
Illustration: Parvin Mazandarani
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Jul- och nyårshelgerna närmar sig och det är dags att summera året som gått. På Tankesmedjan Movium ser vi samtidigt fram emot vårt jubileumsår 2020, då Movium fyller 40 år! Håll utkik efter vår jubileumskalender på webben och fira med oss!
Under 2019 har vi mött kollegor i bransch och akademi i många olika sammanhang där vår årliga konferens Publika parker och stadsrum är vår största mötesplats och internationella utblick. Årets konferens hade temat ”vatten”, ett tema som också återkom under årets sista event, rådgivardagen kring klimatsmarta gator. Nästa års Publika parker och stadsrum kommer att äga rum den 23 april 2020 i Lund.
Gatan var ett av de tema som Tidskriften STAD tagit sig an under året och Movium genomförde också en partnerskapsträff på temat i Uppsala. Andra teman som debatterats och reflekterats över i Tidskriften STAD har varit ”Kraftsamling – vad händer när civilsamhället tar saken i egna händer”, ”Människans natur – våra spår på planeten går inte att sudda ut”, och årets avslutande nummer, ”Rätten till ett hem”. Nu arbetar vi för fullt med vårt kommande utökade jubileumsnummer!
Just bostadsfrågan har tankesmedjan arbetat med återkommande under flera års tid och upprinnelsen till Tidskriften STAD temanummer var en förhandsvisning av filmen ”The Push” av Fredrik Gertten. Den arrangerades tillsammans med White Arkitekter som en partnerskapsaktivitet i Malmö i augusti.
Movium Partnerskap har under året beviljat medel för andra partnerskapsprojekt och -aktiviteter kring exempelvis urbana träds ekosystemtjänster och indikatorer för hållbar stadsutveckling. Projekt som slutredovisats under året är dels ”Plan Redux” om relationen mellan platsbyggnad och fysisk planering samt ”Skolgårdsintervention” med fokus på parametrar i utemiljön som stimulerar barns rörelse.
Viktiga frågor kring barns utemiljö och plats i staden har fått stort utrymme i vår verksamhet under året med flera aktiviteter, bland annat LEK-utställningen på Form/Design Center i Malmö, deltagande i Uppsala Health Summit och fortsatta internationella kontakter genom deltagande i ENCFC, European Network for Childfriendly Cities. I samband med LEK-utställningen ordnades en partnerskapsaktivitet där barnperspektiv på den nationella politiken ”Gestaltad livsmiljö” diskuterades av riksarkitekt Helena Bjarnegård och forskare från SLU och Lunds universitet.
Ett nummer av Movium Fakta fokuserar på Barnkartor i GIS, en metod som utvecklats för att göra barns kunskaper och upplevelser av den egna utemiljön synliga i planering och förvaltning av vår gemensamma utomhusmiljö. Detta är ett viktigt perspektiv inte minst med tanke på att FN:s barnkonvention blir lag i Sverige nästa år. Andra ämne som vår faktabladserie har behandlat under året är exempelvis växtväggar, och om dessa kan ersätta grönska på marken, överbyggnad, om utformning vid beläggning av natursten och markbetong samt naturintryckens betydelse på arbetsplatser. Det sistnämnda faktabladet har också beröringspunkter med ett Vinnova projekt som Movium deltar i kring restorativa arbetsplatser.
Ett annat återkommande tema genom årets verksamhet har rörelserikedom i staden varit. Ett Movium Fakta kring hur motionslöpning i stadsmiljö kan underlättas släpptes i början av året och under Almedalsveckan medarrangerade Movium tillsammans med Riksidrottsförbundet ett seminarium kring rörelserik stadsutveckling. Då lanserades också en exempelsamling med goda exempel och forskarreflektioner kring frågan.
Internt på Tankesmedjan Movium har vi under året arbetat för att tekniskt uppgradera vår växtdatabas ”Plantarum”, ett arbete som kommer att fortgå även under nästa år. Plantarum är en viktig del i vår rådgivningsverksamhet där årets många frågor har handlat om skelettjordar, säkerhet i lekmiljöer, skadeangrepp, flytt och skydd av träd, växtbäddar överbyggnad och mycket mer.
Vi på Tankesmedjan Movium tackar för året som gått och jobbar vidare för en utemiljö som bidrar till attraktiva och hållbara urbana landskap.
CAROLINE DAHL
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.
Är du för eller emot klimatet?
När världens ledare samlades i Köpenhamn för att lösa klimatkrisen misslyckades de. Att ta ansvar har visat sig vara för svårt på internationell nivå. Nu gäller det istället att våga ta steget till ett nationellt och lokalt – ja till och med ett individuellt – ansvar.
Är det möjligt?
Från skuld till ansvar
När detta skrivs är det avslutningsdag på Cop15 i Köpenhamn.
Går det att föhandla om klimatet? Vad skulle det innebära för stadsplaneringen om man införde nollvision, det vill säga förbjöd alla utsläpp av växthusgaser?
Staden som livsrum
Grått och gammalt om staden hos konservativ urban-kramare, tycker Måns Norlin på Movium om Larseric Johansons debattinlägg om stadens sanna värden.
Norlin tycker att Johansons inlägg luktar modernism. Dagens urbana människa är dock ingen produkt av modernismen, menar Norlin. Hon eller han väljer inte antingen staden eller landet, utan både och, samtidigt.
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Lägg till ny kommentar