
Adolf Loos berömda byggnad på Michaelerplatz i Wien. Foto: Karin Andersson.

Schwedenplats i Wien. Foto: Karin Andersson.
RUINER MINNER OM FRAMTIDEN
På tre dagar såg jag inte ett enda träd. Wiens historiska kärna innanför Ringstraße är en enda stor stenöken. Allt är beige. Alla byggnader ser likadana ut. Alla människor ser likadana ut.
Det slog mig först när jag slutligen åkte till Schwedenplats, ett mindre torg precis i norra kanten av den äldre stadskärnan, där Donaukanalen slingrar sig. Det går trappor till en nedsänkt strandbank på insidan av kanalens höga murar. Där nere hände något helt annat. Där fanns unga människor! Där fanns solstolar på en ditforslad sandstrand! Pappersbägare från uppätna glassar låg slängda på marken! Grafitti! För första gången såg jag färg och liv. Istället för traditionstyngd arkitektur såg jag framtid och medverkande.
I nya städer fotograferar jag ofta det som de andra turisterna vänder ryggen till. I New York var jag mer intresserad av hur byggnaderna för social housing fungerade än den fantastiskt turisttäta Manhattan Bridge. I Wien slå mitt hjärta ett extra slag när jag får se platser där det syns att människor faktiskt lever.
I Wien finns den byggnad som ofta sägs vara starten för modernistisk arkitektur. Vid Michaelerplatz, mitt emot Spanska Ridskolan, ligger byggnaden av Adolf Loos från 1911. Med sin släta fasad och marmorklädda bottenvåning bryter den mot Wiens ornamentstyngda bebyggelse och påminner mig, likt glassätarna på Schwedenplants, om att hela världen inte uppstod vid samma tid, att tiden förändrar människan och att människan förändrar tiden.
Men framför Loos banbrytande byggnad finns det som får mig att verkligen se tidens gång. Som en stor rektangulär portal till en helt annan tid ligger en arkeologisk utgrävning blottad för mig och mina medtursiter. Vi ser rester av romersk bebyggelse och får veta att den sträcker sig lågt ut under stora delar av dagens Wien.
Kulturhistoria är inte enbart en bild av historien. Den är också en portal till framtiden. I Wien är den en påminnelse om att världen förändras. En påminnelse jag välkomnar där jag står mitt i en stad som vid första anblick ser ut att vara uppförd över en enda natt.
Karin Andersson
Landskapsarkitekt
Ekosystemtjänster gynnar social hållbarhet
Med Plattformsdagarna i Malmö i slutet av förra året ännu i färskt minne ger Harald Klein här sin bild av hur frågan om urbana ekosystemtjänster behandlades.
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.
Medborgarna skapar staden
Den internationella filmfestivalen ArchFilmLund 2016 handlade nästan mer om urbant liv än om arkitektur i sig. Vinnande film lyfter fram ett starkt medborgarengagemang i Christchurch efter jordbävningen 2011.
Global kraftsamling i Lund för barns utemiljöer
Under några intensiva dagar i mitten av september myllrade det runt människor i Lund med en gemensam uppgift i fokus: att skapa levande gröna uppväxtmiljöer för barn och ungdomar överallt i världen.
Lekplatsen är död – länge leve lekplatsen!
Märit Jansson, lektor vid SLU och aktuell med seminariet ”Plats för lek – svenska lekplatser förr och nu” och som redaktör för antologin med samma namn, skriver i sin krönika om att när hon i mitten av 2000-talet började studera anlagda lekplatser och deras användning och förvaltning, ofta mötte skepsis. Hon minns särskilt när hon i fikarummet på en kommun fick höra: ”Att aldrig någon kan forska om något viktigt!”.
Lägg till ny kommentar