movium.slu.se

Foto: Anders Rasmusson

movium.slu.se

Foto: Lena Jungmark

movium.slu.se

Foto: Anders Rasmusson

movium.slu.se

Foto: Anders Rasmusson

movium.slu.se

Foto: Anders Rasmusson

movium.slu.se

Foto: Anders Rasmusson

Krönika

Sluta bygga omänskliga städer!

Publicerad 7 oktober 2020

I ett upplyst samhälle förväntas beslut grundas på kända fakta. Så låt oss begrunda vad vi vet.

 

Vi vet att den som bor i en stad där det finns möjlighet att ta en promenad i en park, eller längs gator kantade av träd, har större chans att få leva ett långt liv. Den som ser natur, till exempel träd och vatten, från sitt fönster sänker sitt blodtryck och känner sig mindre stressad. Hjärnan återhämtar sig bättre i naturmiljö. Naturen stimulerar sinnena och förbättrar koncentrationsförmågan. Barn som växer upp i stadsmiljöer utan grönområden löper större risk att utveckla psykisk ohälsa som vuxen.

 

Dagliga aktiviteter i parker och gröna stråk – som lek, promenader, trädgårdsarbete, cykling och löpning – höjer sinnesstämningen och ökar självförtroendet. Men det måste vara nära. Har man längre än ett par hundra meter till närmsta park eller gröna stråk avstår man lätt. Närhet till parker och grönområden minskar risken för övervikt och andra hälsoproblem. Sjuka och nyopererade människor blir friska snabbare och behöver mindre av till exempel smärtstillande medicin, om de har naturutsikt.

 

Vi vet att naturintryck på vår arbetsplats bidrar till arbetsglädje, kreativitet och produktivitet. Under ett par års tid har SLU:s forskare kunnat borra djupare i betydelsen av naturintryck på arbetsplatsen tillsammans med fastighetsbolag, kommuner och regioner, i steg två av det Vinnovafinansierade projektet Restorativ arbetsplats som precis har avslutats.

 

Utsikt mot grönska på arbetsplatsen är fördelaktigt för arbetskraft, arbetsförmåga och arbetsglädje. Växtlighet på arbetsplatsen möjliggör återhämtning av koncentrationsförmåga. Dessutom finns det miljökaraktärer som är särskilt betydelsefulla för kreativitet och idéutveckling. Växter och naturintryck skapar trivsel och ökar empatin, vilket underlättar samspelet på arbetsplatsen, inom arbetsgrupper och i samspelet med chefer. Mer av naturintryck på arbetsplatsen ger bättre förtroende och mindre konflikter. Friktion, irritation och sjukfrånvaro minskar. Grönska har också effekter på produktivitet i form av universitetsstudenters resultat.

 

Vi vet att möjligheten att vara aktiv ute genom friluftsliv eller trädgårdsarbete ger äldre förbättrad hälsa och minskar risken för sjukdomar. Några viktiga effekter av utevistelse för äldre är att skelettet stärks och benskörhet motverkas, muskulatur och rörlighet bibehålls, övervikt minskar, sömnkvaliteten förbättras, depression och ångest motverkas samt att socialt liv främjas.

 

Fysiska aktiviteter vid utevistelse förebygger kroniska sjukdomar, förbättrar den fysiska förmågan, ökar benmuskelstyrkan, ökar innehållet av mineral i skelettet, sänker halten av triglycerider i blodet, minskar risken för fysiska funktionshinder, förebygger hjärt-kärlsjukdom och stroke, minskar dödlighetsrisken för cancer samt ger förlängt oberoende med 5–10 år. Studier har också visat att utevistelse i vårdsammanhang kan ge ökad koncentrationsförmåga och ökat korttidsminne, positiv inverkan på diastoliskt blodtryck, färre sjukdomssymtom hos Alzheimerspatienter, minskad oro och minskad depression. Stressnivåerna, mätt via blodtryck och puls, sjunker signifikant vid vila utomhus, medan de fortsätter att stiga vid vila inomhus. Äldre och funktionshindrade med nedsatt rörlighet är mer beroende än andra av att det finns områden för rekreation och återhämtning nära boendet.

