
Smäcker bro byggd av snabbväxande bambu leder över ravin invid skolbyggnader på Bali. Foto: Petter Åkerblom

Nyfiken elev demonstrerar medicinalväxter. Foto: Petter Åkerblom
Plant bamboo in your head
”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.
Bron är häpnadsväckande smäcker trots att den bärs upp av bamburör grova som kraftledningsstolpar. ”Inte äldre än 4-5 år när de skördades”, garanterar Ewe Jin Low, chefsarkitekten bakom skolans alla bambubyggnader. Gudars skymning vad bambu växer snabbt! Att bygga i naturmaterial, och särskilt bambu, är för en självklarhet. Ritningar har man slutat med, istället bygger man skalenliga modeller och bygger utifrån dem. Hur kan man bygga utan ritningar? Ewe Jin Low svarar gåtfullt: ”Just plant bamboo in your heads”.
Green School Bali ligger i en skog i skuggan av gröna blad. Här finns fyra hundra elever och ett sextiotal lärare. Klassrummen saknar väggar och naturen hörs ständigt brusa, kvittra och mua (ja, man har egna kor också). På skolan lever man som man lär. Eleverna engageras i praktiskt miljöarbete. De odlar sin egen mat; mer än hälften av skollunchen är egenproducerad) och de sorterar avfall och komposterar (grönt avfall blandas med brunt, och efter besök på torrtoaletten täcker man sina lämningar med torrt bambuflis).
Detta skrivs från konferensen Inspiring School Grounds här på Bali, där femton länder är representerade. Trenden över hela världen är tydlig: både i rika och fattigare länder ska skolan göra kretsloppen levande. Barn och unga är självklara kuggar i miljöarbetet för att lära känna människans roll och härjningar i naturen. Skolan ska med elevernas hjälp utvecklas till en modell av det hållbara samhället.
Här kommer klimatförändringarna till oväntad hjälp. Eftersom skolan är den näst största markinnehavaren i många amerikanska städer, förbereds skolgårdarna för att svälja stora vattenmängder vid kraftiga regn. Hårdgjorda ytor ersätts därigenom av gröngjorda ytor med lövskugga. Det är vanligt att samtidigt göra plats för odlingar. Detta belastar sällan skolans budget. Skälet är att staden måste hitta platser och tekniska lösningar för att klara klimatförändringarna. Skolgårdarna är många, fortfarande relativt stora och därför lämpliga för detta slags ekosystemtjänst.
Men vad är i fokus för länder som Indonesien? Uppemot 80 % av virkesuttaget är fortfarande illegalt. Jorden eroderar och många vattendrag är så förorenade att man inte kan bada längre. Trafiken är en salig soppa av bilar och mopeder. Inte en cykel i sikte. Men på de skolor vi besöker, där visar eleverna vägen. Här planteras träd, köks- och medicinalväxter.
På skolan SMAN5 Senior High School i Denpasar jäser eleverna frukter och omvandlar resultatet till ett blåfärgat utomordentligt etanoldoftande biobränsle. Det lyser i fjortonåringarnas ögon när de i sina vita rockar demonstrerar hela processen från frukt till flaska. ”Det vi gör med våra händer leder till de färdigheter som får ungdomarna att hantera framtiden med förstånd. Därför är naturen hos oss närvarande både fysiskt och sinnligt. Något annat har vi inte råd med”, säger deras lärare Pytu Suartika.
Stillsamt undrar jag: Hur ska en skola i Sverige se ut där vi inte bara reproducerar det vi redan vet, utan där eleverna också utvecklar egna färdigheter som kan bidra till ett hållbart samhälle – på riktigt?
Petter Åkerblom, Movium
Staden är full av budskap
I Hobart i Tasmanien har människor lämnat personliga mikrohistorier om sitt liv i staden. Under tio dagar visades 27 stora reklamtavlor med personliga reflektioner som andra medborgare kunde kommentera.
Problemet alltid någon annans
Vi har lärt oss att det alltid är någon annan som axlar ansvaret för den offentliga miljön och löser alla problem. Men det finns egentligen inga hinder för att engagera medborgare i frågor om stadsmiljöns kvaliteter, våra parker, torg och platser. Om förutsättningarna finns agerar människor inte i egen sak utan för allas bästa.
Spåren efter nya svenskar är för få
Sverige byter befolkning snabbare än någonsin. De nya svenskarna och deras historia är en del av vår egen. Varför syns inte det mer i våra städer?
Förtroendefulla relationer skapar gott stadsliv
Relationer mellan människor skapar ett förtroendefullt stadsliv och är en förutsättning för demokratin.
Våga ha roligt!
En kreativ stad måste bli medveten om sina möjligheter och våga se på sig själv med humor och självdistans - som Borås.
Varför rör sig barnen så lite i staden?
Barns intresse för lek och idrott har inte minskat, trots det rör de sig mindre med ökad ohälsa som följd. Problemet är att de inte går, springer, cyklar eller leker i staden längre. Staden bjuder helt enkelt inte in dem.
Bejaka den lekfulla människan!
Återerövra stadsrummet genom att tillåta leken! Alla människor leker, utan lek skulle vi inte utvecklas.
Förändring och utveckling självklart för en levande stad
Ungdomsupploppen i Köpenhamn är en reaktion på att etablissemanget inte vågar möta det annorlunda.
Tryggare kan ingen vara...
Blir vi tryggare av fler kameror och färre buskar i våra städer? Eller handlar känslan av otrygghet om något annat?
Landsbygden – en del av det offentliga rummet
Landsbygden håller på att förvandlas till en del av det urbana konsumtionslandskapet. Rekreation och en nischad bostadsmarknad är nya inslag i det landskap som förr stod för produktion av föda och fibrer.
Mellanrummen skapar stadsliv i Toronto
Vad är det som säger att ett stadsliv kräver gator och restauranger i markplan? Och vad är det som säger att en park alltid ska vara grön?
Livet i staden är kärnan i stadspolitiken
Omkring 85 procent av Sveriges befolkning bor i städer eller tätorter. Det betyder att cirka 7,5 miljoner svenskar lever sina liv i en urban miljö. Movium har skrivit till miljöminister Andreas Carlgren för att aktualisera behovet av en kraftfull politik för städernas offentliga miljöer.
Lägg till ny kommentar