

Plattformsdagarna är över – vad händer nu?
Plattformsdagarna i Eriksbergshallen i Göteborg är över. Trötta men fyllda av energi och stimulans åker vi hem igen. Årets rubrik var Ny politik för levande städer – hur vill du bidra? Kanske hade eventet fått en annan energi om den där politiken faktiskt också presenterats från högre ort inför årets möte – säkert var allting planerat utifrån det – men så blev det nu inte. Tystnaden är stor. Det har under året, trots idoga försök från olika håll i olika strategiska sammanhang, inte gått att få någon av de tre ansvariga ministrarna att avslöja minsta lilla detalj.
Men även utan en aning om vad den nya politiken faktiskt innehåller har människor från organisationer, företag, universitet och myndigheter, kommit till Göteborg från olika platser i hela landet för att i dagarna två samtala och utbyta idéer, tankar erfarenheter. Alla fulla av kraft, engagemang och vilja att förändra.
Vi är ju kallade hit för att berätta hur just jag vill bidra. Just jag och min organisation, myndighet, mitt universitet eller företag. Vad gör vi? Vi har, på uppmaning och av lust och fri vilja delgett varandra våra tankar om vårt gemensamma framtida urbana liv. Vi har delat 52 olika så kallade kunskapsdialoger, där olika samtal först om hur vi ska kunna förbereda oss och handskas med alla de olika utmaningar som ligger framför oss. Vi som lett dialogerna har i förväg spelat in poddar (alla finns på hållbarstad.se) som deltagarna på plats först sitter och lyssnar på innan samtalen börjar. Tankesmedjan Movium håller under de två dagarna i två olika kunskapsdialoger, en om den rådande bostadssituationen (tillsammans med ArkDes) och en om ekosystemtjänster.
Det är en bra form. Samtal pågår, salen sjuder. Varje dag pågår 26 dialoger samtidigt runt runda bord. Efter att ha hört det förinspelade inslaget börjar samtalet. Deltagarna i varje kunskapsdialog tar av sig sina hörlurar, spanar artigt in om alla andra också lyssnat färdigt vid sina bord, och sen höjs rösterna, salen sjuder av samtal. Vi samtalar ungefär en timma. Vi vrider och vänder på möjligheter och scenarier. Vi drömmer, målar upp visioner men tappar aldrig fotfästet.
Det här är ändå på riktigt. Vi skriver kort ner hur vi vill att man ska agera kring den fråga som väckts i dialogen. Vi formulerar kärnfulla hashtaggar som vi sprider i sociala medier, vi berättar för varandra i rummet om hur vi funderar – ja hur vi vill bidra till en lösning. I båda Tankesmedjan Moviums kunskapsdialoger förs livliga och engagerade samtal. Vi som leder dem, jag själv och kollegan Harald Klein, har många tankar och idéer att ta med oss hem, precis som alla andra som deltog, det är jag övertygad om.
Men nu infinner sig frågan: Hur tar Plattformen för hållbar utveckling, bestående av Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket och Trafikverket, som av regeringen fått i uppdrag att gemensamt upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling, hand om mitt och alla andras bidrag?
Detta är som en gigantisk medborgardialog. Och med det följer samma fråga: Hur sker återkopplingen? Hur tas våra idéer om hand? Vad händer nu – på riktigt? Vi som deltar har världens möjlighet att påverka, på riktigt hög nivå. Myndigheterna har gått ut och frågat oss, en rad kompetenta yrkespersoner, vad vi tycker och vilka förslag till lösningar vi ser.
Den här gången gjordes ingen omröstning kring den kunskapsdialog som formulerat den mest kärnfulla rubriken. Så skedde förra året, i Malmö. Då var det Tankesmedjan Moviums kunskapsdialog som handlade om var barn får plats i staden som gick segrande ur omröstningen, det vill säga det var den allra viktigaste frågan att ta med in i politiken. Den slagkraftiga formuleringen löd: Barn har sin plats i staden!
Var tog den vägen? Jag debatterade, inbjuden av Boverket, frågan i Almedalen tillsammans med Karolina Skog, miljöminister och ansvarig för stadsutvecklingsfrågor, som där talade väl om vikten av ett barnperspektiv i stadsplaneringen. Det gjorde hon även inledningsvis på Plattformsdagen i år, men hon deltog inte som utlovat, utan fanns med i ett rätt taffligt förinspelat videoinslag. Hon framhåller alltså även nu att barnperspektivet är ett viktigt verktyg för att skapa levande städer, god urban livsmiljö. Det som är en bra livsmiljö för barn är en bra livsmiljö för alla.
Toppbetyg till Tankesmedjan Movium! Vi har nått fram! Men någon större återkoppling om vad som i övrigt skett när det gäller barnperspektivet i stadsplaneringen sedan förra året skedde inte under Plattformsdagarna. Hur lever frågan vidare? Hur har de olika myndigheterna tagit till sig frågan som lyftes så kraftfullt på Plattformsdagarna 2016?
I år samlades svaren på de viktiga frågorna inte in som ”segrande” rubriker utan som viktiga nyckelord i ordmoln med hjälp av mentimeter. Det var ett betydligt enklare tillvägagångssätt men det kräver sannerligen en vilja, en kunskap och ett tålamod att tolka vad som ligger bakom nyckelorden. På frågan Vad är viktigast för dig i dina drömmars stad? kom svaren ”trygghet” och ”grönska”. Vad betyder det? Trygghet är inget enkelt begrepp. Grönska – hur?
Det Plattformen får med sig som de allra viktigaste nyckelorden för sitt framtida arbete var ”social hållbarhet” och ”samverkan”. Frågan löd: Vilken är den viktigaste utmaningen för Plattformen att ta tag i? ”Social hållbarhet” och ”samverkan” vet alla att vi måste säga idag, men det är betydligt svårare att genomföra i praktiken när det väl kommer till kritan. Inte mindre viktigt för det. Men hur tolkar Plattformen nyckelorden?
Så: Vad händer nu? Hur går Plattformen vidare med detta? Hur går arbetet till? Vad sker konkret? Får vi som kommer tillbaka nästa år veta vad som hänt sen sist?
TITTI OLSSON
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.