
Är skolgårdens renässans nära förestående? Foto: Karin Andersson.
Skolgårdens återkomst
För några veckor sedan befann jag mig på skolchefens kontor i Enköping. Här ska man nu ta helhetsgrepp på skolmiljön. Den ska förbättras för att främja lärandet både inne och ute. Underligt nog är det ovanligt att en skolförvaltning tar initiativ när det gäller skolgårdar. Men i Enköping vill man anpassa skolan efter eleverna och inte tvärtom, och då ser skolan skolgården som en viktig pusselbit för detta.
Det låter logiskt, men det visar sig vara ovanligt även det.
Diagnos istället för stöd
Det lär jag mig när jag lämnar Enköping med radion igång. På Skolministeriet (18/3) diskuteras att man diagnostiserar och medicinerar elever istället för att ge mer stöd till skolan.
Philip Eskridge, verksamhetschef på barn- och ungdomspsykiatrin i landstinget Västmanland, har slagit larm om att antalet adhd-diagnoser ökat med 700 procent (!) från 2003 till 2013. Han hävdar att huvudproblemet är arbetsmiljön, och inte neuropsykiatriska störningar:
– När vi gör skolbesök tar vi oss ibland för pannan efteråt och säger att det är fullt förståeligt att barnen får koncentrationssvårigheter. Det skulle vuxna också få i en sådan miljö, menar Philip Eskridge.
Anpassa efter eleverna
Att med hjälp av medicinering försöka anpassa barn till skolmiljön är orättfärdigt. Bland vuxna skulle detta vara fullständigt uteslutet.
Detta vill Enköping göra upp med. Skolan ska anpassas efter eleverna, och skolgården är ett sätt att staka ut riktningen.
Men så är det inte överallt. Inte där skolan ses som korridorer och klassrum, där är utemiljön är något överflödigt som inte tillför verksamheten något – utom dyrare fastighetsskötsel. Skolan ska effektivisera, spara och rationalisera. Det finns bara plats för frisk luft via ventilationstrummorna.
Är det så man resonerar där kommuner trotsar lagen och med berått mod godkänner lokaler för undervisning som saknar skolgård?
Många beslut som drabbar skolgården negativt präglas naturligtvis av tanklöshet och okunskap. Konkurrensen om marken blir allt tuffare i allt tätare städer. Intressekonflikterna gör det inte självklart att barn och unga prioriteras trots allt positivt vi vet att bra utemiljöer innebär för deras utveckling och välbefinnande.
Bromsad utveckling?
Kanske håller den här utvecklingen på att bromsa in? Regeringen har öppnat dörren på glänt för att ge skolgården en chans.
Den vägledning som Socialdepartementet beställt av Boverket kommer att blir en motkraft som främjar utvecklingen av utemiljöer där lek, lärande, livsstilsfrågor och hållbar utveckling går hand i hand. Med den kan miljön lättare anpassas efter barns och ungas behov.
En sådan vägledning är efterlängtad av många. Och Socialdepartementets beställning visar att politiken verkar vara på rätt väg. Vägledningen, som Boverket tar fram i samarbete med Movium, ska presenteras i början av 2015. Håll utkik på Moviums hemsida under året för mer information!
Petter Åkerblom
Koordinator Staden och barnen
Viktigare än någonsin med demokratiarbete bland unga
Hösten 2014 är det viktigare än någonsin att försvara demokratin – inte minst bland våra yngsta medborgare, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Skolgården är ett offentligt rum och därför den givna arenan, anser hon.
Strategisk parkpolitik skapar tryggare miljöer i Chicago
Parkförvaltningen i Chicago har en genomarbetat strategi som heter ”Children first!” Med hjälp av bemanning och organiserade aktiviteter har 35 otrygga platser förvandlats till 35 livfulla parkrum i stadens mest utsatta områden.
Tillit utvecklas i dans- och arkitekturprojekt bland hemlösa barn
Arkitektur- och designmuseum och Lava Dansproduktion bedriver just nu ett flerårigt projekt kring begreppet ”hem” tillsammans med barn på barnhem och i flyktingläger. Det, om något, handlar om social hållbarhet, tycker Titti Olsson.
Driv runt och få nya perspektiv!
När gick du senast runt i din stad utan ett tydligt mål? Karin Andersson uppmanar till att bryta vanans makt och planlöst vandra runt för att upptäcka nya platser, människor och perspektiv. >>
Kvinnorna tar täten
Idag är kvinnorna i majoritet bland parkföreträdarna. På Nordisk Parkkongress i Malmö gjorde den amerikanska parkchefen Gia Biagi störst intryck på Göran Nilsson.
Bostadsbrist, feminism och rasism flätas samman i Almedalen
I Almedalen pratas det i år om bostadsbrist, feminism och rasism. Karin Andersson menar att dessa frågor hänger ihop och kräver ett integrerat arbete. Det är hög tid att ta ojämlikhet och ojämställdhet på allvar. >>
Stadsskog i stället för stadsträd?
Göran Nilsson har besökt konferensen Urban Tree Diversity. Här listar han de mest framträdande trenderna inom stadsträd. >>
Prata med människor, inte om dem
Karin Andersson har varit på konferens om miljonprogram i förvandling. Hon inser ännu en gång hur homogen planerarkåren är, och blir än mer övertygad om vikten av dialog för ett rättvist stadsbyggande. >>
Är skolgården ett offentligt rum?
Sverige har arbetat med gröna skolgårdar i decennier, men ännu finns inga kartor som lyfter fram barns miljöer i staden. Är skolgården ointressant som stadsrum, undrar Titti Olsson. >>
RUINER MINNER OM FRAMTIDEN
Beige likartad arkitektur men inga träd. Karin Andersson reser till Wien och finner i den homogena stadsbilden en portal till framtiden. >>
Skolgårdens återkomst
Är skolgårdens renässans nära förestående? Petter Åkerblom har fått nytt hopp tack vare Boverkets och Moviums arbete med en vägledning för barns och ungas utemiljö. >>
Skyskrapor morgondagens dinosaurier
Titti Olsson firar Jobba-hemma-dagen och funderar på vad det betyder för städer att fler har arbeten som inte binder oss till en specifik plats. Vad ska hända med kontorsbyggnaderna när färre människor behöver dem för att arbeta? >>