Skolgården ska utvecklas, inte avvecklas
Det kom en fråga till Movium: Hur gör man så att elever kan få rast utomhus utan att släppa ut dem på marken? Frågan gällde om man kan placera skolgårdar på hustak.
Där – högt uppe – finns det massor av frisk luft. Klimatet är visserligen extremt (blåst, torka, solinstrålning), men det går förhoppningsvis ändå att etablera grönska och skapa lä på taken. Sinnrika lösningar på nätkonstruktioner håller barnen, bollar och flygande läxuppgifter på plats utan att skada oss vuxna nere på gatan. Så vad väntar vi på?
Vilka problem löses?
Frågan är vilka problem vi löser genom att förvara barnen på taken istället för att släppa ut dem på marken. Är skälet att vi vill tillfredsställa politiska viljor och penningstinna markexploatörer – som kämpar för att förtäta staden? Eller föräldrar som oroar sig för busar och kidnappare, glasskärvor och begagnade kanyler – och ser takskolgårdar som en räddningsplanka för sina fantasier?
Läroplanen för grundskolan bygger på att skolan ska vara en integrerad del av samhället. Läroplanen slår fast att skolan ska främja elevernas förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Skolan ska förbereda barn och unga att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Undervisningen måste belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta, kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. I läroplanen slås det också fast att ”Ett sådant arbete måste ske i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället”.
Var finns logiken?
Var finns då logiken att lyfta skolgårdarna till väders? På takskolgårdar skulle barn och unga ännu mera än idag isoleras från vad som pågår i samhället runtomkring. Har vi inte gjort det så det räcker? Vi har en ”back-seat-generation” som skjutsas vart de än ska. Oroliga föräldrar som inte låter barnen gå någonstans själva. Barn och unga som lärt sig att aldrig prata med människor de inte känner.
Skolgårdar på tak riskerar att driva samhällsutvecklingen i fel riktning. Generellt sett befriar livet på taket barnet från spontana möjligheter att se och lära känna vad som händer i samhället runtomkring skolan. Så vill Movium inte ha det.
Skolgården plats för möten
Låt oss göra tvärtom. Satsa på större, fler och mer levande skolgårdar på marken. Gör dem till en plats för möten och verksamheter – ateljéer, cykelverkstäder, caféer och grillplatser – på och utanför skoltid. Gör dem till en plats där barn och unga – med utomhuspedagogen Torsten Kellanders ord – känner sig viktiga och betydelsefulla. Skolgården ska utvecklas, inte avvecklas. Vi måste ta ställning för skolgården som offentligt rum och utveckla den potential som finns att främja det socialt och kulturellt hållbara lokalsamhället istället för att motverka det.
Så länge inte alla barn heter Karlsson ska vi inte ha skolgårdar på taken. Men tänk om alla hette Karlsson, då skulle rörelsefriheten vara total! Alla barn skulle ha propeller på ryggen och tryggt och säkert ta sig därifrån när de behövde.
Tänk om det var alla dumma idéer som hette Karlsson. Då skulle vi bli av med dem istället för barnen. Det hade varit bättre.
Petter Åkerblom
Koordinator Staden och barnen
Medborgarna skapar staden
Den internationella filmfestivalen ArchFilmLund 2016 handlade nästan mer om urbant liv än om arkitektur i sig. Vinnande film lyfter fram ett starkt medborgarengagemang i Christchurch efter jordbävningen 2011.
Global kraftsamling i Lund för barns utemiljöer
Under några intensiva dagar i mitten av september myllrade det runt människor i Lund med en gemensam uppgift i fokus: att skapa levande gröna uppväxtmiljöer för barn och ungdomar överallt i världen.
Lekplatsen är död – länge leve lekplatsen!
Märit Jansson, lektor vid SLU och aktuell med seminariet ”Plats för lek – svenska lekplatser förr och nu” och som redaktör för antologin med samma namn, skriver i sin krönika om att när hon i mitten av 2000-talet började studera anlagda lekplatser och deras användning och förvaltning, ofta mötte skepsis. Hon minns särskilt när hon i fikarummet på en kommun fick höra: ”Att aldrig någon kan forska om något viktigt!”.
BEUM höjer kompetensen om utemiljön!
Då har ännu en besiktningskurs gått av stapeln! Den 30-31 augusti arrangerade BEUM, i samarbete med Movium, Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Malmö. I sin krönika reflekterar Göran Nilsson över BEUMs historia och betydelse.
Välkommen till hösten på Movium!
Movium kavlar upp ärmarna inför nya utmaningar under hösten. På programmet står parnterskapsträffar, internationella konferenser, resor, spaningar och nya visioner!
Pixla piren
Tillfälliga aktiviteter, medskapande och nya aktörskonstellationer tar plats i stadsutvecklingsprocesser. Det pratas just nu mycket om “urban commons” eller fritt översatt till svenska, urbana allmänningar.
Vad ska vi göra med Hjalmar?
Den nya staden växer fram i Kiruna – men på en plats där ingen velat ha en stad tidigare. Dödens dal, kallas den av belackarna.
På spaning med Moviums ledningsråd
I mitten av maj träffades Tankesmedjan Moviums ledningsråd för att spana efter trender och framtidsfrågor. Nyfiken? >>
Skapa möten istället för gränser
Är det möjligt att designa med en känslighet för sociala processer, kanske till och med skapa möjlighet för integration och givande sociala möten? Det frågar sig fyra blivande landskapsarkitekter som nyligen arrangerade Landskapsarkitekturdagen med temat Merging landscapes på SLU i Alnarp.
Det överbeskyddade barnet
Synen på vad som är lämplig och olämplig lek, eller lämpliga eller olämpliga lekplatser, är underordnad sin samtids kontext, skriver Anna Lenninger.