
Foto: Anders Rasmusson
Planera för hållbar utemiljö för människors bästa
Landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson brukar säga att trädens stora problem är att de dör så långsamt att vi knappt märker det. Att majoriteten av stadsträden sakta står och tynar bort. Medellivslängden för ett träd på Manhattan brukade vara tio år, det vill säga att i samma ögonblick som det planterades började det sakta att dö.
De senaste åren har det pratats mycket om ekosystemtjänster som lösning för hållbara städer. Visionerna är många och ambitiösa. Det är dock viktigt att komma ihåg att de goda intentionerna från visionsstadiet och den övergripande planeringen på ett medvetet sätt måste föras vidare till kommande faser för att inte riskera att vattnas ur på vägen. När vi som ska skapa hållbara städer gestaltar och projekterar måste vi säkerställa att vi skapar platser och ekosystem som långsiktigt kommer att må bra. I förvaltningsarbetet måste vi kontinuerligt utveckla och omforma platserna och hur vi handskas med dem, för att de ska ge oss de värden, kvalitéer och ekosystemtjänster som vi hoppas på.
Tankesmedjan Movium gav ut en ny bok för några månader sen, Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer. Boken landar i nio övergripande råd som sammanfattar hur ekosystemarbetet kan bli bättre så att våra försök att skapa goda livsmiljöer lyckas:
1. Plats och funktion först!
Utgå från platsen och dess tänkta funktioner, inte från de enskilda ekosystemtjänsterna. De fyra S:en kan användas för att prioritera funktioner och förhållningssätt till ekosystemtjänsterna, utifrån begreppen stärka, skapa, skydda, skippa.
2. Ur vårt perspektiv
Arbetet med ekosystemtjänster handlar om hur vi människor vill att ekosystemen på en viss plats ska motsvara våra behov. Det kanske låter onödigt centrerat kring människan, men det är faktiskt tanken!
3. Känn platsen …
Utgå från platsens egenskaper och vad vi vill att platsen ska bli. Inventera platsens ekosystemtjänster och ta hänsyn till dem i analyser och målformuleringar.
4. … och se sammanhang
Utgå från platsen men ta hänsyn till platsens sammanhang i kvarteret, stadsdelen, staden, regionen. Tänk på att olika ekosystemtjänster har olika räckvidd.
5. Zooma in och ut
Att arbeta med ekosystemtjänster innebär att hela tiden växla perspektiv mellan detaljnivå och helhet.
6. Det förändras med tiden
Fundera över platsen idag och dess framtida potential. Hur påverkas platsen, och värdet på de funktioner som platsen ger, när sammanhanget förändras? Följ upp. Reflektera. Utvärdera.
7. Det hänger ihop
Bejaka helhet, system, mångfunktionalitet. Ta hänsyn till komplexitet och hur olika processer förhåller sig till varandra. Varje förändring påverkar också andra delar av systemet.
8. Gränslöst
Inkludera och involvera. Lär av brukarna och förankra det som ska leda till målet. Samarbeta med andra förvaltningar, fastighetsägare och intressenter. Ekosystemen arbetar över gränserna – det måste vi också göra.
9. Lär av varandra
Se hur andra gör och fundera över hur dessa exempel skulle kunna fungera i andra miljöer och sammanhang. Allt passar inte att överföra från en plats till en annan, men det kan ändå ge ledtrådar och inspiration för det egna agerandet.
En av tankarna med den här boken var just att ge möjlighet till att lära av varandra. Utöver bakgrund och generella reflexioner lyfter Movium konkreta exempel från hela världen för att visa på hur man kan arbeta med utemiljön.
Alla gör vi rätt som förväntar oss storverk av utemiljön. Här väntar massor med härliga upplevelser och minnen. Här stärks hälsa och välmående. Här säkras våra samhällen mot extremväder och här finns flexibiliteten att hantera andra förändringar, som kanske ännu inte ens kan anas. Här grundläggs barnens framtida hälsa.
Men bara om vi människor tar hand om vår utemiljö. Vi måste ta hand om varandra!
Läs mer om boken i Moviums nätbokhandel.
ANDERS RASMUSSON
Sluta bygga omänskliga städer!
I ett upplyst samhälle förväntas beslut grundas på kända fakta. Så låt oss begrunda vad vi vet. Anders Rasmusson reflekterar över vad parker, växter och naturintryck betyder för vår hälsa.
Vad kommer sen?
Caroline Dahl, Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare, reflekterar över hur pandemin påverkar stadens och de offentliga rummens utformning och funktioner.
Movium spanar framåt
I en spaningsfilm siar Movium om framtiden – trots att den ter sig ovanligt oviss.
Movium i världen
Vad är stadens gröna rum på andra platser i världen och hur kan Tankesmedjan Movium bidra till dem i framtiden? Vi bad Sten Göransson, landskapsarkitekt och verksamhetsledare vid Movium åren 1994–2004, att skriva en jubileumskrönika.
Moviums roll i stadsbyggandet
Till Tankesmedjan Moviums 40-årsjubileum har vi bjudit in olika personer att reflektera över verksamheten. Vi frågade Ole Reiter, arkitekt och verksamhetsledare för tankesmedjan under åren 2006–2008, hur landskapsperspektivet kan få större genomslag i stadsbyggandet och vad som är Moviums roll?
Movium – pionjäråren, idag och i morgon
I år firar Tankesmedjan Movium 40-årsjubileum. Vi har bjudit in Eivor Bucht, professor emerita och verksamhetsledare för Movium under åren 1980 – 1993, att skriva en jubileumskrönika.
TACK FÖR 2019 – VI SES JUBILEUMSÅRET 2020!
Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl reflekterar över året som gått och vad som väntar 2020.
Kan man mäta hållbar stadsutveckling?
Hög byggnadstakt och okänslig förtätning av befintliga stadsdelar leder ofta till att alla de värden som inte omfattas av lagkrav eller inte mäts i siffror försvagas, inte minst värden kopplade till barns livsmiljö, rekreation och hälsa och välbefinnande, skriver Marika Palmér Rivera, Hélène Littke, Ilona Stehn och Elisabetta Troglio, Ekologigruppen AB.
Ruralism – ett nytt ideal?
Är våra städer så ”trånga” att intresset för landsbygden som en ”friare” plats växer?
Gatukonst engagerar – på många och ibland oväntade sätt!
Göran Nilsson reflekterar kring gatukonst, muralmålningar, graffiti och det engagemang dessa projekt skapar.