
Adolf Loos berömda byggnad på Michaelerplatz i Wien. Foto: Karin Andersson.

Schwedenplats i Wien. Foto: Karin Andersson.
RUINER MINNER OM FRAMTIDEN
På tre dagar såg jag inte ett enda träd. Wiens historiska kärna innanför Ringstraße är en enda stor stenöken. Allt är beige. Alla byggnader ser likadana ut. Alla människor ser likadana ut.
Det slog mig först när jag slutligen åkte till Schwedenplats, ett mindre torg precis i norra kanten av den äldre stadskärnan, där Donaukanalen slingrar sig. Det går trappor till en nedsänkt strandbank på insidan av kanalens höga murar. Där nere hände något helt annat. Där fanns unga människor! Där fanns solstolar på en ditforslad sandstrand! Pappersbägare från uppätna glassar låg slängda på marken! Grafitti! För första gången såg jag färg och liv. Istället för traditionstyngd arkitektur såg jag framtid och medverkande.
I nya städer fotograferar jag ofta det som de andra turisterna vänder ryggen till. I New York var jag mer intresserad av hur byggnaderna för social housing fungerade än den fantastiskt turisttäta Manhattan Bridge. I Wien slå mitt hjärta ett extra slag när jag får se platser där det syns att människor faktiskt lever.
I Wien finns den byggnad som ofta sägs vara starten för modernistisk arkitektur. Vid Michaelerplatz, mitt emot Spanska Ridskolan, ligger byggnaden av Adolf Loos från 1911. Med sin släta fasad och marmorklädda bottenvåning bryter den mot Wiens ornamentstyngda bebyggelse och påminner mig, likt glassätarna på Schwedenplants, om att hela världen inte uppstod vid samma tid, att tiden förändrar människan och att människan förändrar tiden.
Men framför Loos banbrytande byggnad finns det som får mig att verkligen se tidens gång. Som en stor rektangulär portal till en helt annan tid ligger en arkeologisk utgrävning blottad för mig och mina medtursiter. Vi ser rester av romersk bebyggelse och får veta att den sträcker sig lågt ut under stora delar av dagens Wien.
Kulturhistoria är inte enbart en bild av historien. Den är också en portal till framtiden. I Wien är den en påminnelse om att världen förändras. En påminnelse jag välkomnar där jag står mitt i en stad som vid första anblick ser ut att vara uppförd över en enda natt.
Karin Andersson
Landskapsarkitekt
Leken gynnar stadslivet
Barn utvecklas genom lek. Om barn känner sig trygga, kan röra sig fritt och leka i staden kan de också lära sig något om det urbana livet.
Platser uppstår när människor använder dem
Vårt sätt att använda platser är inte förutsägbart och allt går inte att planera. Tvärtom - det är i mellanrummen det nya kan uppstå!
Pengar växer på träd!
Folk som bor i Lomma trivs. Närhet till naturen betyder mer än man tror för valet av bostad.
Trygga miljöer förutsätter samarbete med invånarna
Expertplanering är ingen garanti för ett tryggt samhälle. När invånarna är med i planeringen ökar däremot tryggheten.
Stadspolitik förutsätter samverkan
Förnyelse av städer och tätorter kräver en målinriktad stadspolitik, där stadsbyggnad, kommunalteknik och parkverksamhet ingår som lika delar. Ett gott exempel finns att hämta i Köpenhamn.
Staden är scen för upplevelser!
Det finns många sätt att använda staden. Som förvaltare av det offentliga rummet gäller det att vara öppen för nya uttryck.
Lägg till ny kommentar