STAD speglar de globala målen
I mitten av februari var Tankesmedjan Movium med och arrangerade ett seminarium med workshop i Malmö utifrån IQ Samhällsbyggnads skrift Är vi redo för en samhällsomvandling? Kanske har det aldrig skett så stora omvälvningar i samhället som just nu, såväl politiskt som tekniskt. Man kan verkligen tala om ett paradigmskifte. Vi har gått in i en helt ny geologisk era – antropocen. Nu är det den mänskliga aktiviteten som skapat förhållandena på jordklotet, inte någon yttre påverkan.
Naturen själv kan inte längre agera självständigt i förhållande till oss människor. Erik Westin, som är ordförande i IQ Samhällsbyggnads utskott för omvärld och framtid, där även Tankesmedja Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl ingår, berättade under sitt inledningsanförande på seminariet att det inte finns en enda plats på jorden som inte bär spår av mänsklig aktivitet. Vi måste nu, sa Erik Westling, agera trädgårdsmästare i vår egen hage.
Hur ska vi förhålla oss till det faktum att vi människor på jorden mer än någonsin hör samman, det vill säga det vi gör på ena sidan jordklotet påverkar hur det blir på andra sidan. Hur ska vi kunna samverka med naturen och inte motarbeta den, fortsätta kräva tjänster av naturen utan att ge någonting i gengäld? Hur ska vi i tid kunna förändra våra attityder så pass att vi på allvar inser och agerar utifrån att vi själva är en del av det naturliga ekologiska systemet och om det inte fungerar så fungerar inte våra liv heller.
I Tidskriften STAD kommer vi att reflektera över de här frågorna 2018. Vi kommer under hela året att ta avstamp i olika mål och principer i det vi kallar de urbana agendorna som alla härstammar från FN:s arbete med miljö och hållbarhet.
De dokument som är aktuella för stadsplanering är dels New Urban Agenda, dels Agenda 2030 med mål 11, som har rubriken Hållbara städer och samhällen. Agenda 2030, även känd som de globala målen för hållbar utveckling, antogs vid FN:s toppmöte för hållbar utveckling 2015. New Urban Agenda är en fördjupning av Agenda 2030.
Det är intressant att notera att det i motsvarande dokument för bara några decennier sedan stod att städer och det urbana livet genererar miljöproblem. Idag menar man att det är i, och med hjälp av, våra städer vi har möjlighet att uppnå målen. Hur hänger detta ihop?
I årets första nummer av STAD, nr 20 med utgivning den 12 mars, reder vi ut begreppen kring de urbana agendorna och frågorna de väcker. Miljöminister Karolina Skog bidrar i numret med ett debattinlägg.
I de globala målen står det så här:
De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Det är alltså alltjämt de stora frågorna om hur vi människor förmår att leva tillsammans som står i centrum för de urbana agendorna, det är mål om fred och frihet, om jämlikhet och lika värde. Några av de här frågorna bryter vi ner och skärskådar i årets kommande nummer av STAD.
STAD nr 21, i brevlådan den 28 maj, sätter vi den lekfulla människan – barnet som alltid finns inom oss, liksom barndomen som utgör en speciell period i allas våra liv – i centrum Hur blir en stad som verkligen utgår från och planeras med tanke på den perioden i våra liv? Vad är det att vara barn, en lekfull människa, har leken över huvud taget plats i våra städer? Kan man planera en jämlik stad, i enlighet med de globala målen, utan att sätta de yngsta i fokus?
I STAD nr 22, som kommer ut den 17 september, ringar vi in innovationer för att skapa de gröna offentliga rums som de urbana agendorna pläderar för. Där talas om att betänka den mänskliga skalan. Vilka upplevelser ska locka, inte minst en växande medborgargrupp som utgörs av äldre, att befolka de offentliga rummen för avkoppling, hälsa och välbefinnande?
I årets sista nummer av STAD, ute den 3 december, ställer vi oss frågan om vad som ligger i begreppet beredskapsstaden. De urbana agendorna sätter människan i centrum, alla ska med, lika villkor ska gälla. Detta förutsätter en stark social hållbarhet, fler sociala innovationer. Och vad är egentligen en social innovation? Behöver vi fler frivilligkrafter? Har vi tillit till det allmänna?
