

Plattformsdagarna är över – vad händer nu?
Plattformsdagarna i Eriksbergshallen i Göteborg är över. Trötta men fyllda av energi och stimulans åker vi hem igen. Årets rubrik var Ny politik för levande städer – hur vill du bidra? Kanske hade eventet fått en annan energi om den där politiken faktiskt också presenterats från högre ort inför årets möte – säkert var allting planerat utifrån det – men så blev det nu inte. Tystnaden är stor. Det har under året, trots idoga försök från olika håll i olika strategiska sammanhang, inte gått att få någon av de tre ansvariga ministrarna att avslöja minsta lilla detalj.
Men även utan en aning om vad den nya politiken faktiskt innehåller har människor från organisationer, företag, universitet och myndigheter, kommit till Göteborg från olika platser i hela landet för att i dagarna två samtala och utbyta idéer, tankar erfarenheter. Alla fulla av kraft, engagemang och vilja att förändra.
Vi är ju kallade hit för att berätta hur just jag vill bidra. Just jag och min organisation, myndighet, mitt universitet eller företag. Vad gör vi? Vi har, på uppmaning och av lust och fri vilja delgett varandra våra tankar om vårt gemensamma framtida urbana liv. Vi har delat 52 olika så kallade kunskapsdialoger, där olika samtal först om hur vi ska kunna förbereda oss och handskas med alla de olika utmaningar som ligger framför oss. Vi som lett dialogerna har i förväg spelat in poddar (alla finns på hållbarstad.se) som deltagarna på plats först sitter och lyssnar på innan samtalen börjar. Tankesmedjan Movium håller under de två dagarna i två olika kunskapsdialoger, en om den rådande bostadssituationen (tillsammans med ArkDes) och en om ekosystemtjänster.
Det är en bra form. Samtal pågår, salen sjuder. Varje dag pågår 26 dialoger samtidigt runt runda bord. Efter att ha hört det förinspelade inslaget börjar samtalet. Deltagarna i varje kunskapsdialog tar av sig sina hörlurar, spanar artigt in om alla andra också lyssnat färdigt vid sina bord, och sen höjs rösterna, salen sjuder av samtal. Vi samtalar ungefär en timma. Vi vrider och vänder på möjligheter och scenarier. Vi drömmer, målar upp visioner men tappar aldrig fotfästet.
Det här är ändå på riktigt. Vi skriver kort ner hur vi vill att man ska agera kring den fråga som väckts i dialogen. Vi formulerar kärnfulla hashtaggar som vi sprider i sociala medier, vi berättar för varandra i rummet om hur vi funderar – ja hur vi vill bidra till en lösning. I båda Tankesmedjan Moviums kunskapsdialoger förs livliga och engagerade samtal. Vi som leder dem, jag själv och kollegan Harald Klein, har många tankar och idéer att ta med oss hem, precis som alla andra som deltog, det är jag övertygad om.
Men nu infinner sig frågan: Hur tar Plattformen för hållbar utveckling, bestående av Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket och Trafikverket, som av regeringen fått i uppdrag att gemensamt upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling, hand om mitt och alla andras bidrag?
Detta är som en gigantisk medborgardialog. Och med det följer samma fråga: Hur sker återkopplingen? Hur tas våra idéer om hand? Vad händer nu – på riktigt? Vi som deltar har världens möjlighet att påverka, på riktigt hög nivå. Myndigheterna har gått ut och frågat oss, en rad kompetenta yrkespersoner, vad vi tycker och vilka förslag till lösningar vi ser.
Den här gången gjordes ingen omröstning kring den kunskapsdialog som formulerat den mest kärnfulla rubriken. Så skedde förra året, i Malmö. Då var det Tankesmedjan Moviums kunskapsdialog som handlade om var barn får plats i staden som gick segrande ur omröstningen, det vill säga det var den allra viktigaste frågan att ta med in i politiken. Den slagkraftiga formuleringen löd: Barn har sin plats i staden!
Var tog den vägen? Jag debatterade, inbjuden av Boverket, frågan i Almedalen tillsammans med Karolina Skog, miljöminister och ansvarig för stadsutvecklingsfrågor, som där talade väl om vikten av ett barnperspektiv i stadsplaneringen. Det gjorde hon även inledningsvis på Plattformsdagen i år, men hon deltog inte som utlovat, utan fanns med i ett rätt taffligt förinspelat videoinslag. Hon framhåller alltså även nu att barnperspektivet är ett viktigt verktyg för att skapa levande städer, god urban livsmiljö. Det som är en bra livsmiljö för barn är en bra livsmiljö för alla.
