
Foto: Pixabay
Spökstad
Tankesmedjan Movium har i många år arbetat med att lyfta fram betydelsen av mötesplatser i våra urbana miljöer. Attraktiva städer med platser där vi människor kan mötas och umgås, utbyta erfarenheter och föra fram åsikter. Ta med engångsgrillen, träna ihop, åka skateboard eller mata duvorna från en parkbänk. Kort sagt; stadsutvecklingen måste utgå från livet i städerna. Livet i städerna kommer förstås att förändras i framtiden.
Förändringen sker hela tiden, varje dag, och ofta ser man inte de små stegen i en större process förrän man tittar i backspegeln. Man slås då av hur annorlunda det var förr, hur mycket som har hänt och hur modernt det känns nu. Det är en intressant tanke. Utvecklingen går nämligen fortare och fortare, och har aldrig gått så fort som nu. Det som känns modernt idag kommer att kännas som förr mycket tidigare än det gjorde… förr.
Det har pratats och skrivits en hel del om barn (och vuxna) som rör sig i det offentliga rummet utan att lyfta blicken. Den är som fastlåst på mobilen på jakt efter fickmonster i en förstärkt verklighet, en bild av staden som man inte ser utan digitala hjälpmedel. Kommer vi att nöja oss med den vanliga verkligheten framöver när den kan förstärkas, förändras, förbättras och förvanskas? Det blir ju billigare med stadsutveckling när våra städer eller privata aktörer kan göra det digitalt istället för fysiskt. Varför investera i dyr natursten när betraktarens ögon ser… konstgräs?
Jag får en bild av hur det kommer att se ut i våra städer. På gatorna sidan om Pokémonjägarna kör elbilarna ljudlöst (i Tyskland arbetar Förbundsrådet redan för att förbjuda bensin- och dieselbilar till 2030). Vid ratten sitter… ingen. Det finns nämligen ingen ratt, bilarna kör själv. Passageraren kollar nyheterna, ser klart sin favoritserie eller sitter och jobbar (flera bilmärken har redan lanserat betaversioner av autopiloter i sina bilar).
Vi har en förstärkt verklighet i våra glasögon eller linser. Butikerna är showrooms, handeln sker digitalt och varorna levereras kors och tvärs med drönare som rör sig på låg höjd för att inte störa flygtrafiken. (Ett amerikanskt företag har redan långtgående tester i USA och England och ett samarbete med den brittiska regeringen. Paketen ska levereras inom 30 minuter!). En stad där vi rör oss i olika förstärkta verkligheter utan att prata med varandra? … Spökstad.
Känns det som futuristisk spekulation? Nix, vi pratar nutid och nära framtid. Kom ihåg att ingen hade sett en smartphone för tio år sedan. Apple lanserade iPhone 2008 i Sverige och förändrade vårt beteende radikalt. Vad gör vi om tio år som vi inte vet om idag? Hur använder vi stadens utemiljöer då? Kommer vi helt och hållet att interagera digitalt med varandra, eller har något, som vi inte kan förutse idag, förändrat spelplanen totalt, igen? 2016 kommer att kännas som förr… snart.
FREDRIK JERGMO
Hur kommer barnen att få det i Vallastaden?
Gytter är ett ord som använts för att beskriva det som vissa kallar variation i överkant. För mig har gytter en positiv klang, skriver Anna Lenninger som reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Intressant detaljplan ur ett ekosystemtjänstperspektiv
Ekosystemtjänster i stadsmiljön är ofta kopplade till vegetation som exempelvis förbättrar lokalklimatet, ökar den biologiska mångfalden, ger rekreation och estetiska upplevelser. Harald Klein reflekterar över vad han upplever i Vallastaden.
Hört talas om dumbojor?
Det finns företag som levererar ett slags handbojor som man sätter fast på sitt barn, som man därigenom kan leda i koppel tryggt och säkert. Petter Åkerblom funderar över att tappa greppet.
Social hållbarhet ryms inte i ett växthus
Det pågår fortfarande ett utforskande av vad begreppet social hållbarhet innebär inom stadsbyggnad. Karin Andersson reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Men hallå – hur tänkte ni kring utemiljön?
Kan det vara så att man inte hunnit anlägga utemiljön som ursprungligen var avsett? Caroline Dahl reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
En riskabel krönika
Vad är det egentligen som är riskabelt i barns utelek? Och hur ska man hantera vuxnas oro, frågar sig Petter Åkerblom.
På catwalken i Vallastaden
Vad är en bomässa om inte en modevisning – vad kan man se på catwalken i Vallastaden? Titti Olsson reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Fysisk aktivitet är mer än idrott
Nu kraftsamlar regeringen och Idrottssverige för mer rörelse i skolan. Men det räcker inte med mer idrott på schemat, skriver Petter Åkerblom i sin krönika.
LET’S MAKE OUR PLANET GREAT AGAIN!
Carl Arnö är ny ordförande i Moviums ledningsråd. I sin krönika reflekterar han om sitt engagemang i Movium utifrån hur världen ser ut idag.
Nya planeringsmodeller behövs för att utveckla regional grönstruktur
Tim Schnoor, ekolog på Ekologigruppen och ledamot i Tankesmedjan Moviums ledningsråd, resonerar kring hur vi kan utveckla naturen i och kring städerna samtidigt som vi tillgodoser behovet av bostäder.
Lägg till ny kommentar