Social ojämlikhet skapar problem
Sverige är inte Colombia. Stockholm är inte Bogotá. Det kan tyckas ogörligt att jämföra Stockholm med en av världens mest tätbefolkade städer. Men de problem som ojämlikhet ger upphov till finns i Stockholm såväl som i Bogotá.
Härom veckan tillbringade jag en eftermiddag med Enrique Peñalosa, en guru i stadsbyggnadsvärlden efter sin tid som buss-, cykel- och fotgängarälskande borgmästare i Bogotá under åren kring millennieskiftet.
Fotgängare prioriteras
Vi promenerar genom Humlegården, där Enrique Peñalosa förtjusas av parkens bemannade parklek som ger barn plats i stadens offentliga rum. Vi kommer till Stureplan med sina exklusiva nattklubbar och går sedan längs gågatan Biblioteksgatan och dess tjusiga märkesbutiker. Detta är ett område med hög socioekonomisk status där bilarna uteslutits. Enrique Peñalosa framhåller värdet – också det ekonomiska – av att välja bort bilar och prioritera fotgängare.
Från Kungsträdgården tar vi blå linjen norrut till Stockholms andra ytterlighet på den socioekonomiska skalan – Husby. Vi åker förbi Kista där Enrique Peñalosa förfasas över att hela dess centrum ligger i en sluten köplada och helt saknar sociala offentliga rum – enligt honom ett bevis på en misslyckad stad – och kommer upp på torget i Husbys centrum.
Omdebatterat område
Husby har under året varit i centrum för debatten om social orättvisa. Förorten fick också mycket uppmärksamhet när de boende sa nej till ombyggnadsplaner som de inte kände igen sig i. Husby har svartmålats som problemområde.
På torget i Husby är det mycket folk, de låga byggnadernas som omger det rymmer små och välbesökta butiker. För Enrique Peñalosa framstår Husby som ett trevligt område – här är bilfritt, mycket träd och växter, bra lekplatser, flerfamiljshusen är bara några våningar höga och har generösa balkonger.
Det enda Enrique Peñalosa har att anmärka på vid denna första anblick är avsaknaden av butiker i bostadshusens bottenplan. Annars har han svårt att se problemen med den modernistiska arkitekturen och planeringen i Husby som ofta problematiseras i debatten i Sverige. Segregationen är däremot tydlig. Bostadsmarknaden delar effektivt upp människor mellan Stureplan och Husby och Stockholms stadsplan försvårar för invånare från de båda områdena att mötas.
Stadsplanering viktig
Enrique Peñalosa framhåller ofta att känslan av underlägsenhet och exkludering gör människor olyckliga. Social jämlikhet handlar inte om att alla ska ha samma inkomst. Det handlar om att alla – oavsett inkomst – ska ha lika tillgång till samhällets service och ha samma möjlighet att känna delaktighet. Här kan stadsplanering – rätt använd – spela en viktig roll genom att skapa platser där människor kan mötas på lika villkor och genom att planera städer där alla invånare prioriteras lika högt, oavsett om du bor i villa, bostadsrätt eller hyresrätt.
Enrique Peñalosa menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Det gäller för såväl Bogotá som för Stockholm. Något som det gångna årets protester i Stockholms förorter med tydlighet vittnat om.
Karin Andersson
DEN DEMOKRATISKA PLATSEN ÄR NÖDVÄNDIG
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
PROCESSEN ÄR ALLT
Få ifrågasätter medborgarnas viktiga roll i processer som utvecklar staden. Titti Olsson har läst bostadsminister Stefan Attefalls (KD) förslag som ska förenkla byggandet. Men hon ser inte människor i förslagen. >>
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>