Foto: Anders Rasmusson
Planera för hållbar utemiljö för människors bästa
Landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson brukar säga att trädens stora problem är att de dör så långsamt att vi knappt märker det. Att majoriteten av stadsträden sakta står och tynar bort. Medellivslängden för ett träd på Manhattan brukade vara tio år, det vill säga att i samma ögonblick som det planterades började det sakta att dö.
De senaste åren har det pratats mycket om ekosystemtjänster som lösning för hållbara städer. Visionerna är många och ambitiösa. Det är dock viktigt att komma ihåg att de goda intentionerna från visionsstadiet och den övergripande planeringen på ett medvetet sätt måste föras vidare till kommande faser för att inte riskera att vattnas ur på vägen. När vi som ska skapa hållbara städer gestaltar och projekterar måste vi säkerställa att vi skapar platser och ekosystem som långsiktigt kommer att må bra. I förvaltningsarbetet måste vi kontinuerligt utveckla och omforma platserna och hur vi handskas med dem, för att de ska ge oss de värden, kvalitéer och ekosystemtjänster som vi hoppas på.
Tankesmedjan Movium gav ut en ny bok för några månader sen, Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer. Boken landar i nio övergripande råd som sammanfattar hur ekosystemarbetet kan bli bättre så att våra försök att skapa goda livsmiljöer lyckas:
1. Plats och funktion först!
Utgå från platsen och dess tänkta funktioner, inte från de enskilda ekosystemtjänsterna. De fyra S:en kan användas för att prioritera funktioner och förhållningssätt till ekosystemtjänsterna, utifrån begreppen stärka, skapa, skydda, skippa.
2. Ur vårt perspektiv
Arbetet med ekosystemtjänster handlar om hur vi människor vill att ekosystemen på en viss plats ska motsvara våra behov. Det kanske låter onödigt centrerat kring människan, men det är faktiskt tanken!
3. Känn platsen …
Utgå från platsens egenskaper och vad vi vill att platsen ska bli. Inventera platsens ekosystemtjänster och ta hänsyn till dem i analyser och målformuleringar.
4. … och se sammanhang
Utgå från platsen men ta hänsyn till platsens sammanhang i kvarteret, stadsdelen, staden, regionen. Tänk på att olika ekosystemtjänster har olika räckvidd.
5. Zooma in och ut
Att arbeta med ekosystemtjänster innebär att hela tiden växla perspektiv mellan detaljnivå och helhet.
6. Det förändras med tiden
Fundera över platsen idag och dess framtida potential. Hur påverkas platsen, och värdet på de funktioner som platsen ger, när sammanhanget förändras? Följ upp. Reflektera. Utvärdera.
7. Det hänger ihop
Bejaka helhet, system, mångfunktionalitet. Ta hänsyn till komplexitet och hur olika processer förhåller sig till varandra. Varje förändring påverkar också andra delar av systemet.
8. Gränslöst
Inkludera och involvera. Lär av brukarna och förankra det som ska leda till målet. Samarbeta med andra förvaltningar, fastighetsägare och intressenter. Ekosystemen arbetar över gränserna – det måste vi också göra.
9. Lär av varandra
Se hur andra gör och fundera över hur dessa exempel skulle kunna fungera i andra miljöer och sammanhang. Allt passar inte att överföra från en plats till en annan, men det kan ändå ge ledtrådar och inspiration för det egna agerandet.
En av tankarna med den här boken var just att ge möjlighet till att lära av varandra. Utöver bakgrund och generella reflexioner lyfter Movium konkreta exempel från hela världen för att visa på hur man kan arbeta med utemiljön.
Alla gör vi rätt som förväntar oss storverk av utemiljön. Här väntar massor med härliga upplevelser och minnen. Här stärks hälsa och välmående. Här säkras våra samhällen mot extremväder och här finns flexibiliteten att hantera andra förändringar, som kanske ännu inte ens kan anas. Här grundläggs barnens framtida hälsa.
Men bara om vi människor tar hand om vår utemiljö. Vi måste ta hand om varandra!
Läs mer om boken i Moviums nätbokhandel.
ANDERS RASMUSSON
Stadsparken - ett open space
Open space, eller space left over, myntades som uttryck planeringssammanhang i 1970-talets England. Open space är en plats som blivit över, som man inte vet vad man ska göra med och där därför vad som helst kan hända.
Open space är också en metod för brukarmedverkan. När Lunds kommun nyligen använde den för att få veta vad invånarna önskar av sin stadspark i framtiden stod aktiivteterna i fokus.
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
