
Foto: Göran Nilsson

Foto: Fredrik Jergmo

Foto: Fredrik Jergmo
Regnbäddar i mindre och större skala
Tankesmedjan Movium har nyligen arrangerat en kurs i Ängelholm om ett för svenska förhållanden relativt nytt grönblått system för dagvattenhantering – regnbäddar. Det var andra gången på drygt ett år vi samarbetade med Ängelholms kommun om kurs – vid båda tillfällena har vi fått ange röd lykta när deltagarantalet nått upp till kurslokalens kapacitet på runt 40 personer. Det finns ett stort intresse runt om i landet för metoden, projekt planeras och det finns en efterfrågan på ökad kunskap om regnbäddars design och funktion – till den senaste kursen i slutet av oktober kom personer från Sundsvall i norr till Malmö i söder och representanter från kommuner, landskapsarkitektföretag, trädgårdsanläggare, bostadsföretag och kyrkogårdsförvaltning fanns på deltagarlistan.
Ängelholms kommun har varit en av föregångarna i Sverige när det gäller etablering av regnbäddar, de första anlades i gatumiljö i ett villaområde i Munka Ljungby, en knapp mil öster om Ängelholm, under 2014. Funktion och drift kommer att följas av forskare vid SLU Alnarp via ett Movium Partnerskap-projekt.
Regnskurarna duggade tätt när kursen gjorde studiebesök i Munka Ljungby – dock inga sura miner utan deltagarna uttryckte snarare glädje under paraplyerna – va bra att det regnar så att man verkligen får se hur dagvattnet rinner på gatan och leds in i och tas om hand i regnbädden!
Men, som sagt, i flera andra kommuner pågår eller planeras projekt där regnbäddar har en central roll i dagvattenhanteringen. Vi hade till kursen i Ängelholm bjudit in som föreläsare Thomas Blomqvist från Uppsala kommun. Han är projektledare för anläggning park/natur/gata i ett av Sveriges största pågående stadsutvecklingsprojekt – Rosendal. 5 000 bostäder ska byggas i ett centrumnära läge i södra delen av staden, det är i huvudsak mark på en nerlagd golfbana som tas i anspråk för exploatering.
Det finns en mycket tydligt uttalad strategi att Rosendal ska präglas av innovation och nya lösningar. Det handlar om alltifrån modell för markanvisning, mobilitet och parkering, bygglogistik, arbetssätt för stora projekt, till strategier för att omhänderta dagvatten. Thomas Blomqvist nämnde i sin föreläsning att i de första plandokumenten för området var ledning av dagvattnet till dammar i parkmark en huvudstrategi. Men sedan skedde en kursändring, i full enighet mellan ansvariga politiker, tjänstemän i både utförande och drift, fastighetsägare och projektledare: nej, värdefull yta i parkmark ska inte tas i anspråk för att lösa dagvattenproblem – parkerna är till för grönska och aktiviteter och rekreation!
Nu sker en fullskalig satsning på regnbäddar i Rosendal. Eftersom området är beläget i närheten av Uppsalaåsen, som är en viktig del i stadens dricksvattenförsörjning – den är råvattenmagasin, vattentäkt och ”behandlingsanläggning” för ytvatten från bland annat Fyrisån – måste regnbäddarna byggas med stor omsorg, inte minst i valet av växter, och inte bara ha en fördröjande utan även en tydligt renande funktion. Sedan blir det ändå anlagda dammar, men i betydligt mindre skala, som blir slutrecipient.
Så nu har vi föregångare både i gemytliga småstaden Ängelholm och i snabbväxande storstadsambitiösa Uppsala – erfarenheterna från dessa platser kommer att bli till nytta och inspiration för många andra svenska kommuner som vill utveckla nytänkande i dagvattenstrategier!
GÖRAN NILSSON
Kan man mäta hållbar stadsutveckling?
Hög byggnadstakt och okänslig förtätning av befintliga stadsdelar leder ofta till att alla de värden som inte omfattas av lagkrav eller inte mäts i siffror försvagas, inte minst värden kopplade till barns livsmiljö, rekreation och hälsa och välbefinnande, skriver Marika Palmér Rivera, Hélène Littke, Ilona Stehn och Elisabetta Troglio, Ekologigruppen AB.
Ruralism – ett nytt ideal?
Är våra städer så ”trånga” att intresset för landsbygden som en ”friare” plats växer?
Gatukonst engagerar – på många och ibland oväntade sätt!
Göran Nilsson reflekterar kring gatukonst, muralmålningar, graffiti och det engagemang dessa projekt skapar.
Helheten är större än delarna
Lena Jungmark har varit på konferensen Ute är inne i Jönköping. Här reflekterar hon utifrån en av workshopparna.
Jobba dig frisk
Den mentala ohälsan är uppmärksammad av samhället i stort, liksom att vi människor lever ett allt mer stillasittande liv, inte bara på arbetet utan också på fritiden.
Planera för hållbar utemiljö för människors bästa
Ekosystemtjänster handlar om att samarbeta med naturen för människans bästa. Vi måste värna om utemiljön för att den ska kunna ge något tillbaka, skriver Anders Rasmusson.
Att trixa sig fram med löparskor
Göran Nilsson reflekterar i sin krönika över hur vi skapar löpvänligare, och därmed också mer hälsosamma och miljövänliga, städer.
Med barn på resa i händelsernas centrum
Märit Jansson var med familjen i Paris när Notre-Dame brann. Det väckte frågor kring barnvänliga städer, hur det är att resa med barn och hur barn förhåller sig till urbana katastrofer.
Samhällsplanering – så mycket mer än bostäder
Får barn plats i framtidens städer? Lena Jungmark funderar över barnens plats i stadsbyggnadsprocesser historiskt, idag och i framtiden.
Artificiell intelligens påverkar stadsrummet
Harald Klein spanar efter teknikens möjligheter att skapa attraktiva stadsrum. Arkitekternas visionsbilder med luftballonger och förljuget stadsmingel kommer inte att behövas längre.
Lägg till ny kommentar