
Foto: Göran Nilsson

Foto: Fredrik Jergmo

Foto: Fredrik Jergmo
Regnbäddar i mindre och större skala
Tankesmedjan Movium har nyligen arrangerat en kurs i Ängelholm om ett för svenska förhållanden relativt nytt grönblått system för dagvattenhantering – regnbäddar. Det var andra gången på drygt ett år vi samarbetade med Ängelholms kommun om kurs – vid båda tillfällena har vi fått ange röd lykta när deltagarantalet nått upp till kurslokalens kapacitet på runt 40 personer. Det finns ett stort intresse runt om i landet för metoden, projekt planeras och det finns en efterfrågan på ökad kunskap om regnbäddars design och funktion – till den senaste kursen i slutet av oktober kom personer från Sundsvall i norr till Malmö i söder och representanter från kommuner, landskapsarkitektföretag, trädgårdsanläggare, bostadsföretag och kyrkogårdsförvaltning fanns på deltagarlistan.
Ängelholms kommun har varit en av föregångarna i Sverige när det gäller etablering av regnbäddar, de första anlades i gatumiljö i ett villaområde i Munka Ljungby, en knapp mil öster om Ängelholm, under 2014. Funktion och drift kommer att följas av forskare vid SLU Alnarp via ett Movium Partnerskap-projekt.
Regnskurarna duggade tätt när kursen gjorde studiebesök i Munka Ljungby – dock inga sura miner utan deltagarna uttryckte snarare glädje under paraplyerna – va bra att det regnar så att man verkligen får se hur dagvattnet rinner på gatan och leds in i och tas om hand i regnbädden!
Men, som sagt, i flera andra kommuner pågår eller planeras projekt där regnbäddar har en central roll i dagvattenhanteringen. Vi hade till kursen i Ängelholm bjudit in som föreläsare Thomas Blomqvist från Uppsala kommun. Han är projektledare för anläggning park/natur/gata i ett av Sveriges största pågående stadsutvecklingsprojekt – Rosendal. 5 000 bostäder ska byggas i ett centrumnära läge i södra delen av staden, det är i huvudsak mark på en nerlagd golfbana som tas i anspråk för exploatering.
Det finns en mycket tydligt uttalad strategi att Rosendal ska präglas av innovation och nya lösningar. Det handlar om alltifrån modell för markanvisning, mobilitet och parkering, bygglogistik, arbetssätt för stora projekt, till strategier för att omhänderta dagvatten. Thomas Blomqvist nämnde i sin föreläsning att i de första plandokumenten för området var ledning av dagvattnet till dammar i parkmark en huvudstrategi. Men sedan skedde en kursändring, i full enighet mellan ansvariga politiker, tjänstemän i både utförande och drift, fastighetsägare och projektledare: nej, värdefull yta i parkmark ska inte tas i anspråk för att lösa dagvattenproblem – parkerna är till för grönska och aktiviteter och rekreation!
Nu sker en fullskalig satsning på regnbäddar i Rosendal. Eftersom området är beläget i närheten av Uppsalaåsen, som är en viktig del i stadens dricksvattenförsörjning – den är råvattenmagasin, vattentäkt och ”behandlingsanläggning” för ytvatten från bland annat Fyrisån – måste regnbäddarna byggas med stor omsorg, inte minst i valet av växter, och inte bara ha en fördröjande utan även en tydligt renande funktion. Sedan blir det ändå anlagda dammar, men i betydligt mindre skala, som blir slutrecipient.
Så nu har vi föregångare både i gemytliga småstaden Ängelholm och i snabbväxande storstadsambitiösa Uppsala – erfarenheterna från dessa platser kommer att bli till nytta och inspiration för många andra svenska kommuner som vill utveckla nytänkande i dagvattenstrategier!
GÖRAN NILSSON
Kvinnorna tar täten
Idag är kvinnorna i majoritet bland parkföreträdarna. På Nordisk Parkkongress i Malmö gjorde den amerikanska parkchefen Gia Biagi störst intryck på Göran Nilsson.
Bostadsbrist, feminism och rasism flätas samman i Almedalen
I Almedalen pratas det i år om bostadsbrist, feminism och rasism. Karin Andersson menar att dessa frågor hänger ihop och kräver ett integrerat arbete. Det är hög tid att ta ojämlikhet och ojämställdhet på allvar. >>
Stadsskog i stället för stadsträd?
Göran Nilsson har besökt konferensen Urban Tree Diversity. Här listar han de mest framträdande trenderna inom stadsträd. >>
Prata med människor, inte om dem
Karin Andersson har varit på konferens om miljonprogram i förvandling. Hon inser ännu en gång hur homogen planerarkåren är, och blir än mer övertygad om vikten av dialog för ett rättvist stadsbyggande. >>
Är skolgården ett offentligt rum?
Sverige har arbetat med gröna skolgårdar i decennier, men ännu finns inga kartor som lyfter fram barns miljöer i staden. Är skolgården ointressant som stadsrum, undrar Titti Olsson. >>
RUINER MINNER OM FRAMTIDEN
Beige likartad arkitektur men inga träd. Karin Andersson reser till Wien och finner i den homogena stadsbilden en portal till framtiden. >>
Skolgårdens återkomst
Är skolgårdens renässans nära förestående? Petter Åkerblom har fått nytt hopp tack vare Boverkets och Moviums arbete med en vägledning för barns och ungas utemiljö. >>
Skyskrapor morgondagens dinosaurier
Titti Olsson firar Jobba-hemma-dagen och funderar på vad det betyder för städer att fler har arbeten som inte binder oss till en specifik plats. Vad ska hända med kontorsbyggnaderna när färre människor behöver dem för att arbeta? >>
DEN DEMOKRATISKA PLATSEN ÄR NÖDVÄNDIG
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
Lägg till ny kommentar