
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videoverk Annorstädes är reklamen bortretuscherad. Foto: Karin Andersson.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam. Den är bortretuscherad. Flera städer gör likadant i verkligheten.
Det är ett viktigt politiskt budskap att ha konst istället för reklam på väggarna, säger konstnären Tania Ruiz Gutierrez i en intervju om sitt verk Annorstädes, en videoinstallation som projiceras på väggarna i Citytunnels station på Malmö C. Hon menar att perrongen är en offentlig plats för stadens medborgare och inte en kommersiell yta. Även i verkets videor som filmats över hela världen under flera års tid saknas reklam. Den är varsamt bortredigerad, på uppdrag av beställaren. Att hålla Citytunnelns stationer fria från reklam är ett medvetet val.
I mångmiljonstaden Sao Paolo i Brasilien är reklam på stadens gator och torg förbjuden sedan 2006. The Clean City Law antogs bland annat för att motverka visuell förorening av staden. Inga affischtavlor syns, inte heller någon reklam på bussar och taxibilar. På foton från Sao Paolo tycker jag att staden nästan ser post-apokalyptisk ut, så van är jag vid att en stad med människor också innehåller en mängd reklam. Som om reklamen var beviset för en levande stad. När förbudet infördes och stadens 15 000 affischtavlor togs ner varnades det för negativa ekonomiska konsekvenser och att tusentals människor skulle förlora sina jobb.
Men lagen mottogs också positivt av invånare som upplevde att de nu kunde se och uppleva sin stads arkitektur och historia, när byggnader inte täcktes av reklam. Utan den läste de staden på ett annat sätt. Men i motkampanjer hävdades att reklam också var kultur, och därför ett viktigt inslag i stadsrummet. Idag är reklamen sakta på väg tillbaka till Sao Paolo.
Grenoble i Frankrike säger vid årsskiftet upp avtalet med det världsomspännande företaget JCDecaux som äger nästan en halv miljon reklamtavlor över hela världen. Stadens borgmästare menar att reklamen inte längre korresponderar med invånarnas förväntningar på det offentliga rummet. Men staden väljer en mer aktiv borttagandeprocess än Sao Paolo – de ersätter reklamen med träd och erbjuder stadens invånare att använda platser som tidigare var reserverade för annonsering.
Diskussionen om reklamens vara eller icke vara i det offentliga rummet är pågående. Är den en viktig del av vårt kulturella arv och den kollektiva stadsbilden, eller är den en visuell förorening som lockar till överdriven konsumtion och ohälsosamma kroppsideal?
Avsaknaden av reklam i de offentliga rummen i Tania Ruiz Gutierrezs verk Annorstädes är troligtvis en bidragande faktor till den tidlöshet de filmade platserna förmedlar. Äldre och nyare byggnader samsas med äldre och nyare fordon. Reklamens estetik är en tydlig markör både för en tidsperiod och geografiskt område. Utan den uppstår ett lugn och en närhet som gör att platserna i Annorstädes inte upplevs som så markerat annorlunda. I videoverket konstruerar konstnären de reklamfria platser som hon också vill bidra till att skapa.
Läs om Annorstädes i Tidskriften STAD nummer 1 här >>
Tisdagen den 9 dec är Tania Ruiz Gutierres gäst på släppminglet för nya Tidskriften STAD. Välkommen!
Karin Andersson
Välkommen till hösten på Movium!
Movium kavlar upp ärmarna inför nya utmaningar under hösten. På programmet står parnterskapsträffar, internationella konferenser, resor, spaningar och nya visioner!
Pixla piren
Tillfälliga aktiviteter, medskapande och nya aktörskonstellationer tar plats i stadsutvecklingsprocesser. Det pratas just nu mycket om “urban commons” eller fritt översatt till svenska, urbana allmänningar.
Vad ska vi göra med Hjalmar?
Den nya staden växer fram i Kiruna – men på en plats där ingen velat ha en stad tidigare. Dödens dal, kallas den av belackarna.
På spaning med Moviums ledningsråd
I mitten av maj träffades Tankesmedjan Moviums ledningsråd för att spana efter trender och framtidsfrågor. Nyfiken? >>
Skapa möten istället för gränser
Är det möjligt att designa med en känslighet för sociala processer, kanske till och med skapa möjlighet för integration och givande sociala möten? Det frågar sig fyra blivande landskapsarkitekter som nyligen arrangerade Landskapsarkitekturdagen med temat Merging landscapes på SLU i Alnarp.
Det överbeskyddade barnet
Synen på vad som är lämplig och olämplig lek, eller lämpliga eller olämpliga lekplatser, är underordnad sin samtids kontext, skriver Anna Lenninger.
Elbilar och attraktiva städer
Fredrik Jergmo har kört laddhybrid i några veckor och funderar över elbilens roll i våra städer i framtiden.
JAPAN PÅ MITT SÄTT
Kerstin Nilermark reste till Japan första gången 2009, och drömmer därefter alltid om nästa Japanresa. Läs hennes krönika om mötet med Japan.
Snart börjar karnevalen
Karin Andersson har varit på karnevalen i Salvador, staden som var Brasiliens första huvudstad och vars stadsrum fortfarande är starkt präglade av kolonialismen.
Ska naturen alltid få ha sin gång?
Jag befinner mig i min lilla villa, som jag köpte för några år sedan, vackert belägen i den skånska kuststaden. Det är en mörk kulen novembernatt och jag har hört på radion på kvällen att meteorologerna utfärdat stormvarning.
Frihet i framtidens förort?!
För någon vecka sedan hölls ett så kallat FUSE Talks på Form/Design Center i Malmö med den holländske landskapsarkitekten Bart Brands. Inbjuden för att berätta om kontoret Karres+Brands verksamhet kom föreläsningen och det efterföljande samtalet att kretsa kring kontorets två ytterligheter, stadsplanering i regional skala och gestaltning av publika platser.
Pixla Piren – att planera det oplanerade
När jag lämnade Helsingborg som 19-åring för ett en mer pulserande storstad var det inte bara för att jag sökte något nytt utan för att det som fanns i min hemstad inte var tillräckligt spännande. Droppen var när man rev gamla hamnbyggnader sprängfyllda med alternativ kultur för att bygga dyra bostäder med havsutsikt. Nu, tjugo år senare, jobbar jag för Helsingborgs stad.
Lägg till ny kommentar