Smäcker bro byggd av snabbväxande bambu leder över ravin invid skolbyggnader på Bali. Foto: Petter Åkerblom
Nyfiken elev demonstrerar medicinalväxter. Foto: Petter Åkerblom
Plant bamboo in your head
”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.
Bron är häpnadsväckande smäcker trots att den bärs upp av bamburör grova som kraftledningsstolpar. ”Inte äldre än 4-5 år när de skördades”, garanterar Ewe Jin Low, chefsarkitekten bakom skolans alla bambubyggnader. Gudars skymning vad bambu växer snabbt! Att bygga i naturmaterial, och särskilt bambu, är för en självklarhet. Ritningar har man slutat med, istället bygger man skalenliga modeller och bygger utifrån dem. Hur kan man bygga utan ritningar? Ewe Jin Low svarar gåtfullt: ”Just plant bamboo in your heads”.
Green School Bali ligger i en skog i skuggan av gröna blad. Här finns fyra hundra elever och ett sextiotal lärare. Klassrummen saknar väggar och naturen hörs ständigt brusa, kvittra och mua (ja, man har egna kor också). På skolan lever man som man lär. Eleverna engageras i praktiskt miljöarbete. De odlar sin egen mat; mer än hälften av skollunchen är egenproducerad) och de sorterar avfall och komposterar (grönt avfall blandas med brunt, och efter besök på torrtoaletten täcker man sina lämningar med torrt bambuflis).
Detta skrivs från konferensen Inspiring School Grounds här på Bali, där femton länder är representerade. Trenden över hela världen är tydlig: både i rika och fattigare länder ska skolan göra kretsloppen levande. Barn och unga är självklara kuggar i miljöarbetet för att lära känna människans roll och härjningar i naturen. Skolan ska med elevernas hjälp utvecklas till en modell av det hållbara samhället.
Här kommer klimatförändringarna till oväntad hjälp. Eftersom skolan är den näst största markinnehavaren i många amerikanska städer, förbereds skolgårdarna för att svälja stora vattenmängder vid kraftiga regn. Hårdgjorda ytor ersätts därigenom av gröngjorda ytor med lövskugga. Det är vanligt att samtidigt göra plats för odlingar. Detta belastar sällan skolans budget. Skälet är att staden måste hitta platser och tekniska lösningar för att klara klimatförändringarna. Skolgårdarna är många, fortfarande relativt stora och därför lämpliga för detta slags ekosystemtjänst.
Men vad är i fokus för länder som Indonesien? Uppemot 80 % av virkesuttaget är fortfarande illegalt. Jorden eroderar och många vattendrag är så förorenade att man inte kan bada längre. Trafiken är en salig soppa av bilar och mopeder. Inte en cykel i sikte. Men på de skolor vi besöker, där visar eleverna vägen. Här planteras träd, köks- och medicinalväxter.
På skolan SMAN5 Senior High School i Denpasar jäser eleverna frukter och omvandlar resultatet till ett blåfärgat utomordentligt etanoldoftande biobränsle. Det lyser i fjortonåringarnas ögon när de i sina vita rockar demonstrerar hela processen från frukt till flaska. ”Det vi gör med våra händer leder till de färdigheter som får ungdomarna att hantera framtiden med förstånd. Därför är naturen hos oss närvarande både fysiskt och sinnligt. Något annat har vi inte råd med”, säger deras lärare Pytu Suartika.
Stillsamt undrar jag: Hur ska en skola i Sverige se ut där vi inte bara reproducerar det vi redan vet, utan där eleverna också utvecklar egna färdigheter som kan bidra till ett hållbart samhälle – på riktigt?
Petter Åkerblom, Movium
”Let’s call it a test!”
En tidigare arbetsgivare till mig sa ofta ”Let’s call it a test.”. Många städers strategiavdelningar använder idag gärna begreppet innovation och uppmanar till innovativa lösningar. Men när ord ska bli till handling är det ändå lätt att man gör som man alltid gjort, den beprövade metoden känns trygg och är kanske lättare för politiker, beslutsfattare, allmänhet och gamla stofiler att förstå. Att få till stånd det där innovativa och obeprövade kan vara svårt.
Nomadlivet på Londons kanaler är under hot
Jag andas, äntligen. Varje gång jag sprungit over kullen i Springfield Park och ser kanalen River Lea och våtmarken vid Walthamsrow Marshes breda ut sig framför mig stannar jag. For att andas. For att känna hur det känns att ha denna volym av luft framfor mig. Denna grönska. Öppenhet. Att omges av denna avsaknad av människor och bruna tegelbyggnader. Jag står stilla. Flåsar rakt ut i luften. I den massiva täthet London utgör är kanalerna min oas. Min oumbärliga oas.
Naturlik plantering skapar lekfull skolgård
Om vädret tillåter brukar jag ta en tur ut i trädgården med kaffekoppen framåt eftermiddagen. I luften ljuder fågelsång, men har klockan passerat halv tre blandas fågelkvittret med glada barnröster och ivriga hammarslag. Det betyder att lågstadieeleverna på den närbelägna skolan är på fritids. Och eleverna på just detta fritids uppmuntras att använda sig av närmiljön för att skapa egna platser.
När flyttar en stad?
Kiruna ligger i arktisk region, där den stora skillnaden mellan dag och natt – ljus och mörker – och mellan kyla och värme är helt avgörande för hur människor tänker. Är det vår nu? frågar jag mig en av de första dagarna i maj när jag anlänt till staden, och får ett bestämt ja till svar fast snön yr.
Taklandskap kräver bättre samverkan för att fungera
På Walt Disney Concert Hall i Los Angeles finns en takpromenad. Via en trappa från trottoaren når man en prunkande trädgård, komplett med fontänen A Rose for Lilly – en anspelning på Disneys änka som bekostade merparten av bygget. I trädgården kan musikbesökare mingla med varandra, men även andra flanörer som tagit sig upp till tredje våningens tak för att få en paus från stadens brus. Trädgården är nämligen en så kallad ”community garden” – öppen för alla.
Att värdera parker
Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan nu har människor börjat vallfärda till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna – allt från magnoliorna i Alnarpsparken, kärl fulla med blomster av Annika Anderberg Boman i Helsingborg eller 50 000 vilda vårlökar i design av Ulf Nordfjell på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal.
Old urban nature på gotisk kyrkogård
Abney Park Cemetary i stadsdelen Stoke Newington i London är täckt av en tjock matta av murgröna. Gravstenar i granit och marmor lutar, stöttar varandra och hålls upp endast av murgrönans fasta grenar. Här finns träd från hela världen, påskliljor börjar tränga igenom marken, det är vår i London. Det gotiska begravningskapellet är hem för fladdermöss, fåglar, spindlar och andra varelser.
Gryning över staden och barnen
Det är en skam för svensk stadsplanering när man fortfarande tar fram förslag på utemiljöer för barn som inte är rymliga nog för det deras utveckling kräver, anser Petter Åkerblom som välkomnar Boverkets Allmänna råd som började gälla den 1 mars.
Fyra nya teman i fokus för Moviums arbete
På Movium fortsätter vi att under 2015 arbeta med stadens utemiljö som resurs för hållbar stadsutveckling. Vi arbetar för en stadsutveckling med fokus på människors livsmiljö och hållbarhet.
Reklam ett hot mot stadsliv?
I konstnären Tania Ruiz Guitierrezs videokonstverk Annorstädes passerar platser från olika håll i världen långsamt förbi på väggarna i Citytunnelns station Malmö C, men ingenstans syns någon reklam.
