Skapa möten istället för gränser
Den 22 april ägde Landskapsarkitekturdagen rum ute på SLU i Alnarp. Landskapsarkitekturdagen, eller Larkdagen, är en årligen återkommande branschdag och inspirationsdag. För oss tjugotalet andraårsstudenter som låg bakom arrangemanget hade planeringen börjat redan under hösten med diskussioner om vilket som skulle bli årets tema. Det var också hösten då vi under vår dagliga pendling till skolan blivit allt mer vana vid att möta människor som klev av tågen på Malmö central, ofta helt utan packning, långväga ankomna från krigsdrabbade områden. Tills dess att vi en dag inte såg dem komma mer.
Sedan 2014 då vi påbörjade vår utbildning på SLU har det skett stora förändringar i vår omvärld. Sverige har drastiskt ändrat sin flyktingpolitik. I övriga Europa verkar fler och fler länder stänga sina gränser. Vi ville hitta ett tema för Larkdagen som kunde fokusera på att bryta denna negativa utveckling där fysiska barriärer stänger människor ute medan de sociala ytterligare skiljer dem åt. Vi ville diskutera på vilka sätt de fysiska strukturerna påverkar de sociala, och vice versa.
Allt eftersom vår utbildning fortskridit har det gått upp för många av oss studenter hur handgripligt vi som framtida landskapsarkitekter kommer forma, påverka och ändra människors vardagsmiljöer och stadens gemensamma utrymmen. Dessa platser rymmer stor potential att fungera som mötesplatser för stadens invånare.
Så vad kan vi göra – landskapsarkitekter, arkitekter och stadsplanerare – när gränserna blivit en del av vår verklighet? Vilka lösningar kan vi bidra med och vilka problem finns det risk att vi skapar i vår ”ädla” strävan efter att ena våra städer? Är det möjligt att designa med en känslighet för sociala processer, kanske till och med skapa möjlighet för integration och givande sociala möten, eller är det bortom vår kontroll? För att kunna besvara dessa frågor krävs medvetna ställningstaganden förankrade i en bred kunskapsbas och det offentliga rummet som fenomen berör långt fler yrkesgrupper än vår. Därför kändes det lika viktigt som spännande att få bjuda in forskare, konstnärer och arkitekter till Larkdagen, som var och en kunde bidra med sitt perspektiv.
Med tanke på dagens politiska klimat kändes det som ett viktigt ställningstagande att fokusera på hur vi kan skapa möten istället för att anlägga gränser. Hur vi kan överbrygga barriärer och föra människor samman. Hur landskap kan fungera sammanfogande, kanske rentav sammansmältande. Merging sammanfattar det här i ett ord.
Agnes Von Gegerfelt, Ebba Landén Helmbold, Karin Serin, Katarina Haara Löfstedt
tillsammans med resten av andraårsstudenterna bakom Landskapsarkitekturdagen 2016
Nu jobbar vi på för den urbana agendan!
Caroline Dahl blickar framåt och ser många positiva saker 2017. Flera av världens länder har t.ex. enats kring en ny urban agenda som antogs vid FN:s Habitat III-möte i Quito i höstas. Särskilt intressant är ”princip” nr 100 som verkligen kan tjäna som en följeslagare för oss som arbetar med hållbar utveckling och förvaltning av stadslandskapet.
Ekosystemtjänster gynnar social hållbarhet
Med Plattformsdagarna i Malmö i slutet av förra året ännu i färskt minne ger Harald Klein här sin bild av hur frågan om urbana ekosystemtjänster behandlades.
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.
Lägg till ny kommentar