Skolgården ska utvecklas, inte avvecklas
Det kom en fråga till Movium: Hur gör man så att elever kan få rast utomhus utan att släppa ut dem på marken? Frågan gällde om man kan placera skolgårdar på hustak.
Där – högt uppe – finns det massor av frisk luft. Klimatet är visserligen extremt (blåst, torka, solinstrålning), men det går förhoppningsvis ändå att etablera grönska och skapa lä på taken. Sinnrika lösningar på nätkonstruktioner håller barnen, bollar och flygande läxuppgifter på plats utan att skada oss vuxna nere på gatan. Så vad väntar vi på?
Vilka problem löses?
Frågan är vilka problem vi löser genom att förvara barnen på taken istället för att släppa ut dem på marken. Är skälet att vi vill tillfredsställa politiska viljor och penningstinna markexploatörer – som kämpar för att förtäta staden? Eller föräldrar som oroar sig för busar och kidnappare, glasskärvor och begagnade kanyler – och ser takskolgårdar som en räddningsplanka för sina fantasier?
Läroplanen för grundskolan bygger på att skolan ska vara en integrerad del av samhället. Läroplanen slår fast att skolan ska främja elevernas förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Skolan ska förbereda barn och unga att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Undervisningen måste belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta, kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. I läroplanen slås det också fast att ”Ett sådant arbete måste ske i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället”.
Var finns logiken?
Var finns då logiken att lyfta skolgårdarna till väders? På takskolgårdar skulle barn och unga ännu mera än idag isoleras från vad som pågår i samhället runtomkring. Har vi inte gjort det så det räcker? Vi har en ”back-seat-generation” som skjutsas vart de än ska. Oroliga föräldrar som inte låter barnen gå någonstans själva. Barn och unga som lärt sig att aldrig prata med människor de inte känner.
Skolgårdar på tak riskerar att driva samhällsutvecklingen i fel riktning. Generellt sett befriar livet på taket barnet från spontana möjligheter att se och lära känna vad som händer i samhället runtomkring skolan. Så vill Movium inte ha det.
Skolgården plats för möten
Låt oss göra tvärtom. Satsa på större, fler och mer levande skolgårdar på marken. Gör dem till en plats för möten och verksamheter – ateljéer, cykelverkstäder, caféer och grillplatser – på och utanför skoltid. Gör dem till en plats där barn och unga – med utomhuspedagogen Torsten Kellanders ord – känner sig viktiga och betydelsefulla. Skolgården ska utvecklas, inte avvecklas. Vi måste ta ställning för skolgården som offentligt rum och utveckla den potential som finns att främja det socialt och kulturellt hållbara lokalsamhället istället för att motverka det.
Så länge inte alla barn heter Karlsson ska vi inte ha skolgårdar på taken. Men tänk om alla hette Karlsson, då skulle rörelsefriheten vara total! Alla barn skulle ha propeller på ryggen och tryggt och säkert ta sig därifrån när de behövde.
Tänk om det var alla dumma idéer som hette Karlsson. Då skulle vi bli av med dem istället för barnen. Det hade varit bättre.
Petter Åkerblom
Koordinator Staden och barnen
Torgets roll i den samtida staden
Vad ger ett framgångsrikt torg? Noggrann programmering eller det oprogrammerade? Caroline Dahl ställer frågorna, samtidigt som hon lyfter fram vikten av medborgares rätt till medskapande i stadsutvecklingsprocesser.
Sökandet är behållningen
Helene Båtshake åker till Paris för att besöka döda storheters gravar. På köpet får hon gemenskap, mystik och en meditativ vandring. Mitt i staden ett andningshål. >>
Stadsodling och bygglek ifrågasätter rådande ordning
Titti Olsson har varit på konferensen Nordic Adventure – Connecting Children with Nature och imponerats av Danmarks politikers inställning till barns lek utomhus, och saknar dess motsvarighet i Sverige. >>
Paris på rollistan
Titti Olsson har varit på Archfilmfestival i Lund och upplevt filmer hon sett tidigare på ett nyss vis. Festivalen visar hur konsten öppnar för nya förståelser av städer och de människor som tillsammans skapar stadsliv. >>
Barns rättigheter – våra skyldigheter
Anders Rasmusson lyfter fram forskning som visar på vikten av en god utemiljö för barns utveckling. Kunskap finns alltså men fortfarande saknas vuxnas engagemang.
Människan uppstår i leken
Titti Olsson gläds åt utbildningsminister Jan Björklunds uttalande om lagstiftning om obligatorisk skolgård, eftersom skolgården är en förutsättning för den livsviktiga leken som lär oss att vara kreativa.
Begravningsplatsens tågvagnar
Helene Båtshake funderar kring levande begravningsplatser och ser användbara kvaliteter hos ett tåg: Alla vagnar har samma syfte men kan ändå uppfylla olika önskemål.
Den tillfälliga platsens rika kvaliteter
Titti Olsson besökte en förskolegård helt utan prefabricerade lekredskap och såg kvaliteter som ofta saknas på platser för lek.
Kul kultur på torg
Det är schlageryra i Malmö. Göran Nilsson riktar blicken mot stadens torg och publika platser och tänker på en annan stad som nästa år kommer att vara i europeiskt fokus – Umeå är då Europas Kulturhuvudstad.
Att värdera träd
Rapporten Ekonomisk värdering av urbana träd – Alnarpsmodellen har kommit ut. Göran Nilsson gläds över modellen som kommer att fungera både vid byggprocesser och i juridiska konflikter.