I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videoverk Annorstädes är reklamen bortretuscherad. Foto: Karin Andersson.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam. Den är bortretuscherad. Flera städer gör likadant i verkligheten.
Det är ett viktigt politiskt budskap att ha konst istället för reklam på väggarna, säger konstnären Tania Ruiz Gutierrez i en intervju om sitt verk Annorstädes, en videoinstallation som projiceras på väggarna i Citytunnels station på Malmö C. Hon menar att perrongen är en offentlig plats för stadens medborgare och inte en kommersiell yta. Även i verkets videor som filmats över hela världen under flera års tid saknas reklam. Den är varsamt bortredigerad, på uppdrag av beställaren. Att hålla Citytunnelns stationer fria från reklam är ett medvetet val.
I mångmiljonstaden Sao Paolo i Brasilien är reklam på stadens gator och torg förbjuden sedan 2006. The Clean City Law antogs bland annat för att motverka visuell förorening av staden. Inga affischtavlor syns, inte heller någon reklam på bussar och taxibilar. På foton från Sao Paolo tycker jag att staden nästan ser post-apokalyptisk ut, så van är jag vid att en stad med människor också innehåller en mängd reklam. Som om reklamen var beviset för en levande stad. När förbudet infördes och stadens 15 000 affischtavlor togs ner varnades det för negativa ekonomiska konsekvenser och att tusentals människor skulle förlora sina jobb.
Men lagen mottogs också positivt av invånare som upplevde att de nu kunde se och uppleva sin stads arkitektur och historia, när byggnader inte täcktes av reklam. Utan den läste de staden på ett annat sätt. Men i motkampanjer hävdades att reklam också var kultur, och därför ett viktigt inslag i stadsrummet. Idag är reklamen sakta på väg tillbaka till Sao Paolo.
Grenoble i Frankrike säger vid årsskiftet upp avtalet med det världsomspännande företaget JCDecaux som äger nästan en halv miljon reklamtavlor över hela världen. Stadens borgmästare menar att reklamen inte längre korresponderar med invånarnas förväntningar på det offentliga rummet. Men staden väljer en mer aktiv borttagandeprocess än Sao Paolo – de ersätter reklamen med träd och erbjuder stadens invånare att använda platser som tidigare var reserverade för annonsering.
Diskussionen om reklamens vara eller icke vara i det offentliga rummet är pågående. Är den en viktig del av vårt kulturella arv och den kollektiva stadsbilden, eller är den en visuell förorening som lockar till överdriven konsumtion och ohälsosamma kroppsideal?
Avsaknaden av reklam i de offentliga rummen i Tania Ruiz Gutierrezs verk Annorstädes är troligtvis en bidragande faktor till den tidlöshet de filmade platserna förmedlar. Äldre och nyare byggnader samsas med äldre och nyare fordon. Reklamens estetik är en tydlig markör både för en tidsperiod och geografiskt område. Utan den uppstår ett lugn och en närhet som gör att platserna i Annorstädes inte upplevs som så markerat annorlunda. I videoverket konstruerar konstnären de reklamfria platser som hon också vill bidra till att skapa.
Läs om Annorstädes i Tidskriften STAD nummer 1 här >>
Tisdagen den 9 dec är Tania Ruiz Gutierres gäst på släppminglet för nya Tidskriften STAD. Välkommen!
Karin Andersson
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.