Toppbetyg till Tankesmedjan Movium! Vi har nått fram! Men någon större återkoppling om vad som i övrigt skett när det gäller barnperspektivet i stadsplaneringen sedan förra året skedde inte under Plattformsdagarna. Hur lever frågan vidare? Hur har de olika myndigheterna tagit till sig frågan som lyftes så kraftfullt på Plattformsdagarna 2016?
I år samlades svaren på de viktiga frågorna inte in som ”segrande” rubriker utan som viktiga nyckelord i ordmoln med hjälp av mentimeter. Det var ett betydligt enklare tillvägagångssätt men det kräver sannerligen en vilja, en kunskap och ett tålamod att tolka vad som ligger bakom nyckelorden. På frågan Vad är viktigast för dig i dina drömmars stad? kom svaren ”trygghet” och ”grönska”. Vad betyder det? Trygghet är inget enkelt begrepp. Grönska – hur?
Det Plattformen får med sig som de allra viktigaste nyckelorden för sitt framtida arbete var ”social hållbarhet” och ”samverkan”. Frågan löd: Vilken är den viktigaste utmaningen för Plattformen att ta tag i? ”Social hållbarhet” och ”samverkan” vet alla att vi måste säga idag, men det är betydligt svårare att genomföra i praktiken när det väl kommer till kritan. Inte mindre viktigt för det. Men hur tolkar Plattformen nyckelorden?
Så: Vad händer nu? Hur går Plattformen vidare med detta? Hur går arbetet till? Vad sker konkret? Får vi som kommer tillbaka nästa år veta vad som hänt sen sist?
TITTI OLSSON
Har du gjort något för klimatet idag?
Tankesmedjan Moviums Fredrik Jergmo funderar i sin krönika över hållbarheten i våra resvanor.
Legobygge som illustration av urban natur
Göran Nilsson har varit på en workshop i Malmö där Lego-klossar blev ett uppskattat sätt att beskriva olika scenarier.
STAD speglar de globala målen
Tidskriften STAD kommer under 2018 att fördjupa sig i de globala målen. Den sociala hållbarheten är central i de urbana agendorna och den urbana livsmiljön står i fokus.
Plattformsdagarna är över – vad händer nu?
Hur tas alla visioner och idéer omhand efter Plattformsdagarna, där kompetenta yrkespersoner förväntas svara på hur just de vill bidra till en ny politik för levande städer, undrar tankesmedjans Titti Olsson.
Framtidens urbana landskap
År 2050: Sovstäder vaknar, soptippar är guldgruvor, förvaltare ett drömyrke, skolgården odlas, bytesplatsen är stadens viktigaste publika rum, mötesplatser flyttar inomhus och drönarna snurrar i skyn.
Pedagogisk modell för levande samhälle
Titti Olsson berättar om en pedagogisk modell för ett framtida samhälle, där allt vilar på tillit, på tilltro till den egna förmågan och kraften i den kollektiva handlingen, och undrar varför vi inte tar hand om guldkornen.
Regnbäddar i mindre och större skala
Det finns ett stort intresse runt om i landet för regnbäddar. I sin krönika berättar och reflekterar Göran Nilsson utifrån Moviums senaste kurs på ämnet.
Hur kommer barnen att få det i Vallastaden?
Gytter är ett ord som använts för att beskriva det som vissa kallar variation i överkant. För mig har gytter en positiv klang, skriver Anna Lenninger som reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Intressant detaljplan ur ett ekosystemtjänstperspektiv
Ekosystemtjänster i stadsmiljön är ofta kopplade till vegetation som exempelvis förbättrar lokalklimatet, ökar den biologiska mångfalden, ger rekreation och estetiska upplevelser. Harald Klein reflekterar över vad han upplever i Vallastaden.
Hört talas om dumbojor?
Det finns företag som levererar ett slags handbojor som man sätter fast på sitt barn, som man därigenom kan leda i koppel tryggt och säkert. Petter Åkerblom funderar över att tappa greppet.
Lägg till ny kommentar