
Foto: Göran Nilsson

Foto: Fredrik Jergmo

Foto: Fredrik Jergmo
Regnbäddar i mindre och större skala
Tankesmedjan Movium har nyligen arrangerat en kurs i Ängelholm om ett för svenska förhållanden relativt nytt grönblått system för dagvattenhantering – regnbäddar. Det var andra gången på drygt ett år vi samarbetade med Ängelholms kommun om kurs – vid båda tillfällena har vi fått ange röd lykta när deltagarantalet nått upp till kurslokalens kapacitet på runt 40 personer. Det finns ett stort intresse runt om i landet för metoden, projekt planeras och det finns en efterfrågan på ökad kunskap om regnbäddars design och funktion – till den senaste kursen i slutet av oktober kom personer från Sundsvall i norr till Malmö i söder och representanter från kommuner, landskapsarkitektföretag, trädgårdsanläggare, bostadsföretag och kyrkogårdsförvaltning fanns på deltagarlistan.
Ängelholms kommun har varit en av föregångarna i Sverige när det gäller etablering av regnbäddar, de första anlades i gatumiljö i ett villaområde i Munka Ljungby, en knapp mil öster om Ängelholm, under 2014. Funktion och drift kommer att följas av forskare vid SLU Alnarp via ett Movium Partnerskap-projekt.
Regnskurarna duggade tätt när kursen gjorde studiebesök i Munka Ljungby – dock inga sura miner utan deltagarna uttryckte snarare glädje under paraplyerna – va bra att det regnar så att man verkligen får se hur dagvattnet rinner på gatan och leds in i och tas om hand i regnbädden!
Men, som sagt, i flera andra kommuner pågår eller planeras projekt där regnbäddar har en central roll i dagvattenhanteringen. Vi hade till kursen i Ängelholm bjudit in som föreläsare Thomas Blomqvist från Uppsala kommun. Han är projektledare för anläggning park/natur/gata i ett av Sveriges största pågående stadsutvecklingsprojekt – Rosendal. 5 000 bostäder ska byggas i ett centrumnära läge i södra delen av staden, det är i huvudsak mark på en nerlagd golfbana som tas i anspråk för exploatering.
Det finns en mycket tydligt uttalad strategi att Rosendal ska präglas av innovation och nya lösningar. Det handlar om alltifrån modell för markanvisning, mobilitet och parkering, bygglogistik, arbetssätt för stora projekt, till strategier för att omhänderta dagvatten. Thomas Blomqvist nämnde i sin föreläsning att i de första plandokumenten för området var ledning av dagvattnet till dammar i parkmark en huvudstrategi. Men sedan skedde en kursändring, i full enighet mellan ansvariga politiker, tjänstemän i både utförande och drift, fastighetsägare och projektledare: nej, värdefull yta i parkmark ska inte tas i anspråk för att lösa dagvattenproblem – parkerna är till för grönska och aktiviteter och rekreation!
Nu sker en fullskalig satsning på regnbäddar i Rosendal. Eftersom området är beläget i närheten av Uppsalaåsen, som är en viktig del i stadens dricksvattenförsörjning – den är råvattenmagasin, vattentäkt och ”behandlingsanläggning” för ytvatten från bland annat Fyrisån – måste regnbäddarna byggas med stor omsorg, inte minst i valet av växter, och inte bara ha en fördröjande utan även en tydligt renande funktion. Sedan blir det ändå anlagda dammar, men i betydligt mindre skala, som blir slutrecipient.
Så nu har vi föregångare både i gemytliga småstaden Ängelholm och i snabbväxande storstadsambitiösa Uppsala – erfarenheterna från dessa platser kommer att bli till nytta och inspiration för många andra svenska kommuner som vill utveckla nytänkande i dagvattenstrategier!
GÖRAN NILSSON
På spaning med Moviums ledningsråd
I mitten av maj träffades Tankesmedjan Moviums ledningsråd för att spana efter trender och framtidsfrågor. Nyfiken? >>
Skapa möten istället för gränser
Är det möjligt att designa med en känslighet för sociala processer, kanske till och med skapa möjlighet för integration och givande sociala möten? Det frågar sig fyra blivande landskapsarkitekter som nyligen arrangerade Landskapsarkitekturdagen med temat Merging landscapes på SLU i Alnarp.
Det överbeskyddade barnet
Synen på vad som är lämplig och olämplig lek, eller lämpliga eller olämpliga lekplatser, är underordnad sin samtids kontext, skriver Anna Lenninger.
Elbilar och attraktiva städer
Fredrik Jergmo har kört laddhybrid i några veckor och funderar över elbilens roll i våra städer i framtiden.
JAPAN PÅ MITT SÄTT
Kerstin Nilermark reste till Japan första gången 2009, och drömmer därefter alltid om nästa Japanresa. Läs hennes krönika om mötet med Japan.
Snart börjar karnevalen
Karin Andersson har varit på karnevalen i Salvador, staden som var Brasiliens första huvudstad och vars stadsrum fortfarande är starkt präglade av kolonialismen.
Ska naturen alltid få ha sin gång?
Jag befinner mig i min lilla villa, som jag köpte för några år sedan, vackert belägen i den skånska kuststaden. Det är en mörk kulen novembernatt och jag har hört på radion på kvällen att meteorologerna utfärdat stormvarning.
Frihet i framtidens förort?!
För någon vecka sedan hölls ett så kallat FUSE Talks på Form/Design Center i Malmö med den holländske landskapsarkitekten Bart Brands. Inbjuden för att berätta om kontoret Karres+Brands verksamhet kom föreläsningen och det efterföljande samtalet att kretsa kring kontorets två ytterligheter, stadsplanering i regional skala och gestaltning av publika platser.
Pixla Piren – att planera det oplanerade
När jag lämnade Helsingborg som 19-åring för ett en mer pulserande storstad var det inte bara för att jag sökte något nytt utan för att det som fanns i min hemstad inte var tillräckligt spännande. Droppen var när man rev gamla hamnbyggnader sprängfyllda med alternativ kultur för att bygga dyra bostäder med havsutsikt. Nu, tjugo år senare, jobbar jag för Helsingborgs stad.
Solens mörka sida
I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Men även solen har en baksida.
Den visuella och sinnliga grönskan
Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår. Det finns nog all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna, skriver Moviums Göran Nilsson.
Vad är det som låter i staden?
Plötsligt är ljudet i fokus. Det ordnas välbesökta konferenser om ljud, och Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskningsprojekt om stadens ljudrum. På senare år har intresset för ljudplanering ökat. Där man tidigare planerade med utgångspunkt i buller och ljudnivåer, betonas nu allt oftare upplevelsen av ljud, och fler vill vara med och undersöka hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning.
Lägg till ny kommentar