
Foto: Anders Rasmusson
Planera för hållbar utemiljö för människors bästa
Landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson brukar säga att trädens stora problem är att de dör så långsamt att vi knappt märker det. Att majoriteten av stadsträden sakta står och tynar bort. Medellivslängden för ett träd på Manhattan brukade vara tio år, det vill säga att i samma ögonblick som det planterades började det sakta att dö.
De senaste åren har det pratats mycket om ekosystemtjänster som lösning för hållbara städer. Visionerna är många och ambitiösa. Det är dock viktigt att komma ihåg att de goda intentionerna från visionsstadiet och den övergripande planeringen på ett medvetet sätt måste föras vidare till kommande faser för att inte riskera att vattnas ur på vägen. När vi som ska skapa hållbara städer gestaltar och projekterar måste vi säkerställa att vi skapar platser och ekosystem som långsiktigt kommer att må bra. I förvaltningsarbetet måste vi kontinuerligt utveckla och omforma platserna och hur vi handskas med dem, för att de ska ge oss de värden, kvalitéer och ekosystemtjänster som vi hoppas på.
Tankesmedjan Movium gav ut en ny bok för några månader sen, Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer. Boken landar i nio övergripande råd som sammanfattar hur ekosystemarbetet kan bli bättre så att våra försök att skapa goda livsmiljöer lyckas:
1. Plats och funktion först!
Utgå från platsen och dess tänkta funktioner, inte från de enskilda ekosystemtjänsterna. De fyra S:en kan användas för att prioritera funktioner och förhållningssätt till ekosystemtjänsterna, utifrån begreppen stärka, skapa, skydda, skippa.
2. Ur vårt perspektiv
Arbetet med ekosystemtjänster handlar om hur vi människor vill att ekosystemen på en viss plats ska motsvara våra behov. Det kanske låter onödigt centrerat kring människan, men det är faktiskt tanken!
3. Känn platsen …
Utgå från platsens egenskaper och vad vi vill att platsen ska bli. Inventera platsens ekosystemtjänster och ta hänsyn till dem i analyser och målformuleringar.
4. … och se sammanhang
Utgå från platsen men ta hänsyn till platsens sammanhang i kvarteret, stadsdelen, staden, regionen. Tänk på att olika ekosystemtjänster har olika räckvidd.
5. Zooma in och ut
Att arbeta med ekosystemtjänster innebär att hela tiden växla perspektiv mellan detaljnivå och helhet.
6. Det förändras med tiden
Fundera över platsen idag och dess framtida potential. Hur påverkas platsen, och värdet på de funktioner som platsen ger, när sammanhanget förändras? Följ upp. Reflektera. Utvärdera.
7. Det hänger ihop
Bejaka helhet, system, mångfunktionalitet. Ta hänsyn till komplexitet och hur olika processer förhåller sig till varandra. Varje förändring påverkar också andra delar av systemet.
8. Gränslöst
Inkludera och involvera. Lär av brukarna och förankra det som ska leda till målet. Samarbeta med andra förvaltningar, fastighetsägare och intressenter. Ekosystemen arbetar över gränserna – det måste vi också göra.
9. Lär av varandra
Se hur andra gör och fundera över hur dessa exempel skulle kunna fungera i andra miljöer och sammanhang. Allt passar inte att överföra från en plats till en annan, men det kan ändå ge ledtrådar och inspiration för det egna agerandet.
En av tankarna med den här boken var just att ge möjlighet till att lära av varandra. Utöver bakgrund och generella reflexioner lyfter Movium konkreta exempel från hela världen för att visa på hur man kan arbeta med utemiljön.
Alla gör vi rätt som förväntar oss storverk av utemiljön. Här väntar massor med härliga upplevelser och minnen. Här stärks hälsa och välmående. Här säkras våra samhällen mot extremväder och här finns flexibiliteten att hantera andra förändringar, som kanske ännu inte ens kan anas. Här grundläggs barnens framtida hälsa.
Men bara om vi människor tar hand om vår utemiljö. Vi måste ta hand om varandra!
Läs mer om boken i Moviums nätbokhandel.
ANDERS RASMUSSON
Plats för vadå?
Ger vi kommande generationer möjlighet att hitta lösningar på de utmaningar de kommer att ställas inför? Anders Rasmusson reflekterar kring resilienta städer och vad som kommer att behövas.
Mer makt åt barnen!
Fem femteklasser i Ängelholm har diskuterat makt, demokratin och stadsbyggnad i det Formasstödda forskningsprojektet ”Lek för demokrati”.
Landskapsarkitekturens Ingmar Bergman
Harald Klein har under 2021 fördjupat sig i Sigurd Lewerentz verk. Lewerentz sätt att dramatisera landskapet får honom att tänka på Ingmar Bergman.
Tillsammans!
Moviums verksamhetsledare Caroline Dahl kom nyligen hem från Arkitekturbiennalen i Venedig och reflekterar över om miljöarbete verkligen gör skillnad?
Värdet av estetik
Medvetenheten om att vi måste tänka holistiskt finns nog, åtminstone som en teoretisk kunskap, hos dem som planerar och formger våra urbana miljöer idag. Men när sjunker den intellektuella medvetenheten in och söker sig vidare till hjärtat och blir en integrerad insikt? I sin krönika reflekterar Titti Olsson över sinnesförnimmelser, respekt för naturen och framtidens urbana livsrum.
GESTALTAD GRÖN LIVSMILJÖ
Ska vi konsumera oss ur klimatkrisen med ”gröna” produkter? I sin krönika diskuterar Caroline Dahl gestaltning som verktyg och mångdimensionellt värdeskapande.
Framtiden är mörk
Idag värnar en upplyst människa mörkret, skriver Harald Klein i sin reflexion över vår tids nedsmutsning av atmosfären.
På daglig promenad
Den dagliga promenaden kan erbjuda det mest oväntade – från stadsliv till en upplevelse av att vara barn på nytt.
VI BLICKAR FRAMÅT!
När Tankesmedjan Movium i januari 2020 klev in i det nya verksamhetsåret var det med förväntningar på ett år fullt av jubileumsaktiviteter. Året blev – som alla vet – dock inte riktigt som vi tänkt oss. När vi nu tittar tillbaka är det därför med glädje vi ser att vi faktiskt kunnat fira en hel del ändå! Deltagandet i de aktiviteter vi genomfört har varit stort och gensvaret mycket uppskattande. Tack för 2020 – nu ser vi fram emot 2021!
OMSTÄLLNING OCH OMVANDLING
I Agenda 2030 för hållbar utveckling så konstateras det att utmaningarna som världen möter kring hälsa, segregation, klimat, miljö med mera är så komplexa att enskilda aktörer inte kan lösa dem. Det krävs nya former av samarbeten präglade av kreativitet, experiment och tolerans.