunndahl Warnolf.

movium.slu.se

Renmarkstorget. Foto: Nina Brunndahl Warnolf.

movium.slu.se

Rådhustorget. Foto: Nina Brunndahl Warnolf.

movium.slu.se

Skateparken Sparken. Foto: Nina Brunndahl Warnolf.

movium.slu.se

Torgdagens deltagare på skateparken Sparken. Foto: Nina Brunndahl Warnolf.

Krönika
Stadsutveckling: Torgdag i Umeå den 3 oktober

Torgets roll i den samtida staden

Publicerad 15 oktober 2013

Vilken roll spelar torg och platser i den samtida staden?

 

– Arena för demokrati! ropar någon. Mötesplats och en möjlighet att se den ”främmande”, menar någon annan. Ett andningshål – en paus i den allt tätare staden, hävdar en tredje. En produktionsplats för kreativa och kulturella näringar, framför den initierade (entreprenören) övertygat. 

 

Att rollerna kan vara lika många och skiftande som det finns användare är ett annat svar.

 

Tidigare torgdagar

 

För att borra mer i frågan och utforska hur torg och platser utformas för olika anspråk har Movium Partnerskap genom nätverket Park-gata-torg respektive nätverket Stadsutveckling arrangerat tre så kallade Torgdagar under senare år i Stockholm, Malmö och nu senast i Umeå.

 

Ett genomgående samtalsämne har varit de ambitioner kring sprudlande stadsliv som många delar och förmedlar via visionsbilder och andra media. Om ett framgångsrikt torg är resultatet av en noggrann programmering med många olika funktioner och användningar överlagrade på liten yta, eller om det är det flexibla och det oprogrammerade som inbjuder till vistelse och folkliv, råder det delade meningar om.

 

Staden är ramen

 

Alexander Ståhle, en av föredragshållarna i Umeå, använde sig av analogin att torget är tavlan och staden ramen, och menade att ett framgångsrikt torg till största delen är beroende av ramen. Med ett sådant påstående blir det väsentligt att se torget i hela sitt rumsliga sammanhang och kanske också att stimulera förutsättningarna för ett livfullt torg långt utanför det fysiskt avgränsade rum som torget är.

 

Vad som också är spännande med ett sådant tankesätt är att åtgärderna för ett enskilt torg kan flytta sig mellan olika skalor och till och med mellan organisatoriska tillhörigheter.       

 

Tillfälliga platser viktiga

 

Jessica Segerlund och Kristoffer Nilsson, båda föredragshållare i Umeå, flyttade fokus från de etablerade torgen och lyfte istället fram de tillfälliga platserna som katalysatorer i en hållbar och jämlik stadsutveckling. Jessica beskrev det ”jajamensan-konto” som fanns att tillgå i ett stadsutvecklingsprojekt i Helsingborg och som syftade till att bejaka människor att ta plats och testa ett område innan stadsbyggnadsplanerna förverkligades.

 

Det arbetssättet gav också möjlighet för grupper och människor som inte vanligtvis tar plats i det offentliga samtalet, eller ens rummet, att sätta sina avtryck på platsen.

 

Fullt införstådda med att de själva inte skulle ha möjlighet att investera i en bostad i området eller ens känna hemhörighet i det ”nya” och ”tillrättalagda” tycktes arbetssättet generera ett, nästan smärtsamt, samtal om rätten till staden och maktstrukturerna i stadsbyggandet.  

 

Viktiga frågor

 

Rätten till staden och det offentliga rummet är viktiga frågor för torg och en hållbar stad i stort.

 

Rätten till medskapande och ”medprocessande” i stadsutvecklingsarbetet och i alla skalor är ännu mer angeläget menar jag, och det måste få ta större plats i samtalet och arbetet.

 

Goda exempel finns i de städer som vi har besökt och fått berättat för oss om under våra Torgdagar. Vi fortsätter med en ny Torgdag under våren 2014 och välkomnar fler att bidra till samtalet!    

 

Caroline Dahl
Koordinator Stadsutveckling

Kommentarer

Tillfälliga platser viktiga

vilken intressant artikel.
Rätten till staden och det offentliga rummet är viktiga frågor för torg och en hållbar stad i stort.
 
Rätten till medskapande och ”medprocessande” i stadsutvecklingsarbetet och i alla skalor är ännu mer angeläget menar jag, och det måste få ta större plats i samtalet och arbetet.
 dessa Dina rader jobbar jag också med när det gäller Kalmar vattenvägar i samrbete med SLU examensarbetare och Kalmar kommun.
 
just frågan hur gör vi det möjlgt för Svensson att komma till tals, tror det finns så många bra önskemål, men hur vart vänder man sig.
det är det jag tror vi måste jobba med.
konkreta exempel hur jag jobbar med Kalmar kanotsklubbs medlemmars påverkan i utveckling av Kalmar vatttenvägar i samarbete med examensarbetaren.
staden närmiljön är till för alla som en resurs i vardagen, just det dagliga kan ge människan
en dimension till i dagens ofta jagande samhälle.
visa på platser både för möten och vila.
 
tack för ditt fina reportage !
torsten.kellander@slu.se
 

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.

Sidor