
Foto: Göran Nilsson

Foto: Fredrik Jergmo

Foto: Fredrik Jergmo
Regnbäddar i mindre och större skala
Tankesmedjan Movium har nyligen arrangerat en kurs i Ängelholm om ett för svenska förhållanden relativt nytt grönblått system för dagvattenhantering – regnbäddar. Det var andra gången på drygt ett år vi samarbetade med Ängelholms kommun om kurs – vid båda tillfällena har vi fått ange röd lykta när deltagarantalet nått upp till kurslokalens kapacitet på runt 40 personer. Det finns ett stort intresse runt om i landet för metoden, projekt planeras och det finns en efterfrågan på ökad kunskap om regnbäddars design och funktion – till den senaste kursen i slutet av oktober kom personer från Sundsvall i norr till Malmö i söder och representanter från kommuner, landskapsarkitektföretag, trädgårdsanläggare, bostadsföretag och kyrkogårdsförvaltning fanns på deltagarlistan.
Ängelholms kommun har varit en av föregångarna i Sverige när det gäller etablering av regnbäddar, de första anlades i gatumiljö i ett villaområde i Munka Ljungby, en knapp mil öster om Ängelholm, under 2014. Funktion och drift kommer att följas av forskare vid SLU Alnarp via ett Movium Partnerskap-projekt.
Regnskurarna duggade tätt när kursen gjorde studiebesök i Munka Ljungby – dock inga sura miner utan deltagarna uttryckte snarare glädje under paraplyerna – va bra att det regnar så att man verkligen får se hur dagvattnet rinner på gatan och leds in i och tas om hand i regnbädden!
Men, som sagt, i flera andra kommuner pågår eller planeras projekt där regnbäddar har en central roll i dagvattenhanteringen. Vi hade till kursen i Ängelholm bjudit in som föreläsare Thomas Blomqvist från Uppsala kommun. Han är projektledare för anläggning park/natur/gata i ett av Sveriges största pågående stadsutvecklingsprojekt – Rosendal. 5 000 bostäder ska byggas i ett centrumnära läge i södra delen av staden, det är i huvudsak mark på en nerlagd golfbana som tas i anspråk för exploatering.
Det finns en mycket tydligt uttalad strategi att Rosendal ska präglas av innovation och nya lösningar. Det handlar om alltifrån modell för markanvisning, mobilitet och parkering, bygglogistik, arbetssätt för stora projekt, till strategier för att omhänderta dagvatten. Thomas Blomqvist nämnde i sin föreläsning att i de första plandokumenten för området var ledning av dagvattnet till dammar i parkmark en huvudstrategi. Men sedan skedde en kursändring, i full enighet mellan ansvariga politiker, tjänstemän i både utförande och drift, fastighetsägare och projektledare: nej, värdefull yta i parkmark ska inte tas i anspråk för att lösa dagvattenproblem – parkerna är till för grönska och aktiviteter och rekreation!
Nu sker en fullskalig satsning på regnbäddar i Rosendal. Eftersom området är beläget i närheten av Uppsalaåsen, som är en viktig del i stadens dricksvattenförsörjning – den är råvattenmagasin, vattentäkt och ”behandlingsanläggning” för ytvatten från bland annat Fyrisån – måste regnbäddarna byggas med stor omsorg, inte minst i valet av växter, och inte bara ha en fördröjande utan även en tydligt renande funktion. Sedan blir det ändå anlagda dammar, men i betydligt mindre skala, som blir slutrecipient.
Så nu har vi föregångare både i gemytliga småstaden Ängelholm och i snabbväxande storstadsambitiösa Uppsala – erfarenheterna från dessa platser kommer att bli till nytta och inspiration för många andra svenska kommuner som vill utveckla nytänkande i dagvattenstrategier!
GÖRAN NILSSON
Barns rättigheter – våra skyldigheter
Anders Rasmusson lyfter fram forskning som visar på vikten av en god utemiljö för barns utveckling. Kunskap finns alltså men fortfarande saknas vuxnas engagemang.
Människan uppstår i leken
Titti Olsson gläds åt utbildningsminister Jan Björklunds uttalande om lagstiftning om obligatorisk skolgård, eftersom skolgården är en förutsättning för den livsviktiga leken som lär oss att vara kreativa.
Begravningsplatsens tågvagnar
Helene Båtshake funderar kring levande begravningsplatser och ser användbara kvaliteter hos ett tåg: Alla vagnar har samma syfte men kan ändå uppfylla olika önskemål.
Den tillfälliga platsens rika kvaliteter
Titti Olsson besökte en förskolegård helt utan prefabricerade lekredskap och såg kvaliteter som ofta saknas på platser för lek.
Kul kultur på torg
Det är schlageryra i Malmö. Göran Nilsson riktar blicken mot stadens torg och publika platser och tänker på en annan stad som nästa år kommer att vara i europeiskt fokus – Umeå är då Europas Kulturhuvudstad.
Att värdera träd
Rapporten Ekonomisk värdering av urbana träd – Alnarpsmodellen har kommit ut. Göran Nilsson gläds över modellen som kommer att fungera både vid byggprocesser och i juridiska konflikter.
Skolgården ska utvecklas, inte avvecklas
Petter Åkerblom ser hur barnens skolgårdar flyttas upp på taken och undrar hur det stämmer överrens med läroplanen som slår fast att barn ska ha nära kontakt med det omgivande samhället.
Lek för alla?
Caroline Dahl besöker en tillgänglighetsanpassad lekplats men undrar ändå hur städer – på riktigt – kan bli till för alla.
Mångfald ger trygga stadsrum
Karin Andersson menar att möten mellan människor ger tryggare stadsinvånare.
Vad är en hållbar parkupplevelse?
Göran Nilsson undrar om lugnet i parker är hotat när de alltmer blir platser för events och happenings?
Lägg till ny kommentar