
Foto: Göran Nilsson

Foto: Fredrik Jergmo

Foto: Fredrik Jergmo
Regnbäddar i mindre och större skala
Tankesmedjan Movium har nyligen arrangerat en kurs i Ängelholm om ett för svenska förhållanden relativt nytt grönblått system för dagvattenhantering – regnbäddar. Det var andra gången på drygt ett år vi samarbetade med Ängelholms kommun om kurs – vid båda tillfällena har vi fått ange röd lykta när deltagarantalet nått upp till kurslokalens kapacitet på runt 40 personer. Det finns ett stort intresse runt om i landet för metoden, projekt planeras och det finns en efterfrågan på ökad kunskap om regnbäddars design och funktion – till den senaste kursen i slutet av oktober kom personer från Sundsvall i norr till Malmö i söder och representanter från kommuner, landskapsarkitektföretag, trädgårdsanläggare, bostadsföretag och kyrkogårdsförvaltning fanns på deltagarlistan.
Ängelholms kommun har varit en av föregångarna i Sverige när det gäller etablering av regnbäddar, de första anlades i gatumiljö i ett villaområde i Munka Ljungby, en knapp mil öster om Ängelholm, under 2014. Funktion och drift kommer att följas av forskare vid SLU Alnarp via ett Movium Partnerskap-projekt.
Regnskurarna duggade tätt när kursen gjorde studiebesök i Munka Ljungby – dock inga sura miner utan deltagarna uttryckte snarare glädje under paraplyerna – va bra att det regnar så att man verkligen får se hur dagvattnet rinner på gatan och leds in i och tas om hand i regnbädden!
Men, som sagt, i flera andra kommuner pågår eller planeras projekt där regnbäddar har en central roll i dagvattenhanteringen. Vi hade till kursen i Ängelholm bjudit in som föreläsare Thomas Blomqvist från Uppsala kommun. Han är projektledare för anläggning park/natur/gata i ett av Sveriges största pågående stadsutvecklingsprojekt – Rosendal. 5 000 bostäder ska byggas i ett centrumnära läge i södra delen av staden, det är i huvudsak mark på en nerlagd golfbana som tas i anspråk för exploatering.
Det finns en mycket tydligt uttalad strategi att Rosendal ska präglas av innovation och nya lösningar. Det handlar om alltifrån modell för markanvisning, mobilitet och parkering, bygglogistik, arbetssätt för stora projekt, till strategier för att omhänderta dagvatten. Thomas Blomqvist nämnde i sin föreläsning att i de första plandokumenten för området var ledning av dagvattnet till dammar i parkmark en huvudstrategi. Men sedan skedde en kursändring, i full enighet mellan ansvariga politiker, tjänstemän i både utförande och drift, fastighetsägare och projektledare: nej, värdefull yta i parkmark ska inte tas i anspråk för att lösa dagvattenproblem – parkerna är till för grönska och aktiviteter och rekreation!
Nu sker en fullskalig satsning på regnbäddar i Rosendal. Eftersom området är beläget i närheten av Uppsalaåsen, som är en viktig del i stadens dricksvattenförsörjning – den är råvattenmagasin, vattentäkt och ”behandlingsanläggning” för ytvatten från bland annat Fyrisån – måste regnbäddarna byggas med stor omsorg, inte minst i valet av växter, och inte bara ha en fördröjande utan även en tydligt renande funktion. Sedan blir det ändå anlagda dammar, men i betydligt mindre skala, som blir slutrecipient.
Så nu har vi föregångare både i gemytliga småstaden Ängelholm och i snabbväxande storstadsambitiösa Uppsala – erfarenheterna från dessa platser kommer att bli till nytta och inspiration för många andra svenska kommuner som vill utveckla nytänkande i dagvattenstrategier!
GÖRAN NILSSON
Pedagogisk modell för levande samhälle
Titti Olsson berättar om en pedagogisk modell för ett framtida samhälle, där allt vilar på tillit, på tilltro till den egna förmågan och kraften i den kollektiva handlingen, och undrar varför vi inte tar hand om guldkornen.
Regnbäddar i mindre och större skala
Det finns ett stort intresse runt om i landet för regnbäddar. I sin krönika berättar och reflekterar Göran Nilsson utifrån Moviums senaste kurs på ämnet.
Hur kommer barnen att få det i Vallastaden?
Gytter är ett ord som använts för att beskriva det som vissa kallar variation i överkant. För mig har gytter en positiv klang, skriver Anna Lenninger som reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Intressant detaljplan ur ett ekosystemtjänstperspektiv
Ekosystemtjänster i stadsmiljön är ofta kopplade till vegetation som exempelvis förbättrar lokalklimatet, ökar den biologiska mångfalden, ger rekreation och estetiska upplevelser. Harald Klein reflekterar över vad han upplever i Vallastaden.
Hört talas om dumbojor?
Det finns företag som levererar ett slags handbojor som man sätter fast på sitt barn, som man därigenom kan leda i koppel tryggt och säkert. Petter Åkerblom funderar över att tappa greppet.
Social hållbarhet ryms inte i ett växthus
Det pågår fortfarande ett utforskande av vad begreppet social hållbarhet innebär inom stadsbyggnad. Karin Andersson reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Men hallå – hur tänkte ni kring utemiljön?
Kan det vara så att man inte hunnit anlägga utemiljön som ursprungligen var avsett? Caroline Dahl reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
En riskabel krönika
Vad är det egentligen som är riskabelt i barns utelek? Och hur ska man hantera vuxnas oro, frågar sig Petter Åkerblom.
På catwalken i Vallastaden
Vad är en bomässa om inte en modevisning – vad kan man se på catwalken i Vallastaden? Titti Olsson reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Fysisk aktivitet är mer än idrott
Nu kraftsamlar regeringen och Idrottssverige för mer rörelse i skolan. Men det räcker inte med mer idrott på schemat, skriver Petter Åkerblom i sin krönika.
LET’S MAKE OUR PLANET GREAT AGAIN!
Carl Arnö är ny ordförande i Moviums ledningsråd. I sin krönika reflekterar han om sitt engagemang i Movium utifrån hur världen ser ut idag.
Nya planeringsmodeller behövs för att utveckla regional grönstruktur
Tim Schnoor, ekolog på Ekologigruppen och ledamot i Tankesmedjan Moviums ledningsråd, resonerar kring hur vi kan utveckla naturen i och kring städerna samtidigt som vi tillgodoser behovet av bostäder.