
STAD speglar de globala målen
I mitten av februari var Tankesmedjan Movium med och arrangerade ett seminarium med workshop i Malmö utifrån IQ Samhällsbyggnads skrift Är vi redo för en samhällsomvandling? Kanske har det aldrig skett så stora omvälvningar i samhället som just nu, såväl politiskt som tekniskt. Man kan verkligen tala om ett paradigmskifte. Vi har gått in i en helt ny geologisk era – antropocen. Nu är det den mänskliga aktiviteten som skapat förhållandena på jordklotet, inte någon yttre påverkan.
Naturen själv kan inte längre agera självständigt i förhållande till oss människor. Erik Westin, som är ordförande i IQ Samhällsbyggnads utskott för omvärld och framtid, där även Tankesmedja Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl ingår, berättade under sitt inledningsanförande på seminariet att det inte finns en enda plats på jorden som inte bär spår av mänsklig aktivitet. Vi måste nu, sa Erik Westling, agera trädgårdsmästare i vår egen hage.
Hur ska vi förhålla oss till det faktum att vi människor på jorden mer än någonsin hör samman, det vill säga det vi gör på ena sidan jordklotet påverkar hur det blir på andra sidan. Hur ska vi kunna samverka med naturen och inte motarbeta den, fortsätta kräva tjänster av naturen utan att ge någonting i gengäld? Hur ska vi i tid kunna förändra våra attityder så pass att vi på allvar inser och agerar utifrån att vi själva är en del av det naturliga ekologiska systemet och om det inte fungerar så fungerar inte våra liv heller.
I Tidskriften STAD kommer vi att reflektera över de här frågorna 2018. Vi kommer under hela året att ta avstamp i olika mål och principer i det vi kallar de urbana agendorna som alla härstammar från FN:s arbete med miljö och hållbarhet.
De dokument som är aktuella för stadsplanering är dels New Urban Agenda, dels Agenda 2030 med mål 11, som har rubriken Hållbara städer och samhällen. Agenda 2030, även känd som de globala målen för hållbar utveckling, antogs vid FN:s toppmöte för hållbar utveckling 2015. New Urban Agenda är en fördjupning av Agenda 2030.
Det är intressant att notera att det i motsvarande dokument för bara några decennier sedan stod att städer och det urbana livet genererar miljöproblem. Idag menar man att det är i, och med hjälp av, våra städer vi har möjlighet att uppnå målen. Hur hänger detta ihop?
I årets första nummer av STAD, nr 20 med utgivning den 12 mars, reder vi ut begreppen kring de urbana agendorna och frågorna de väcker. Miljöminister Karolina Skog bidrar i numret med ett debattinlägg.
I de globala målen står det så här:
De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Det är alltså alltjämt de stora frågorna om hur vi människor förmår att leva tillsammans som står i centrum för de urbana agendorna, det är mål om fred och frihet, om jämlikhet och lika värde. Några av de här frågorna bryter vi ner och skärskådar i årets kommande nummer av STAD.
STAD nr 21, i brevlådan den 28 maj, sätter vi den lekfulla människan – barnet som alltid finns inom oss, liksom barndomen som utgör en speciell period i allas våra liv – i centrum Hur blir en stad som verkligen utgår från och planeras med tanke på den perioden i våra liv? Vad är det att vara barn, en lekfull människa, har leken över huvud taget plats i våra städer? Kan man planera en jämlik stad, i enlighet med de globala målen, utan att sätta de yngsta i fokus?
I STAD nr 22, som kommer ut den 17 september, ringar vi in innovationer för att skapa de gröna offentliga rums som de urbana agendorna pläderar för. Där talas om att betänka den mänskliga skalan. Vilka upplevelser ska locka, inte minst en växande medborgargrupp som utgörs av äldre, att befolka de offentliga rummen för avkoppling, hälsa och välbefinnande?
I årets sista nummer av STAD, ute den 3 december, ställer vi oss frågan om vad som ligger i begreppet beredskapsstaden. De urbana agendorna sätter människan i centrum, alla ska med, lika villkor ska gälla. Detta förutsätter en stark social hållbarhet, fler sociala innovationer. Och vad är egentligen en social innovation? Behöver vi fler frivilligkrafter? Har vi tillit till det allmänna?
Utmaningarna är många och stora för alla som engagerar sig i och planerar för hållbara urbana livsmiljöer. Följ oss i STAD 2018!
Titti Olsson
TITTI OLSSON
Sluta bygga omänskliga städer!
I ett upplyst samhälle förväntas beslut grundas på kända fakta. Så låt oss begrunda vad vi vet. Anders Rasmusson reflekterar över vad parker, växter och naturintryck betyder för vår hälsa.
Vad kommer sen?
Caroline Dahl, Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare, reflekterar över hur pandemin påverkar stadens och de offentliga rummens utformning och funktioner.
Movium spanar framåt
I en spaningsfilm siar Movium om framtiden – trots att den ter sig ovanligt oviss.
Movium i världen
Vad är stadens gröna rum på andra platser i världen och hur kan Tankesmedjan Movium bidra till dem i framtiden? Vi bad Sten Göransson, landskapsarkitekt och verksamhetsledare vid Movium åren 1994–2004, att skriva en jubileumskrönika.
Moviums roll i stadsbyggandet
Till Tankesmedjan Moviums 40-årsjubileum har vi bjudit in olika personer att reflektera över verksamheten. Vi frågade Ole Reiter, arkitekt och verksamhetsledare för tankesmedjan under åren 2006–2008, hur landskapsperspektivet kan få större genomslag i stadsbyggandet och vad som är Moviums roll?
Movium – pionjäråren, idag och i morgon
I år firar Tankesmedjan Movium 40-årsjubileum. Vi har bjudit in Eivor Bucht, professor emerita och verksamhetsledare för Movium under åren 1980 – 1993, att skriva en jubileumskrönika.
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl reflekterar över året som gått och vad som väntar 2020.
Kan man mäta hållbar stadsutveckling?
Hög byggnadstakt och okänslig förtätning av befintliga stadsdelar leder ofta till att alla de värden som inte omfattas av lagkrav eller inte mäts i siffror försvagas, inte minst värden kopplade till barns livsmiljö, rekreation och hälsa och välbefinnande, skriver Marika Palmér Rivera, Hélène Littke, Ilona Stehn och Elisabetta Troglio, Ekologigruppen AB.
Ruralism – ett nytt ideal?
Är våra städer så ”trånga” att intresset för landsbygden som en ”friare” plats växer?
Gatukonst engagerar – på många och ibland oväntade sätt!
Göran Nilsson reflekterar kring gatukonst, muralmålningar, graffiti och det engagemang dessa projekt skapar.