
Ont om plats? Foto: Google Earth.
Plats för vadå?
“The real troubles in your life are apt to be things that never crossed your worried mind;the kind that blindside you at 4 PM on some idle Tuesday.”
Baz Luhrmann,Everybody’s free (to wear sunscreen)
Jag tänker ibland på en dragning jag var på för några år sedan. Malmö stad presenterade sitt arbete med att identifiera platser där det vore lämpligt att placera utegym. De konstaterade att det sällan var något problem, utegym är inte så platskrävande och gick att få in i de flesta stadsdelar. Utom i den medeltida kärnan, där var det för trångt. Och i de områden vi byggt de senaste decennierna.
Jag tycker det är intressant att para ihop den tanken med resonemangen vi allt oftare hör om att skapa robusta, resilienta städer. Städer som är motståndskraftiga mot en rad kända och okända risker, utmaningar och osäkerheter, ofta kopplade till globala förändringar som klimatförändringarna.
Vi behöver skapa städer som kan anpassas utifrån de utmaningar och situationer som kan uppstå som en följd av detta. Hur ska vi lyckas med det om vi inte ens kan klämma in ett utegym? Samtidigt pekar de senaste rönen på att det är mer troligt att vi har underskattat problemen än tvärtom. Och vi måste fråga oss hur bra koll vi har på de olika utmaningarna och deras följdeffekter och bieffekter.
Jag vet inte hur väl vi lyckats förutse de utmaningar som drabbar våra städer under kommande decennier. Jag tror inte att någon enskild kompetens sitter på svaren. Jag tror att vi i ännu högre grad kommer att behöva samarbeta över discipliner, sektorer och ansvarsområden.
Jag tror inte att vi kommer att fortsätta transportera problemen långt bort för att lösa dem där. Jag tror att vi i högre grad kommer att lösa dem lokalt/regionalt, på plats.
Jag tror inte heller att det kommer att räcka med olika tekniska lösningar. Jag tror att vi i ännu högre grad kommer att behöva dra nytta av naturen i våra lösningar – ”ekosystemtjänsterna”. Då kommer det att krävas utrymme ovan jord. Naturen – träd, växter, djur – måste få plats.
Och jag tror att framtida energikällor, nya infrastrukturer, serverhallar och drönarstationer har en sak gemensamt med de lösningar som kommer att vara nödvändiga: de behöver också plats.
Vågar vi lita på att vi idag har koll på vad som kommer att behövas om tjugo, trettio, femtio år? Eller borde vi skapa samhällen med lite mer marginal, lite mer flexibla städer med lite mer utrymme för åtgärder som kan möta de utmaningar som står för dörren?
Jag tänker ibland på en dikt vi läste på gymnasiet, ”Innestängd” av Ingemar Leckius. Om jag minns rätt fick den på lektionen representera 1950-talets absurdism och mörka humor.
”Hela mitt liv bodde och levde jag i en kokosnöt”, börjar den. Han berättar om sitt instängda liv och hur han så småningom också dör där inne i nöten. År senare öppnar någon nöten och hittar hans förkrympta skelett inuti. De börjar febrilt knäcka alla kokosnötter de kan hitta, för att se om det finns fler instängda människor.
”Lönlöst! Meningslöst! Bortkastad tid!
En människa som bor och lever i en kokosnöt! Sådant händer en gång på millionen!
Men jag har en svåger, som fortfarande bor och lever i ett ekollon.”
När vi bygger idag så önskar jag att vi ger framtida generationer möjlighet att möta de utmaningar som de kommer att ställas inför. Kanske har vi koll. Kanske har vi fullt upp med kokosnöten – och har ännu inte upptäckt ekollonet?
ANDERS RASMUSSON
Sluta bygga omänskliga städer!
I ett upplyst samhälle förväntas beslut grundas på kända fakta. Så låt oss begrunda vad vi vet. Anders Rasmusson reflekterar över vad parker, växter och naturintryck betyder för vår hälsa.
Vad kommer sen?
Caroline Dahl, Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare, reflekterar över hur pandemin påverkar stadens och de offentliga rummens utformning och funktioner.
Movium spanar framåt
I en spaningsfilm siar Movium om framtiden – trots att den ter sig ovanligt oviss.
Movium i världen
Vad är stadens gröna rum på andra platser i världen och hur kan Tankesmedjan Movium bidra till dem i framtiden? Vi bad Sten Göransson, landskapsarkitekt och verksamhetsledare vid Movium åren 1994–2004, att skriva en jubileumskrönika.
Moviums roll i stadsbyggandet
Till Tankesmedjan Moviums 40-årsjubileum har vi bjudit in olika personer att reflektera över verksamheten. Vi frågade Ole Reiter, arkitekt och verksamhetsledare för tankesmedjan under åren 2006–2008, hur landskapsperspektivet kan få större genomslag i stadsbyggandet och vad som är Moviums roll?
Movium – pionjäråren, idag och i morgon
I år firar Tankesmedjan Movium 40-årsjubileum. Vi har bjudit in Eivor Bucht, professor emerita och verksamhetsledare för Movium under åren 1980 – 1993, att skriva en jubileumskrönika.
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl reflekterar över året som gått och vad som väntar 2020.
Kan man mäta hållbar stadsutveckling?
Hög byggnadstakt och okänslig förtätning av befintliga stadsdelar leder ofta till att alla de värden som inte omfattas av lagkrav eller inte mäts i siffror försvagas, inte minst värden kopplade till barns livsmiljö, rekreation och hälsa och välbefinnande, skriver Marika Palmér Rivera, Hélène Littke, Ilona Stehn och Elisabetta Troglio, Ekologigruppen AB.
Ruralism – ett nytt ideal?
Är våra städer så ”trånga” att intresset för landsbygden som en ”friare” plats växer?
Gatukonst engagerar – på många och ibland oväntade sätt!
Göran Nilsson reflekterar kring gatukonst, muralmålningar, graffiti och det engagemang dessa projekt skapar.