 

Vi vet att hur vi planerar och gestaltar våra urbana miljöer spelar stor roll för barns utveckling och hälsa. De flesta svenska barn har staden som sin uppväxtmiljö. Att självständigt kunna ta sig till skolan, ha tillgång till platser för spontan utelek och ha rymliga och varierade förskolegårdar och skolgårdar spelar sammantaget en mycket viktig roll. När barn stimuleras av sin fysiska miljö att vara fysiskt aktiva och röra sig läggs grunden för god hälsa med bra koordination, motorik och kondition. Barn löper en minskad risk för oro och ängslan, aggressivitet och depression liksom för typ2-diabetes och benskörhet om de rör på sig. Förskolebarn med tillgång till naturområden och vild vegetation utvecklar snabbare motoriska och kognitiva färdigheter. En parklekplats inom en kilometer från hemmet innebär fem gånger större sannolikhet att ett barn har en hälsosam vikt än då avståndet är längre.

 

Lek är barns naturliga sätt att förhålla sig till omvärlden. Lek bidrar signifikant till barnets fysiska och psykiska utveckling, till hälsa och välbefinnande. Tillgången till plats utomhus är avgörande för att barn ska kunna vara fysiskt aktiva och kvaliteten på platserna är avgörande för att barnen ska använda dem. Forskning visar att om en skolgård ska vara bra bör den vara varierad och ha mycket växtlighet och löst material att bygga och leka med. Det behöver finnas utmaningar, höjdskillnader och helst både platser där vuxna finns närvarande och platser där man kan vara för sig själv och känna sig ”långt borta”.

 

Brist på yta för lek är i princip omöjligt att lösa i efterhand, då marken redan blivit bebyggd. Tillräckligt med friyta måste därför säkerställas för barns lek och utveckling. I leken lär sig barn mycket om sig själv och samspelet med andra såväl som med miljön. Genom lek och utevistelse knyter barn och unga kontakter med närmiljö och samhälle, och gör det till sitt. Minnen från barndomen och ungdomen utgör en viktig grund för individens identitet och dessa minnen är ofta förknippade med den fysiska miljöns kvaliteter och karaktär.

 

Vi vet att växtlighet nära bostadshuset gör att människor känner sig tryggare. Den bostadsnära grönskan och tillgång till natur stärker grannsämjan och sänker människors aggressiva beteende och brottsbenägenhet. Boendemiljön blir mer värdefull och uppskattad och man bor gärna kvar. Att vara med i kreativa odlingsprojekt gynnar den personliga utvecklingen, stärker självkänslan och skapar samhörighet. Där det finns träd är luftkvaliteten bättre än i resten av staden. Lägre temperatur i grönområden ger upphov till en svag vind som skapar temperaturutjämning, luftcirkulation och förbättrad stadsluft. Växtlighet renar stadsluften från föroreningar.

 

Vi vet att när vi bygger idag, prioriteras inte parker, grönområden, skolgårdar och bostadsgårdar. De krymper och försvinner för att ge plats åt fler hus och mer infrastruktur. Kunskapen om vad detta innebär får inte tillräckligt genomslag i stadsbyggnadsprocessen.

 

Mot denna bakgrund kan det tyckas att en rimlig utgångspunkt i nästa projekt är att inte skapa något som bidrar till att göra människor sjuka. Att inte hindra barn i sin utveckling. Att inte försämra den sista tiden för våra äldre. Utan att istället skapa något som stimulerar till hälsa, kreativitet och välbefinnande. Något som bidrar till att vi mår bättre, trivs, och kan utvecklas.

 

Bygg städer för människor!

ANDERS RASMUSSON

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor