Skapa möten istället för gränser
Den 22 april ägde Landskapsarkitekturdagen rum ute på SLU i Alnarp. Landskapsarkitekturdagen, eller Larkdagen, är en årligen återkommande branschdag och inspirationsdag. För oss tjugotalet andraårsstudenter som låg bakom arrangemanget hade planeringen börjat redan under hösten med diskussioner om vilket som skulle bli årets tema. Det var också hösten då vi under vår dagliga pendling till skolan blivit allt mer vana vid att möta människor som klev av tågen på Malmö central, ofta helt utan packning, långväga ankomna från krigsdrabbade områden. Tills dess att vi en dag inte såg dem komma mer.
Sedan 2014 då vi påbörjade vår utbildning på SLU har det skett stora förändringar i vår omvärld. Sverige har drastiskt ändrat sin flyktingpolitik. I övriga Europa verkar fler och fler länder stänga sina gränser. Vi ville hitta ett tema för Larkdagen som kunde fokusera på att bryta denna negativa utveckling där fysiska barriärer stänger människor ute medan de sociala ytterligare skiljer dem åt. Vi ville diskutera på vilka sätt de fysiska strukturerna påverkar de sociala, och vice versa.
Allt eftersom vår utbildning fortskridit har det gått upp för många av oss studenter hur handgripligt vi som framtida landskapsarkitekter kommer forma, påverka och ändra människors vardagsmiljöer och stadens gemensamma utrymmen. Dessa platser rymmer stor potential att fungera som mötesplatser för stadens invånare.
Så vad kan vi göra – landskapsarkitekter, arkitekter och stadsplanerare – när gränserna blivit en del av vår verklighet? Vilka lösningar kan vi bidra med och vilka problem finns det risk att vi skapar i vår ”ädla” strävan efter att ena våra städer? Är det möjligt att designa med en känslighet för sociala processer, kanske till och med skapa möjlighet för integration och givande sociala möten, eller är det bortom vår kontroll? För att kunna besvara dessa frågor krävs medvetna ställningstaganden förankrade i en bred kunskapsbas och det offentliga rummet som fenomen berör långt fler yrkesgrupper än vår. Därför kändes det lika viktigt som spännande att få bjuda in forskare, konstnärer och arkitekter till Larkdagen, som var och en kunde bidra med sitt perspektiv.
Med tanke på dagens politiska klimat kändes det som ett viktigt ställningstagande att fokusera på hur vi kan skapa möten istället för att anlägga gränser. Hur vi kan överbrygga barriärer och föra människor samman. Hur landskap kan fungera sammanfogande, kanske rentav sammansmältande. Merging sammanfattar det här i ett ord.
Agnes Von Gegerfelt, Ebba Landén Helmbold, Karin Serin, Katarina Haara Löfstedt
tillsammans med resten av andraårsstudenterna bakom Landskapsarkitekturdagen 2016
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>
Torgets roll i den samtida staden
Vad ger ett framgångsrikt torg? Noggrann programmering eller det oprogrammerade? Caroline Dahl ställer frågorna, samtidigt som hon lyfter fram vikten av medborgares rätt till medskapande i stadsutvecklingsprocesser.
Sökandet är behållningen
Helene Båtshake åker till Paris för att besöka döda storheters gravar. På köpet får hon gemenskap, mystik och en meditativ vandring. Mitt i staden ett andningshål. >>
Stadsodling och bygglek ifrågasätter rådande ordning
Titti Olsson har varit på konferensen Nordic Adventure – Connecting Children with Nature och imponerats av Danmarks politikers inställning till barns lek utomhus, och saknar dess motsvarighet i Sverige. >>
Lägg till ny kommentar