
Illustration: Parvin Mazandarani
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Jul- och nyårshelgerna närmar sig och det är dags att summera året som gått. På Tankesmedjan Movium ser vi samtidigt fram emot vårt jubileumsår 2020, då Movium fyller 40 år! Håll utkik efter vår jubileumskalender på webben och fira med oss!
Under 2019 har vi mött kollegor i bransch och akademi i många olika sammanhang där vår årliga konferens Publika parker och stadsrum är vår största mötesplats och internationella utblick. Årets konferens hade temat ”vatten”, ett tema som också återkom under årets sista event, rådgivardagen kring klimatsmarta gator. Nästa års Publika parker och stadsrum kommer att äga rum den 23 april 2020 i Lund.
Gatan var ett av de tema som Tidskriften STAD tagit sig an under året och Movium genomförde också en partnerskapsträff på temat i Uppsala. Andra teman som debatterats och reflekterats över i Tidskriften STAD har varit ”Kraftsamling – vad händer när civilsamhället tar saken i egna händer”, ”Människans natur – våra spår på planeten går inte att sudda ut”, och årets avslutande nummer, ”Rätten till ett hem”. Nu arbetar vi för fullt med vårt kommande utökade jubileumsnummer!
Just bostadsfrågan har tankesmedjan arbetat med återkommande under flera års tid och upprinnelsen till Tidskriften STAD temanummer var en förhandsvisning av filmen ”The Push” av Fredrik Gertten. Den arrangerades tillsammans med White Arkitekter som en partnerskapsaktivitet i Malmö i augusti.
Movium Partnerskap har under året beviljat medel för andra partnerskapsprojekt och -aktiviteter kring exempelvis urbana träds ekosystemtjänster och indikatorer för hållbar stadsutveckling. Projekt som slutredovisats under året är dels ”Plan Redux” om relationen mellan platsbyggnad och fysisk planering samt ”Skolgårdsintervention” med fokus på parametrar i utemiljön som stimulerar barns rörelse.
Viktiga frågor kring barns utemiljö och plats i staden har fått stort utrymme i vår verksamhet under året med flera aktiviteter, bland annat LEK-utställningen på Form/Design Center i Malmö, deltagande i Uppsala Health Summit och fortsatta internationella kontakter genom deltagande i ENCFC, European Network for Childfriendly Cities. I samband med LEK-utställningen ordnades en partnerskapsaktivitet där barnperspektiv på den nationella politiken ”Gestaltad livsmiljö” diskuterades av riksarkitekt Helena Bjarnegård och forskare från SLU och Lunds universitet.
Ett nummer av Movium Fakta fokuserar på Barnkartor i GIS, en metod som utvecklats för att göra barns kunskaper och upplevelser av den egna utemiljön synliga i planering och förvaltning av vår gemensamma utomhusmiljö. Detta är ett viktigt perspektiv inte minst med tanke på att FN:s barnkonvention blir lag i Sverige nästa år. Andra ämne som vår faktabladserie har behandlat under året är exempelvis växtväggar, och om dessa kan ersätta grönska på marken, överbyggnad, om utformning vid beläggning av natursten och markbetong samt naturintryckens betydelse på arbetsplatser. Det sistnämnda faktabladet har också beröringspunkter med ett Vinnova projekt som Movium deltar i kring restorativa arbetsplatser.
Ett annat återkommande tema genom årets verksamhet har rörelserikedom i staden varit. Ett Movium Fakta kring hur motionslöpning i stadsmiljö kan underlättas släpptes i början av året och under Almedalsveckan medarrangerade Movium tillsammans med Riksidrottsförbundet ett seminarium kring rörelserik stadsutveckling. Då lanserades också en exempelsamling med goda exempel och forskarreflektioner kring frågan.
Internt på Tankesmedjan Movium har vi under året arbetat för att tekniskt uppgradera vår växtdatabas ”Plantarum”, ett arbete som kommer att fortgå även under nästa år. Plantarum är en viktig del i vår rådgivningsverksamhet där årets många frågor har handlat om skelettjordar, säkerhet i lekmiljöer, skadeangrepp, flytt och skydd av träd, växtbäddar överbyggnad och mycket mer.
Vi på Tankesmedjan Movium tackar för året som gått och jobbar vidare för en utemiljö som bidrar till attraktiva och hållbara urbana landskap.
CAROLINE DAHL
Solens mörka sida
I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Men även solen har en baksida.
Den visuella och sinnliga grönskan
Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår. Det finns nog all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna, skriver Moviums Göran Nilsson.
Vad är det som låter i staden?
Plötsligt är ljudet i fokus. Det ordnas välbesökta konferenser om ljud, och Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskningsprojekt om stadens ljudrum. På senare år har intresset för ljudplanering ökat. Där man tidigare planerade med utgångspunkt i buller och ljudnivåer, betonas nu allt oftare upplevelsen av ljud, och fler vill vara med och undersöka hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning.
Förklädd stad
Att som krönikör för Movium ifrågasätta en av organisationens identifierade strategiska teman är kanske inte det smartaste att göra – men jag kan inte låta bli att fundera över varför staden ska vara hälsosam? Är det inte människorna i staden som ska vara hälsosamma? Hur kan vi ens förvänta oss att staden som objekt ska leva upp till normativa föreställningar som bara vi människor har en möjlighet att göra medvetna val kring, undrar planeringsarkitekt/arkitekt Caroline Dahl vid SLU.
För innovation krävs möjlighet till möten
Innovera mera! är budskapet som bankats i oss från olika håll den senaste tiden. Vi vet att vi står inför enorma utmaningar – klimatkris, mat och energi åt en växande befolkning, segregation, folkhälsoproblem etc. För att lösa alla dessa väldiga utmaningar sätter vi idag stor tilltro till vår egen innovationsförmåga. Människan kommer att behöva innovera som aldrig förr, skriver Moviums chef Anders Rasmusson.
Risktagande utvecklar hjärnan
Säkerhetstänkandet kring barns lekmiljöer går bakåt i Sverige. I Nya Zeeland slopar man idag hämmande säkerhetsföreskrifter och får stöd av forskare: olyckstillbuden minskar. Lärarna rapporterar om mer fokuserade elever. Krönika av Titti Olsson.
Offentliga platser – för alla
Den 5 oktober firades World Habitat Day och temat för året var Public Spaces for all. När världens befolkning nu överstiger 7,2 miljarder människor (31 december 2014) ökar trycket inte bara på bostäder utan även på offentliga platser. Maja Manner reflekterar över offentliga platser för alla och ger exempel från olika sammanhang hon varit delaktig i.
Plant bamboo in your head
”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Lägg till ny kommentar