Utmaningarna är många och stora för alla som engagerar sig i och planerar för hållbara urbana livsmiljöer. Följ oss i STAD 2018!
Titti Olsson
TITTI OLSSON
Snart börjar karnevalen
Karin Andersson har varit på karnevalen i Salvador, staden som var Brasiliens första huvudstad och vars stadsrum fortfarande är starkt präglade av kolonialismen.
Ska naturen alltid få ha sin gång?
Jag befinner mig i min lilla villa, som jag köpte för några år sedan, vackert belägen i den skånska kuststaden. Det är en mörk kulen novembernatt och jag har hört på radion på kvällen att meteorologerna utfärdat stormvarning.
Frihet i framtidens förort?!
För någon vecka sedan hölls ett så kallat FUSE Talks på Form/Design Center i Malmö med den holländske landskapsarkitekten Bart Brands. Inbjuden för att berätta om kontoret Karres+Brands verksamhet kom föreläsningen och det efterföljande samtalet att kretsa kring kontorets två ytterligheter, stadsplanering i regional skala och gestaltning av publika platser.
Pixla Piren – att planera det oplanerade
När jag lämnade Helsingborg som 19-åring för ett en mer pulserande storstad var det inte bara för att jag sökte något nytt utan för att det som fanns i min hemstad inte var tillräckligt spännande. Droppen var när man rev gamla hamnbyggnader sprängfyllda med alternativ kultur för att bygga dyra bostäder med havsutsikt. Nu, tjugo år senare, jobbar jag för Helsingborgs stad.
Solens mörka sida
I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Men även solen har en baksida.
Den visuella och sinnliga grönskan
Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår. Det finns nog all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna, skriver Moviums Göran Nilsson.
Vad är det som låter i staden?
Plötsligt är ljudet i fokus. Det ordnas välbesökta konferenser om ljud, och Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskningsprojekt om stadens ljudrum. På senare år har intresset för ljudplanering ökat. Där man tidigare planerade med utgångspunkt i buller och ljudnivåer, betonas nu allt oftare upplevelsen av ljud, och fler vill vara med och undersöka hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning.
Förklädd stad
Att som krönikör för Movium ifrågasätta en av organisationens identifierade strategiska teman är kanske inte det smartaste att göra – men jag kan inte låta bli att fundera över varför staden ska vara hälsosam? Är det inte människorna i staden som ska vara hälsosamma? Hur kan vi ens förvänta oss att staden som objekt ska leva upp till normativa föreställningar som bara vi människor har en möjlighet att göra medvetna val kring, undrar planeringsarkitekt/arkitekt Caroline Dahl vid SLU.
För innovation krävs möjlighet till möten
Innovera mera! är budskapet som bankats i oss från olika håll den senaste tiden. Vi vet att vi står inför enorma utmaningar – klimatkris, mat och energi åt en växande befolkning, segregation, folkhälsoproblem etc. För att lösa alla dessa väldiga utmaningar sätter vi idag stor tilltro till vår egen innovationsförmåga. Människan kommer att behöva innovera som aldrig förr, skriver Moviums chef Anders Rasmusson.
Risktagande utvecklar hjärnan
Säkerhetstänkandet kring barns lekmiljöer går bakåt i Sverige. I Nya Zeeland slopar man idag hämmande säkerhetsföreskrifter och får stöd av forskare: olyckstillbuden minskar. Lärarna rapporterar om mer fokuserade elever. Krönika av Titti Olsson.
Offentliga platser – för alla
Den 5 oktober firades World Habitat Day och temat för året var Public Spaces for all. När världens befolkning nu överstiger 7,2 miljarder människor (31 december 2014) ökar trycket inte bara på bostäder utan även på offentliga platser. Maja Manner reflekterar över offentliga platser för alla och ger exempel från olika sammanhang hon varit delaktig i.
Plant bamboo in your head
”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.