Stadsodling och bygglek ifrågasätter rådande ordning
Barns uppväxtvillkor har förändrats radikalt på bara några decennier. Detta sker över hela världen i takt med urbaniseringen – år 2050 beräknas 75 procent av jordens befolkning leva i städer. Det leder till att barn tappar kontakten med naturen och förlorar förståelsen för sin egen roll i ekosystemet.
Att inte få känna jord i händerna gör någonting med oss – den globala stadsodlingstrenden kan vara en reaktion på detta. Förutom att odlingsaktioner i det offentliga rummet kan ses som en kreativ handling som ifrågasätter rådande estetiska normer, väcker de också frågan om vad som egentligen är meningsfulla, urbana livsmiljöer och vem som är bäst på att skapa dem, och vad de ska bestå av.
Internationell konferens
I detta sammanhang är det intressant att ta del av det som görs världen runt för att återknyta bandet mellan barn och natur – både för barnets och för naturens skull. Utan starka sinnliga upplevelse av platser och landskap kan man inte älska naturen. Man kan inte lära sig älska, kärlek måste grunda sig i en egen upplevelse. Det man älskar, det värnar man också. Och i en sådan upplevelse spirar ett äkta engagemang för miljön, som alla människor bär ett ansvar för.
Under andra veckan i september hölls med anledning av detta en veckolång internationell konferens, Nordic Adventure – Connecting Children with Nature i Köpenhamn. Konferensen, som lockade ett 70-tal deltagare från hela världen, var ett svensk-danskt samarbete. Initiativtagare var Helle Nebelong, landskapsarkitekt och ordförande i danska Lekplatssällskapet.
Plats för barns kultur
Rådhusplatsen mitt i den danska huvudstaden var under konferensveckan förvandlad till en bygglekplats, det vill säga en plats som ger barn utrymme för sin egen kultur och sin egen estetik. I en bygglek finns material att bygga och konstruera med, djur att umgås med och sköta, där kan man laga mat utomhus över öppen eld, odla och leka.
Man kan knappast tänka sig en barnmiljö som passar bättre i vår egen tid. Byggleken är starkt besläktad med stadsodlingen. I byggleken bygger barn det de behöver i form av kojor och hus till sig själva eller sina djur. En bygglek formar sitt eget samhälle, starkt präglat av barns egen ordning och estetik, där barn kan utmana sina egna förmågor som gör att de utvecklas, växer och lär sig att respektera varandra. Det är, om man så vill, grunden för att bygga humana städer och samhällen.
Tydligt samband mellan hälsa och utevistelse
Två ministrar inledde konferensen som hölls i danska riksdagshuset: miljöminister Ida Auken och utbildningsminister Christine Antorini. Antorini talade initierat och lyfte fram det som all forskning, nordiskt som internationell, som undersöker sambandet mellan barns hälsa, välbefinnande och utevistelse med all tydlighet kan visa idag: utevistelse och kontakt med naturen stimulerar lek och socialt samspel, kreativitet och nyfikenhet, och stärker lärandeprocessen, det vill säga gynnar på alla plan barns utveckling.
Den danska utbildningsministern återkom flera gånger under sitt tal till att det som forskningsresultaten visar inte bara är viktigt, utan det är extremt viktigt. Det är sannerligen starka ord för att komma från en utbildningsminister. Många svenskar i salen tänkte nog osökt på vår egen Jan Björklund, som i sina utspel kring skolan aldrig gör någon koppling till vare sig folkhälsa eller barns utveckling.
Kamp om barns utveckling
Det danska skolsystemet kommer att reformeras vid årsskiftet. Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen och de yttringar den tar sig i de danska skolornas fysiska miljö. För det handlar om kampen för barnet och barnets egen kultur. Det handlar om de fysiska förutsättningar som bäst gynnar barns utveckling till kompetenta och ansvarstagande medborgare.
Den kampen, den är verkligen på riktigt.
Titti Olsson
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.
