Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Tisdagen den 26 november träffade jag och Moviums chef Anders Rasmusson statssekreterare Bertil Östberg på Utbildningsdepartementet (FP). Med på mötet var också Anders Wånge Kjellsson, verksamhetschef vid Naturskolan i Lund, med lång och gedigen erfarenhet av utomhuspedagogik och skolgårdsutveckling.
Förhoppningen fanns att få gehör för att lagstifta om skolgårdar, vilket utbildningsminister Jan Björklund (FP) öppnat dörren för under försommaren. Men en sådan lag skulle bli en dyr affär för staten, hävdade Östberg. Snabbt skulle en prislapp sättas på de ytor som måste reserveras för skolgårdsändamål, Sveriges kommuner och landsting skulle kräva kompensation.
Lönsam satsning
Men – skulle inte en lagstadgad skyldighet att varje skola ska ha en skolgård i själva verket leda till samhällsvinster som väl kompenserar den investering en sådan lagstiftning skulle kosta staten?
Om lokala satsningar samtidigt görs för att skapa ändamålsenliga skolgårdar för lek, lärande och fysisk aktivitet skulle det väl resultera i samhällsvinster i form av ökat välbefinnande, friskare barn, roligare skola och bättre skolresultat?
Tydligare ansvar
Även om Utbildningsdepartementet är avvaktande kommer Movium att fortsätta arbetet för att stärka bestämmelserna kring skolgårdar och dess utformning via Skolverket och andra myndigheter.
Movium vill att staten tar ett tydligare ansvar för barns rätt till lek, rörelse och utveckling i vardagen. Då är det inte acceptabelt att antalet skolgårdslösa skolor ökar. Det krävs mer än en urvattnad Plan- och bygglag, vars krav på tillräcklig friyta inte tycks kunna stoppa denna tragiska utveckling.
Movium kommer alltså att fortsätta arbeta för att skolgården och dess funktioner måste preciseras bättre i lagar och regelsamlingar. Om barnkonventionen varit lag borde detta redan varit verklighet. Barnen själva vill, och har enligt barnkonventionen även rätt, att vara med och påverka sin miljö, få utlopp för rörelse och fantasi. Barnen behöver utemiljön för sin allsidiga utveckling. Vi måste lyssna på vad de har att säga istället för att huka i vassen i maktens korridorer.
Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige.
Här är de förslag Movium presenterade på mötet:
* Regeringen lagstiftar om skolgårdar
* Regeringen uppdrar åt Skolverket att ta fram allmänna råd och kommentarer kring utformning av skolgårdar och förskolegårdar för lek och pedagogiska ändamål som inkluderar funktioner och utrymmeskrav för hälsobefrämjande aktiviteter.
* Regeringen ger lämpliga aktörer i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt respektive exempelsamling för planerare och skolledare kring hur skolgården kan utformas och förvaltas för att skapa goda förutsättningar för lek, lärande i alla skolämnen och för fysisk aktivitet dygnet runt.
* Regeringen utreder hur tillägg i läroplanerna kan utformas för att på vetenskaplig grund lyfta fram utomhusbaserad undervisning som medel att nå ökad måluppfyllelse i gällande kursplaner.
* Regeringen utreder hur lärarutbildningarna kan rustas för att långsiktigt ge lärarstudenter möjligheter att förbereda sig på utemiljön som pedagogiskt verktyg
Petter Åkerblom
Koordinator Staden och barnen
DEN DEMOKRATISKA PLATSEN ÄR NÖDVÄNDIG
Det offentliga rummet är en plats för demokrati. Våra gemensamma platser i städer är till för alla. De är allas. På lika villkor. I lördags utmanades denna grundläggande princip av nazister i Malmö. >>
BROKIGHETEN VÄLKOMNAR
Varför känns New Yorks storskalighet varierad men Malmös så enformig? Karin Andersson längtar efter brokiga städer och välkomnar en förtätning. >>
HONG KONGS RULLTRAPPOR VÄNDER UT OCH IN PÅ BEGREPPEN
Stadens många rulltrappor är som en signatur för Hong Kong. De är så framgångsrika att stadsdelar opponerar sig mot dem i rädsla för gentrifiering. Caroline Dahl åker rulltrappa och tänker på hur tillgängligheten förändrar stadslivet. >>
PROCESSEN ÄR ALLT
Få ifrågasätter medborgarnas viktiga roll i processer som utvecklar staden. Titti Olsson har läst bostadsminister Stefan Attefalls (KD) förslag som ska förenkla byggandet. Men hon ser inte människor i förslagen. >>
Metrostationsbygge blottlägger kulturhistoria
Delar av Assistens Kirkegårds i Köpenhamn har förvandlats till metrostation. Men vad är det med detta att gräva upp och öppna en grav som förfasar oss så, frågar sig Helene Båtshake, som först var skeptisk men nu är fascinerad.
Mer liv om staden behandlas som ett landskap
Moviums partnerskapsträff om ekosystemtjänster fick Caroline Dahl att fundera över relationen mellan stad och landskap. Blir staden mer dynamisk, föränderlig och därför mer levande om landskapet blir en del av staden? >>
Regeringen ovillig lagstifta om skolgårdar
Petter Åkerblom har träffat statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, för att höra regeringens inställning till att lagstifta om skolgårdar. Skolgårdslösa skolor är en skam för Sverige, skriver Petter Åkerblom. >>
Mångfald på begravningsplatsen viktig för social hållbarhet
Om man betraktar begravningsplatsen som ett urbant offentliga rum bland alla andra bör den ge uttryck för en strävan efter hållbar stadsutveckling, skriver Titti Olsson. Det är inte ekologisk hållbarhet hon tänker på, utan social. >>
Social ojämlikhet skapar problem
Enrique Peñalosa, tidigare borgmästare i Bogotá, menar att de flesta problem i städer har sin bakgrund i social ojämlikhet. Karin Andersson träffade honom och insåg att de problem som ojämlikhet ger upphov till finns även i Sverige. >>
Var är kvinnan i kulturarvet?
Inom samhällsvetenskapen är ett av de stora problemen att vetenskapsteori och forskning är skriven av män om män. Helene Båtshake vandrar på kyrkogårdar och ser att det kulturarvet lider av samma symptom. >>
Hittar ni inte kvinnor är det för att ni inte ansträngt er
Hur kommer det sig att landskapsarkitektbranschen som består av en stor majoritet kvinnor så ofta representeras av män? Karin Andersson besökte årets Oysterseminarium, som bokat en majoritet manliga talare. >>
Alnarpsmodellen för trädvärdering vinner gehör
Hur ska man bäst värdera urbana träd? Göran Nilsson och Movium har varit på turné och presenterat Alnarpsmodellen, en modell med ambition att svara på frågan och fungera på nationell nivå för ekonomisk värdering av träd. >>