Skapa möten istället för gränser
Den 22 april ägde Landskapsarkitekturdagen rum ute på SLU i Alnarp. Landskapsarkitekturdagen, eller Larkdagen, är en årligen återkommande branschdag och inspirationsdag. För oss tjugotalet andraårsstudenter som låg bakom arrangemanget hade planeringen börjat redan under hösten med diskussioner om vilket som skulle bli årets tema. Det var också hösten då vi under vår dagliga pendling till skolan blivit allt mer vana vid att möta människor som klev av tågen på Malmö central, ofta helt utan packning, långväga ankomna från krigsdrabbade områden. Tills dess att vi en dag inte såg dem komma mer.
Sedan 2014 då vi påbörjade vår utbildning på SLU har det skett stora förändringar i vår omvärld. Sverige har drastiskt ändrat sin flyktingpolitik. I övriga Europa verkar fler och fler länder stänga sina gränser. Vi ville hitta ett tema för Larkdagen som kunde fokusera på att bryta denna negativa utveckling där fysiska barriärer stänger människor ute medan de sociala ytterligare skiljer dem åt. Vi ville diskutera på vilka sätt de fysiska strukturerna påverkar de sociala, och vice versa.
Allt eftersom vår utbildning fortskridit har det gått upp för många av oss studenter hur handgripligt vi som framtida landskapsarkitekter kommer forma, påverka och ändra människors vardagsmiljöer och stadens gemensamma utrymmen. Dessa platser rymmer stor potential att fungera som mötesplatser för stadens invånare.
Så vad kan vi göra – landskapsarkitekter, arkitekter och stadsplanerare – när gränserna blivit en del av vår verklighet? Vilka lösningar kan vi bidra med och vilka problem finns det risk att vi skapar i vår ”ädla” strävan efter att ena våra städer? Är det möjligt att designa med en känslighet för sociala processer, kanske till och med skapa möjlighet för integration och givande sociala möten, eller är det bortom vår kontroll? För att kunna besvara dessa frågor krävs medvetna ställningstaganden förankrade i en bred kunskapsbas och det offentliga rummet som fenomen berör långt fler yrkesgrupper än vår. Därför kändes det lika viktigt som spännande att få bjuda in forskare, konstnärer och arkitekter till Larkdagen, som var och en kunde bidra med sitt perspektiv.
Med tanke på dagens politiska klimat kändes det som ett viktigt ställningstagande att fokusera på hur vi kan skapa möten istället för att anlägga gränser. Hur vi kan överbrygga barriärer och föra människor samman. Hur landskap kan fungera sammanfogande, kanske rentav sammansmältande. Merging sammanfattar det här i ett ord.
Agnes Von Gegerfelt, Ebba Landén Helmbold, Karin Serin, Katarina Haara Löfstedt
tillsammans med resten av andraårsstudenterna bakom Landskapsarkitekturdagen 2016
Hört talas om dumbojor?
Det finns företag som levererar ett slags handbojor som man sätter fast på sitt barn, som man därigenom kan leda i koppel tryggt och säkert. Petter Åkerblom funderar över att tappa greppet.
Social hållbarhet ryms inte i ett växthus
Det pågår fortfarande ett utforskande av vad begreppet social hållbarhet innebär inom stadsbyggnad. Karin Andersson reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Men hallå – hur tänkte ni kring utemiljön?
Kan det vara så att man inte hunnit anlägga utemiljön som ursprungligen var avsett? Caroline Dahl reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
En riskabel krönika
Vad är det egentligen som är riskabelt i barns utelek? Och hur ska man hantera vuxnas oro, frågar sig Petter Åkerblom.
På catwalken i Vallastaden
Vad är en bomässa om inte en modevisning – vad kan man se på catwalken i Vallastaden? Titti Olsson reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Fysisk aktivitet är mer än idrott
Nu kraftsamlar regeringen och Idrottssverige för mer rörelse i skolan. Men det räcker inte med mer idrott på schemat, skriver Petter Åkerblom i sin krönika.
LET’S MAKE OUR PLANET GREAT AGAIN!
Carl Arnö är ny ordförande i Moviums ledningsråd. I sin krönika reflekterar han om sitt engagemang i Movium utifrån hur världen ser ut idag.
Nya planeringsmodeller behövs för att utveckla regional grönstruktur
Tim Schnoor, ekolog på Ekologigruppen och ledamot i Tankesmedjan Moviums ledningsråd, resonerar kring hur vi kan utveckla naturen i och kring städerna samtidigt som vi tillgodoser behovet av bostäder.
Hur ser det urbana friluftslivet ut?
Konsumerar vi urbana varelser naturupplevelser som vi äter glass, undrar Caroline Dahl, som varit på en tankesmedja om urbant friluftsliv i Sundsvall.
Vem värnar den goda jorden?
Det råder bred politisk enighet om att livsmedelsproduktionen i Sverige måste öka. I ljuset av den nya nationella livsmedelsstrategin vill Göran Nilsson värna åkermarkens värden.
Nu jobbar vi på för den urbana agendan!
Caroline Dahl blickar framåt och ser många positiva saker 2017. Flera av världens länder har t.ex. enats kring en ny urban agenda som antogs vid FN:s Habitat III-möte i Quito i höstas. Särskilt intressant är ”princip” nr 100 som verkligen kan tjäna som en följeslagare för oss som arbetar med hållbar utveckling och förvaltning av stadslandskapet.
Lägg till ny kommentar