
Foto: Titti Olsson

Foto: Titti Olsson
Strategisk parkpolitik skapar tryggare miljöer i Chicago
När parkfolket i Chicago träffar ekonomerna och försöker övertyga dem om behovet av att rusta upp en lekplats stöter de på problem. Det finns så många behov och pengarna räcker inte till allt. Men när argumenten tryter tar parkförvaltningen fram sitt trumfkort: Children first!
Gia Biagi är parkchef i Chicago och berättade om Chicagos parkförvaltnings strategi och hur de arbetar med parkerna som resurs för att skapa en bättre stad på Nordisk Parkkongress i Malmö i slutet av augusti(samarrangemang mellan Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, Malmö stad och Movium).
När parkförvaltningen tog fram sin nya strategi konstaterade de att det allra viktigaste de kunde göra för att långsiktigt bidra till att skapa bättre livsmiljöer och en bättre stad var att undvika att barnen hänvisades till gatan när de inte var i skolan eller förskolan. Strategin fick namnet Children first!.
Genom att lägga samman olika gis-kartor kunde parkförvaltningen ganska snabbt se var problemen var störst. De började samla information om hur stadens parker användes och vilka som brukade vara där. Parkförvaltningen identifierade 35 parker i de mest utsatta områdena som de prioriterade. Parkerna rustades upp och parkanställda jobbade där på kvällar och helger.
Parkförvaltningen skapade aktiviteter för att locka närområdenas barn till dessa bemannade miljöer under de tider när barnen skulle vara som mest utsatta om de vistades på stadens gator. En av de första aktiviteterna var att öppna basketanläggningar på fredag- och lördagskvällar. Redan första helgen hade de 800 barn som var där och spelade. Bara det var en succé, men det Gia Biagi och hennes kollegor inte varit beredda på var att 4 000 av barnens kompisar satt på läktarna och tittade på!
Genom sina kontakter med stadens kulturliv ordnades kulturarrangemang i de prioriterade parker: opera, symfonier, rockkonserter, filmvisningar och mycket mer. Parkerna som tidigare varit mörka, obefolkade och skrämmande på lördagskvällarna, med rån, mord, gänguppgörelser och knarkaffärer, blev istället platser för folkfester. Redan första sommaren kunde parkförvaltningen konstatera att inte en enda polisanmälan gjorts under sommarens lördagskvällar. Dessutom fungerade alla dessa arrangemang som ett socialt klister. Slitna områden fick plötsligt gemensamma upplevelser och samtalsämnen.
Parkförvaltning har startat ett poängsystem, liknande flygbolagens ”frequent flyer”-program. Ju fler aktiviteter du deltar i desto fler poäng samlar du. Och när du fått ihop tillräckligt med poäng kan du kvittera ut en bonusaktivitet. Parkförvaltningen använder sina kontakter för att skapa en lockande bonuskatalog. Och vilken liten Chicago-kille drömmer inte om en egen träning tillsammans med någon av fotbollsstjärnorna inne på den stora arenan?
Med åren har de första upprustade 35 parkerna gått förbi sina grannar i popularitet i parkförvaltningens mätningar. Ribban har höjts och nya parker har hamnat under ribban och blivit de nya prioriterade ”målparkerna”. I Chicago har beslutfattarna förstått vilken fantastisk resurs parkerna är för att skapa attraktiva städer med goda livsmiljöer och säkra sammanhållna områden.
Att samla olika data om medborgarna och slå ihop olika register är naturligtvis känsligt och måste hanteras med stor omsorg. Och visst skiljer sig Chicago på många sätt från den normala svenska kommunen med sina 7 000 anställda, 3 400 hektar mark med 600 parker, och med en parkförvaltning som dessutom äger stora sport- och kulturarenor. Det är säkerligen inte så många i Sverige som känner igen sig i dessa förutsättningar.
Men ju mindre resurser man har desto viktigare är det ju att varenda krona också används strategiskt och blir steg mot långsiktiga mål. Och nog är det uppfriskande med en borgmästare som ser parkerna och de offentliga rummen som några av de främsta verktygen för att arbeta med stadsutveckling.
I tider när nya stadsområden byggs med minimala så kallade friytor, och när barnkonsekvensanalyser görs för syns skull, så känns strategin Barnen först!, förankrad från borgmästaren till den enskilda parkarbetaren, som ett föredöme.
Anders Rasmusson
Chef Movium
Sluta bygga omänskliga städer!
I ett upplyst samhälle förväntas beslut grundas på kända fakta. Så låt oss begrunda vad vi vet. Anders Rasmusson reflekterar över vad parker, växter och naturintryck betyder för vår hälsa.
Vad kommer sen?
Caroline Dahl, Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare, reflekterar över hur pandemin påverkar stadens och de offentliga rummens utformning och funktioner.
Movium spanar framåt
I en spaningsfilm siar Movium om framtiden – trots att den ter sig ovanligt oviss.
Movium i världen
Vad är stadens gröna rum på andra platser i världen och hur kan Tankesmedjan Movium bidra till dem i framtiden? Vi bad Sten Göransson, landskapsarkitekt och verksamhetsledare vid Movium åren 1994–2004, att skriva en jubileumskrönika.
Moviums roll i stadsbyggandet
Till Tankesmedjan Moviums 40-årsjubileum har vi bjudit in olika personer att reflektera över verksamheten. Vi frågade Ole Reiter, arkitekt och verksamhetsledare för tankesmedjan under åren 2006–2008, hur landskapsperspektivet kan få större genomslag i stadsbyggandet och vad som är Moviums roll?
Movium – pionjäråren, idag och i morgon
I år firar Tankesmedjan Movium 40-årsjubileum. Vi har bjudit in Eivor Bucht, professor emerita och verksamhetsledare för Movium under åren 1980 – 1993, att skriva en jubileumskrönika.
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl reflekterar över året som gått och vad som väntar 2020.
Kan man mäta hållbar stadsutveckling?
Hög byggnadstakt och okänslig förtätning av befintliga stadsdelar leder ofta till att alla de värden som inte omfattas av lagkrav eller inte mäts i siffror försvagas, inte minst värden kopplade till barns livsmiljö, rekreation och hälsa och välbefinnande, skriver Marika Palmér Rivera, Hélène Littke, Ilona Stehn och Elisabetta Troglio, Ekologigruppen AB.
Ruralism – ett nytt ideal?
Är våra städer så ”trånga” att intresset för landsbygden som en ”friare” plats växer?
Gatukonst engagerar – på många och ibland oväntade sätt!
Göran Nilsson reflekterar kring gatukonst, muralmålningar, graffiti och det engagemang dessa projekt skapar.