
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videoverk Annorstädes är reklamen bortretuscherad. Foto: Karin Andersson.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam. Den är bortretuscherad. Flera städer gör likadant i verkligheten.
Det är ett viktigt politiskt budskap att ha konst istället för reklam på väggarna, säger konstnären Tania Ruiz Gutierrez i en intervju om sitt verk Annorstädes, en videoinstallation som projiceras på väggarna i Citytunnels station på Malmö C. Hon menar att perrongen är en offentlig plats för stadens medborgare och inte en kommersiell yta. Även i verkets videor som filmats över hela världen under flera års tid saknas reklam. Den är varsamt bortredigerad, på uppdrag av beställaren. Att hålla Citytunnelns stationer fria från reklam är ett medvetet val.
I mångmiljonstaden Sao Paolo i Brasilien är reklam på stadens gator och torg förbjuden sedan 2006. The Clean City Law antogs bland annat för att motverka visuell förorening av staden. Inga affischtavlor syns, inte heller någon reklam på bussar och taxibilar. På foton från Sao Paolo tycker jag att staden nästan ser post-apokalyptisk ut, så van är jag vid att en stad med människor också innehåller en mängd reklam. Som om reklamen var beviset för en levande stad. När förbudet infördes och stadens 15 000 affischtavlor togs ner varnades det för negativa ekonomiska konsekvenser och att tusentals människor skulle förlora sina jobb.
Men lagen mottogs också positivt av invånare som upplevde att de nu kunde se och uppleva sin stads arkitektur och historia, när byggnader inte täcktes av reklam. Utan den läste de staden på ett annat sätt. Men i motkampanjer hävdades att reklam också var kultur, och därför ett viktigt inslag i stadsrummet. Idag är reklamen sakta på väg tillbaka till Sao Paolo.
Grenoble i Frankrike säger vid årsskiftet upp avtalet med det världsomspännande företaget JCDecaux som äger nästan en halv miljon reklamtavlor över hela världen. Stadens borgmästare menar att reklamen inte längre korresponderar med invånarnas förväntningar på det offentliga rummet. Men staden väljer en mer aktiv borttagandeprocess än Sao Paolo – de ersätter reklamen med träd och erbjuder stadens invånare att använda platser som tidigare var reserverade för annonsering.
Diskussionen om reklamens vara eller icke vara i det offentliga rummet är pågående. Är den en viktig del av vårt kulturella arv och den kollektiva stadsbilden, eller är den en visuell förorening som lockar till överdriven konsumtion och ohälsosamma kroppsideal?
Avsaknaden av reklam i de offentliga rummen i Tania Ruiz Gutierrezs verk Annorstädes är troligtvis en bidragande faktor till den tidlöshet de filmade platserna förmedlar. Äldre och nyare byggnader samsas med äldre och nyare fordon. Reklamens estetik är en tydlig markör både för en tidsperiod och geografiskt område. Utan den uppstår ett lugn och en närhet som gör att platserna i Annorstädes inte upplevs som så markerat annorlunda. I videoverket konstruerar konstnären de reklamfria platser som hon också vill bidra till att skapa.
Läs om Annorstädes i Tidskriften STAD nummer 1 här >>
Tisdagen den 9 dec är Tania Ruiz Gutierres gäst på släppminglet för nya Tidskriften STAD. Välkommen!
Karin Andersson
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.
Minnas och påminnas i det gemensamma rummet
Den som vandrar längs gatorna i Paris möts av minnestavlor över personer som kämpat eller förtryckts: vi tillåts inte glömma vår historia, skriver Annika Hultman Löfvendahl i sin krönika för Movium.
Var kommer barnen in?
Den urbana framtoningen gäller i alla lägen idag – även när det handlar om att sälja in barns lek. Petter Åkerblom ifrågasätter en lekutrustningsindustri som inte möter barnet på barnets nivå när det gäller lekens villkor.
Viktigare än någonsin med demokratiarbete bland unga
Hösten 2014 är det viktigare än någonsin att försvara demokratin – inte minst bland våra yngsta medborgare, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Skolgården är ett offentligt rum och därför den givna arenan, anser hon.
Strategisk parkpolitik skapar tryggare miljöer i Chicago
Parkförvaltningen i Chicago har en genomarbetat strategi som heter ”Children first!” Med hjälp av bemanning och organiserade aktiviteter har 35 otrygga platser förvandlats till 35 livfulla parkrum i stadens mest utsatta områden.
Tillit utvecklas i dans- och arkitekturprojekt bland hemlösa barn
Arkitektur- och designmuseum och Lava Dansproduktion bedriver just nu ett flerårigt projekt kring begreppet ”hem” tillsammans med barn på barnhem och i flyktingläger. Det, om något, handlar om social hållbarhet, tycker Titti Olsson.
Driv runt och få nya perspektiv!
När gick du senast runt i din stad utan ett tydligt mål? Karin Andersson uppmanar till att bryta vanans makt och planlöst vandra runt för att upptäcka nya platser, människor och perspektiv. >>
Kvinnorna tar täten
Idag är kvinnorna i majoritet bland parkföreträdarna. På Nordisk Parkkongress i Malmö gjorde den amerikanska parkchefen Gia Biagi störst intryck på Göran Nilsson.
Bostadsbrist, feminism och rasism flätas samman i Almedalen
I Almedalen pratas det i år om bostadsbrist, feminism och rasism. Karin Andersson menar att dessa frågor hänger ihop och kräver ett integrerat arbete. Det är hög tid att ta ojämlikhet och ojämställdhet på allvar. >>
Lägg till ny kommentar