
Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl
Ruralism – ett nytt ideal?
Det pratas om landsbygden. I utställningar, tävlingar, debatter och seminarium lyfts ruralism som en aktuell utvecklingsfråga. Är det en reaktion mot den starka urbana normen som präglat samhällsbyggandet under lång tid, eller är det uttryck för något annat?
Vi på Tankesmedjan Movium reflekterade över landsbygden i vårt nummer 16 av Tidskriften STAD. Vi kallade vårt tema för Bortom storstaden och utropade att det är dags att riva murarna mellan stad och land. Vi resonerade också om att det ”urbana” kanske är mer av en livsstil än en plats, dvs ett urbant liv kan försiggå på många olika platser. De kan vara små såväl som stora sammanhang, täta såväl som glesa, centrala och ihopkopplade såväl som perifera och svårtillgängliga.
Men om den urbana normen är en livsstil som vi kan välja, då betyder det väl att vi också kan välja något annat? Är det möjligt att välja en rural norm – och vad innebär den i så fall? Eller, är det möjligt att en rural norm främst är en urban föreställning och att den urbana normen inte går att undkomma? Är urbanism och ruralism då olika sidor av en och samma process?
Landskapshistoriker och geografer har genom åren diskuterat hur romantiseringen av vildmarken under 1800-talet var ett uttryck för en reaktion mot det allt mer pressande livet i storstäderna. Ett friare, enklare liv i nuet målades upp som ett ideal i kontrast till de allt svårare livsvillkoren som de industrialiserade städerna erbjöd. Samtidigt användes vildmarken och de bitvis hårda villkor som rådde där som en sedelärande kontrast till det civiliserade livet som ägde rum i städerna. Vildmarken och landsbygden blir i dessa sammanhang både ett frihetsideal och ett hot mot det ordnade samhället.
Vilka bilder av landsbygden är det vi idag möter? Vanessa Miriam Carlow bekräftar i boken Ruralism: The Future of Villages and Small Towns in an Urbanizing World att det rurala landskapet fortfarande ses utifrån nostalgiska och romantiserande landskapsideal. Detta trots att de senaste decennierna har inneburit oerhörda strukturomvandlingar i fråga om migration, exploatering, industrialisering och högteknologisk automatisering i en global skala.
Landsbygden, utifrån en urban norm, blir därmed en slags fiktion som bara existerar i våra föreställningar. Förhindrar det oss från att seriöst och aktivt arbeta med landsbygdsutveckling eller säger det kanske mer om hur vi upplever den urbana situationen? Kan det vara så att våra städer börjar bli för ”trånga” och att intresset för landsbygden som en ”friare” plats därmed växer? Trånga i betydelsen av faktiskt tättbebyggda, men kanske också intellektuellt genom någon slags urban likriktning och strukturellt i fråga om regleringar och normativt tänkande?
Vanessa Miriam Carlow lyfter fram att landsbygden behöver framtidsbilder och arkitekter och stadsplanerare som engagerar sig också i små samhällen. Det har man förvisso också gjort, men engagemanget har främst handlat om hur man kan facilitera processer där samhällen krymper.
Carlow vill utmana detta och inbjuder istället till att utveckla framåtsyftande strategier där mindre samhällen och landsbygd samverkar i nätverk. Med ett sådant arbete formuleras visioner för landsbygden, inte fiktioner om den och det tror jag även den urbana normen kan dra nytta av.
CAROLINE DAHL
Med fönstret öppet mot en bättre framtid
Caroline Dahl önskar alla en skön sommar och reflekterar över vilka frågor som präglar vår tid – och framtid. Tankesmedjan fokuserar i höst på temaområdet ”Kampen om staden” med flera satsningar.
AI och hållbarhet
Harald Klein reflekterar kring cirkulära system, regenerativ utveckling och naturbaserade lösningar.
Sinnrik gestaltning av lekfullhet
Att leken och dess villkor stod i fokus under konferensen ”Den lekfulla staden” på stadsexpot H22 är ju självklart. Men lekfull, vad betyder egentligen det?
Naturskildringar – möt naturens ljud inomhus
Hur skiljer sig naturljud från visuella upplevelser av naturen, så som vinden, vattnet eller skogen? Går det att skildra naturen i ljud? Och kan ljudet av natur hjälpa oss återknyta till vår omgivande miljö?
En väg till hållbarhet
Under våren och sommaren lyfter Movium särskilt fram ett av tankesmedjans fyra temaområden: det som handlar om att gestalta staden ur barns och ungas perspektiv.
Att sätta ord på förändring
Går det att finna ett språk som gör att vi förstår hur vi själva och naturen, landskapet och den byggda miljön, faktiskt hänger samman?
En lekfull stad
Vad är en lekfull stad – finns den ännu? Vad betyder det för planeringen, stadsbyggandet och landskapsarkitekturen, frågar sig Fredrik Jergmo, som har siktet inställt mot en spännande och lekfull vår för Tankesmedjan Movium.
URBAN NATUR OCH HUMAN STAD!
Tack för 2021 – mer kunskap, sammanhang och inspiration 2022!
Plats för vadå?
Ger vi kommande generationer möjlighet att hitta lösningar på de utmaningar de kommer att ställas inför? Anders Rasmusson reflekterar kring resilienta städer och vad som kommer att behövas.
Mer makt åt barnen!
Fem femteklasser i Ängelholm har diskuterat makt, demokratin och stadsbyggnad i det Formasstödda forskningsprojektet ”Lek för demokrati”.
Lägg till ny kommentar