Stadsplaneraren och dansen
En kvadratisk dansstudio. Människor, definierade kroppar, improviserade rörelser. Ständigt i relation till varandra, ständigt i relation till det begränsade rummet. Takt, tempo och rumslighet varierar, hela tiden. Även i pauserna. Pauserna ger dansen intensitet. Men de kan kännas tomma, innehållslösa.
Det är de inte. Pulsen slutar inte, den bara väntar på en signal att ändras.
När dansen pausar stannar kroppen mitt i en rörelse. Står stilla. Samtidigt förändras rummet runt omkring när andra kroppar rör sig i det. Tempot runt om ökar och minskar. När pausen slutar gör den det tvärt, i ett specifikt ögonblick som ger sina speciella förutsättningar. Kroppen går ur pausen i just den stund den börjar röra sig, inte före, inte efter.
Impulser
Det är i pausen dansen kan vila, men dansaren slutar aldrig ta in sin omgivning. Snarare är den dansande kroppen aldrig så närvarande som just i pausen, när den slutar fokusera på sig själv och sin egen rörelse och låter omgivningen påverka fullt ut.
Impulserna slutar aldrig.
Det slår mig att det samband mellan kropp och rumslighet som illustreras så direkt i den improviserade dansen är något som stadsplanerare och landskapsarkitekter praktiserar dagligen. På samma vis som den dansande kroppen finner sin rörelse genom en dialog med omgivningen, ger olika stadsrum upphov till olika samtal och olika rörelser. Kroppen och rummet pratar.
Rörelse
På ett torg fyllt av människor går jag långsamt, kryssande, hastiga rörelser och blicken nära. Samma torg under en gles natt låter mig går rakt och målmedvetet, eller drömskt och trevande.
En öppen gräsmatta mellan hyreshuskomlex. En medeltida stadskärna med granitgolv och trånga gator. En nybyggd strandpromenad med utsikt till ett annat land. Platsernas utformning bjuder in människor till samtal med stadens rum. De erbjuder olika takt, tempo och möjlighet till paus.
Stadens rum påverkar oss. Men lika mycket påverkar vi rummen när vi rör oss genom dem.
Karin Andersson
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.
