
Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl
Ruralism – ett nytt ideal?
Det pratas om landsbygden. I utställningar, tävlingar, debatter och seminarium lyfts ruralism som en aktuell utvecklingsfråga. Är det en reaktion mot den starka urbana normen som präglat samhällsbyggandet under lång tid, eller är det uttryck för något annat?
Vi på Tankesmedjan Movium reflekterade över landsbygden i vårt nummer 16 av Tidskriften STAD. Vi kallade vårt tema för Bortom storstaden och utropade att det är dags att riva murarna mellan stad och land. Vi resonerade också om att det ”urbana” kanske är mer av en livsstil än en plats, dvs ett urbant liv kan försiggå på många olika platser. De kan vara små såväl som stora sammanhang, täta såväl som glesa, centrala och ihopkopplade såväl som perifera och svårtillgängliga.
Men om den urbana normen är en livsstil som vi kan välja, då betyder det väl att vi också kan välja något annat? Är det möjligt att välja en rural norm – och vad innebär den i så fall? Eller, är det möjligt att en rural norm främst är en urban föreställning och att den urbana normen inte går att undkomma? Är urbanism och ruralism då olika sidor av en och samma process?
Landskapshistoriker och geografer har genom åren diskuterat hur romantiseringen av vildmarken under 1800-talet var ett uttryck för en reaktion mot det allt mer pressande livet i storstäderna. Ett friare, enklare liv i nuet målades upp som ett ideal i kontrast till de allt svårare livsvillkoren som de industrialiserade städerna erbjöd. Samtidigt användes vildmarken och de bitvis hårda villkor som rådde där som en sedelärande kontrast till det civiliserade livet som ägde rum i städerna. Vildmarken och landsbygden blir i dessa sammanhang både ett frihetsideal och ett hot mot det ordnade samhället.
Vilka bilder av landsbygden är det vi idag möter? Vanessa Miriam Carlow bekräftar i boken Ruralism: The Future of Villages and Small Towns in an Urbanizing World att det rurala landskapet fortfarande ses utifrån nostalgiska och romantiserande landskapsideal. Detta trots att de senaste decennierna har inneburit oerhörda strukturomvandlingar i fråga om migration, exploatering, industrialisering och högteknologisk automatisering i en global skala.
Landsbygden, utifrån en urban norm, blir därmed en slags fiktion som bara existerar i våra föreställningar. Förhindrar det oss från att seriöst och aktivt arbeta med landsbygdsutveckling eller säger det kanske mer om hur vi upplever den urbana situationen? Kan det vara så att våra städer börjar bli för ”trånga” och att intresset för landsbygden som en ”friare” plats därmed växer? Trånga i betydelsen av faktiskt tättbebyggda, men kanske också intellektuellt genom någon slags urban likriktning och strukturellt i fråga om regleringar och normativt tänkande?
Vanessa Miriam Carlow lyfter fram att landsbygden behöver framtidsbilder och arkitekter och stadsplanerare som engagerar sig också i små samhällen. Det har man förvisso också gjort, men engagemanget har främst handlat om hur man kan facilitera processer där samhällen krymper.
Carlow vill utmana detta och inbjuder istället till att utveckla framåtsyftande strategier där mindre samhällen och landsbygd samverkar i nätverk. Med ett sådant arbete formuleras visioner för landsbygden, inte fiktioner om den och det tror jag även den urbana normen kan dra nytta av.
CAROLINE DAHL
Sluta bygga omänskliga städer!
I ett upplyst samhälle förväntas beslut grundas på kända fakta. Så låt oss begrunda vad vi vet. Anders Rasmusson reflekterar över vad parker, växter och naturintryck betyder för vår hälsa.
Vad kommer sen?
Caroline Dahl, Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare, reflekterar över hur pandemin påverkar stadens och de offentliga rummens utformning och funktioner.
Movium spanar framåt
I en spaningsfilm siar Movium om framtiden – trots att den ter sig ovanligt oviss.
Movium i världen
Vad är stadens gröna rum på andra platser i världen och hur kan Tankesmedjan Movium bidra till dem i framtiden? Vi bad Sten Göransson, landskapsarkitekt och verksamhetsledare vid Movium åren 1994–2004, att skriva en jubileumskrönika.
Moviums roll i stadsbyggandet
Till Tankesmedjan Moviums 40-årsjubileum har vi bjudit in olika personer att reflektera över verksamheten. Vi frågade Ole Reiter, arkitekt och verksamhetsledare för tankesmedjan under åren 2006–2008, hur landskapsperspektivet kan få större genomslag i stadsbyggandet och vad som är Moviums roll?
Movium – pionjäråren, idag och i morgon
I år firar Tankesmedjan Movium 40-årsjubileum. Vi har bjudit in Eivor Bucht, professor emerita och verksamhetsledare för Movium under åren 1980 – 1993, att skriva en jubileumskrönika.
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl reflekterar över året som gått och vad som väntar 2020.
Kan man mäta hållbar stadsutveckling?
Hög byggnadstakt och okänslig förtätning av befintliga stadsdelar leder ofta till att alla de värden som inte omfattas av lagkrav eller inte mäts i siffror försvagas, inte minst värden kopplade till barns livsmiljö, rekreation och hälsa och välbefinnande, skriver Marika Palmér Rivera, Hélène Littke, Ilona Stehn och Elisabetta Troglio, Ekologigruppen AB.
Ruralism – ett nytt ideal?
Är våra städer så ”trånga” att intresset för landsbygden som en ”friare” plats växer?
Gatukonst engagerar – på många och ibland oväntade sätt!
Göran Nilsson reflekterar kring gatukonst, muralmålningar, graffiti och det engagemang dessa projekt skapar.